Hoppa till innehåll

Etikett: Jobb

Zebran är nog inte sjuk

men är såå trött
hur orka
ingen ser det
och ingen tackar
när ’slut i mössan’ springer
då avgår nästa tur
inget ’hur gör djur’
och ’lugna puckar idag’
bara sjung 🎶’upp och ut och gå,
fade rade ralla de ralla’🎶
genom kolasåsen och in i kaklet
och nää
bara stå på och lyft tungt
och peppa varandra
hjälpas åt med ett leende
lek och skoj
fast jag skulle bara vilja skriva ur mig all skit
det är ändå ingen som läser här
öppet och synligt
i offentlighetens ljus
så allting spricker
men jag räds

zebran tvivlar
är sårbar
ledsen
trött
så till den grad
att gråten hänger i farstun
redan på måndagen
huvudvärken pulserar
hjärtat dunkar
slår ett extra slag för att jag slog en sexa
det är inte fusk
men då går det för fort
och zebran blir yr
och glömmer att titta sig omkring
se sina kära
komma ihåg viktiga saker

stannar kvar i sängen idag
i mörkret
mörkret är skönt som ljuset
och solvärmen
när huvudet är helt kaputt
när stenen i bröstet vuxit sig öm
och
ensamheten frodas på fritiden
varför är då jag kvar i ekorrhjulet?
mitt bland grodor och fjärilar
är det för att jag också är född på nytt?

jag ber Honom
ta min kryptonit
bit för bit
visa mig var den sitter
så jag inte blir bitter
jag ber
om att sprudla
av intresse och engagemang
en spruta med idéer
så jag inte verkar

kroniskt randig 🦓
sjuk? nä!

tänker bort smärta
och möda och stress
🎶’Inga bekymmer
man är lycklig var dag’🎶
Hakuna Matata!
å hur det ringer ironiskt i öronen
vad jag har det bra
mat, kläder, jobb och kärlek
så jag klarar mig
med hjälp av en stor tekopp
min poesi
en bön
ett stearinljus
och
liten hund som lyssnar
på ett piano

Teknikens under

provar bjuda in kunder
till små pratstunder
tar många långa stunder
gör sinnet fullt med dunder
vad ligger därunder
jo strulets grogrunder
med teknikens icke-under
men dock…
att prata med fru Lunder
ger trevliga vilostunder
från mjukvarans vidunder
i sinnets svarta sekunder
där alla ord är avgrunder
nej, ge mig triumfer
samt mera resurser
och svar på bönestunder

Återblick på Corona-mountain

Nu har jag jobbat en vecka efter att jag blev friskförklarad från Covid19. Det har varit en tuff arbetsvecka. Jag har somnat jättetidigt (19.30) ett par kvällar, och ändå sovit hela natten. Lite rester av hosta och snuva finns kvar. Andningen har varit så pass påverkad att det har känts som att lungorna har krympt så att promenera var jobbigt i början. Därför har jag liftat med maken till och från jobbet några gånger, för att orken ska bestå hela dagen.

Den här veckan gick så fort. Möjligen för att jag jobbat hårt i efterdyningarna av Coronaviruset. Lynniga sjukdom som lamslår på mindre än en halv dag. Som att vända handen. Ena stunden är man frisk och i nästa stund ligger man däckad. Allt är annorlunda i Pandemins värld. Allt är ställt om. Inget är som vanligt. Det nya normala är inte mänskligt. Inte roligt. Inte lätt. Bara tungt och avskärmande. Förminskar lungorna, som att fisken i vattnet håller på att drunkna.

Dessutom lyckades jag i tisdags halka i rampen till barnvagnsförrådet på jobbet. Obra! som vi säger här uppe i Västerbotten. Är det inte typiskt! Som att det inte vore nog med ett pandemiskt virus, man ska måsta skada sig också. Nacken är väck igen. Huvudvärk mer än vanligt. Bröstkorgen smärtar för jag tror att några kotor glidit fel, och som vanligt bröt jag inget ben i kroppen.

