marginalernas gud står på gräsmattan
precis som han förutsagt
ljuv musik och sommarens guldregn
i vilket människor badar
tills bastun smälter samman
och grannarna gnäller på röken
marginalernas gud står kvar
precis som alltid
trygg och oföränderlig
bergfast i hjärtats innersta
till vilket människor borde lyssna
och stilla sin ångest
marginalernas gud står för fiolerna
priset redan betalt
för stora och små synder
borgenssumman räcker för alla
som vill tacka och ta emot
sanningens och fridens ande
marginalernas gud står bredvid
tätt intill människans tanke
viskar väg och stig
uppmuntrar till rättfärdighet
tills hon har mod att gå
kärlekens väg
att allt kommer att stå kvar
oavsett färg och form
att Gud håller i vattnet
oavsett tid och rum
att löftet består
oavsett mänskliga dömanden
att evigheten bär
oavsett människors synder
att nåden räcker
för allt skapat
Gud sa: ”Jag ska sätta ett tecken på förbundet mellan mig och er och alla levande varelser som är med er för alla kommande generationer: min regnbåge sätter jag bland molnen. Den ska vara tecknet för förbundet mellan mig och jorden. När jag sänder moln över jorden, kommer regnbågen att synas bland molnen, och jag ska komma ihåg mitt förbund med er och med varje levande varelse och aldrig mer låta vattnet övertäcka jorden och utplåna allt liv. När regnbågen är i skyn, ska jag komma ihåg det eviga förbundet mellan Gud och alla slags levande varelser på jorden.”
1 Moseboken 9:12-16 NUB
https://bible.com/bible/916/gen.9.12-16.NUB
människofruktan mullrar på den grå himlen
sätter stopp för
– villiga verksamheter
– skor på fötterna
– bälte om livet
– sköldens resistens
– att bära hjälm
– ordets vapen
blir fast i rädslans kedjor
men natten lång en lovets dialog
och denna hemlighet gör varje människa fri
solen bryter fram
och människofruktan flyr
Nej, just nu kan jag inte se att jag har en uppgift. Det är en förlamande smärta och jag vet inte vad som är bäst för mig själv. Balansgången är snårig och mörk. Var har Du satt upp skylten som visar mig vägen framåt? Snitslarna har någon rivit bort, och kallt är det mellan stammarna. Inte nog med att jag är huvudlös, jag håller på att bli benlös också, och modlös. Bara jag inte blir hjärtlös. Eller hopplös. Gud hjälp mig!
när vårvintern avnjutes
när skrivkrampen kommer smygande
när sol värmer min hud
när tårar rinner
när skratten befriar
när tekoppen kallnar
när höstregnet höljer med välsignelser
när kampen utkämpas
när sommarvinden smeker
när minnen samlas
men en enda stenbumling kan orsaka ett stort ras
ty
Det finns många ord om vänskap i Bibeln. Både de som klingar positivt och de som beskriver hur vänskap kan göra ont. Jag väljer några som är åt det positivare hållet:
Lyckliga är de som har sin styrka i dig (Gud), de som lagt pilgrimsvandringen på sitt hjärta. När de vandrar genom Bakaträdens dal (tåredalen) blir den fylld av källor, och höstregnet täcker den med välsignelser. De går från styrka till styrka tills de står inför Gud på Sion.
Psaltaren 84:6-8 NUB https://bible.com/bible/916/psa.84.6-8.NUB
Lite konstigt tycker jag det är att när media idag pratar om hur man vilar så nämns aldrig bön och bibelords-meditation. En aftonbön har funkat bättre för mig än att lyssna på en röst som uppmanar mig att sträcka ut och spänna av. Därmed har jag inte sagt att det varit overksamt, men ett innerligt samtal med Gud och Jesus i Helig Ande är lugnande och läkande på flera sätt, och har hjälpt mig somna många nätter.
Den som följer mig på Facebook och Instagram känner till att jag delar med mig av Bibeln, min tro på Jesus och mina tankar kring detta. ‘Vila i Gud’ brukade en del kristna säga när jag kände mig näst intill utbränd. Och det är nånting jag prövat, och ibland var det verkligen vilsamt och ibland var det jobbigt. Jag orkade helt enkelt inte be eller läsa Bibeln. Inte gå i kyrkan heller för den delen.
Men, tänk om Jesus hade rätt när Han sa “Kom till mig alla ni som är trötta och bär tunga bördor, så ska jag ge er vila.” (Matteus 11:28 NUB)
https://bible.com/bible/916/mat.11.28.NUB
Det finns inga krav på hur ofta och hur länge den andakten ska eller bör vara. Det är bara jag som bestämmer hur jag vill göra. Gå till kyrkan eller vara hemma. ‘Bara vara’. Eventuellt ett tänt ljus. Eller kanske lite musik i bakgrunden. Som en dans, en tavla, poesi eller tyst på knä. Ibland en promenad med Gud, eller bara en minut vid frukosten innan jobbet. Inför Gud kan jag visa precis vem jag är, och beröringen av den Helige Ande kommer. Han vet vad du och jag behöver.
med små ränder av ljus kommer våren åter lyser upp min köksvrå med gula varma toner längtan bubblar upp till taknockens hårfäste ingenting kan hindra årstidsväxlingarna
pandemier eller akademier anemier eller blasfemier allt är underställt naturens kraft och ni vet ju vem det är eller hur
en anledning att vårda vår värld med hållbarhet och miljöstationer för gröna värden i världen naturen och djuren som vi människor är satta att förvalta gott eller ont
det du kallar slump det kallar jag gud det du kallar big bang det kallar jag skapelsen det du kallar evolution det kallar jag guds ständiga närvaro i naturen i oss och djuren i fjol i går i dag i morgon i evighet
🌞❤️❄️♻️🗺️♻️❄️❤️🌞
“I början skapade Gud himlarna och jorden. Jorden var öde och tom, mörker låg över djupet, och Guds Ande svävade över vattnen. Gud sa: ”Ljus, bli till!” Då blev det ljust. Gud såg att ljuset var gott och skilde det från mörkret. Han kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen .” 1 Moseboken 1:1-5 NUB (länk till Bibeln)