Turen är den att jag bryter aldrig något, tack vare mitt syndrom; Ehlers Danlos. Eller så har jag i hela mitt liv haft speciella änglar som skyddat mig vart jag än ramlat. Slalombackar och annat. Jag blir bara översträckt i alla leder och ligament. Då är det som att börja om på noll: ”Ta först en värktablett. Gärna full dygnsdos eller lite till om det behövs. Tejpa båda axlarna med kinesiotejp Använd armbågs-stödet du köpte på apoteket. Ta gärna på en scarf för att hålla värmen i musklerna runt halsen. Tänk sedan på hur du sitter, ligger, går, står, vid tandborstning, diskbänk, datorjobb, ja allt, och glöm inte att stretcha hela kroppen varje dag. Ta det sen försiktigt med träningen. Vila nacken ofta, dvs ryggläge, och… skynda dig inte.”

Men idag välsignades jag med ork för lite bullbakning. Jag bakade på 2 gånger en halv liter. Blev tre lusselängder, femton lussekatter, och ett helt gäng kanelbullar. Mums! Sedan gick jag en 45 minuters promenad. Halvvägs stannade jag till hos pappa och mamma med tvåkomponentslim som jag köpt ut åt honom. Ynnest att ha dem på promenadavstånd ❤️

Kom ihåg att hålla avstånd och restriktioner. Ha personalmöten på Teams, adventsfika med familjen på Google Meet och shoppa Online. Ibland när jag sitter så här och skriver kommer sångstrofer upp i huvudet som nu den här 🥰 Vilken underbar dag det ska bli 🎶 Klicka här och lyssna

Cyberkram från mig ❤️

Utsikt från Corona-Mountain

Börjar se en ände på det här nu. Idag är det två veckor sen jag fick positivt svar på Covid19-testet. Efter en berg- och dalbana i Mariokart-stil har jag nu haft feber i drygt två veckor. Kroppstempen gått ner till mer normala nivåer. Lite hosta och snuva kvar och andningen verkar återgå till det normala. Jag har provat gå små promenader. Det har känts bra men kroppstempen har legat aningen hög på eftermiddagen för att kallas feberfri. Jag är inte säker om jag kommer att kunna jobba på måndag, men är jag feberfri i helgen så kommer jag att vara frisk då, nästan tre veckor senare. Vi får se.

Hoppas att det var första och enda gången jag drabbas av detta. Den här lynniga sjukdomen som ena dagen är man frisk och nästa dag ligger man däckad… i två veckor. Med det i ryggen tar man det försiktigt när vardagen drar igång igen. Då vänder jag mitt hjärta till Gud och ber om beskydd över min familj och mina vänner.

Håll avstånd och håll ut! Håll i detta och du skyddar inte bara dig själv utan också andra. För att hålla mentalt: Se till att på ett säkert sätt träffa dem du älskar mest, och ring vänner som betyder mycket för dig.

paus på Coronaberget
Paus på Coronaberget

från mitt fönster i karantän
är det måsars skrän
eller tranorna vid fontän
nej, bara nyhets-rapporten
om cupen i Corona-sporten

läget kritiskt stabilt
ingen kritik
inte ens panik
bara vård-kalabalik
i kubik
utan ljuv musik

men svårt att sova
vill jag lova
Covid19 spelar oss spratt
får nytt liv varje natt
sköterskan blev patient
frun en ekvivalent
assistent

som håller Herrens hand
på väg mot ringmärkt land
följer vi varandra
en efter en vi vandra
upp till bergstoppsanda
munskydds – host host – vanda

knäpper händer här
i världens mörker, när
det kittlar i halsen
drar jag bönevalsen
i coronaberg-pausen

den valsen ger mig hopp
och styrka till min kropp
och glädjen spritter
i mig som fågelkvitter

febrans osis
flyg din kosis
Save and quit!
(spara och ge mig antikroppar!)
Exit area!
(lämna mig för evigt!)

Lucka sjutton 2016

Så här fina änglar har mina underbara kollegor gjort tillsammans med barnen på jobbet.


Glöm inte bort att änglarna finns
Att dom är här för att se hur vi har det
Och dom kan hjälpa oss fast dom inte syns
Glöm inte bort att änglarna finns