Hoppa till innehåll

Etikett: Kärlek

Mors Dag i de gröna rummen

de gröna rummen behövs varje dag
att bara vara i
med sitt lilla jag

sitta i, och stirra
känna doften, och lyssna in
sommaren
pyssla om växandet
varsamt
tålmodigt
och kärleksfullt

simma omkring
långsamt dröjande kvar
i saktmod och själafrid

en ordnad samklang av välljud
en korus av himmelsk härkomst
stimma runt med vänner
beundra varandra
helt ärligt

helhärligt
inalles

avslutningsvis
Te Deum
ett ode till livet
och dess virtuose designer

Berusande vår

Skogen andas in en grön våg,
granarna gråter sin egen visa,
fyrbenta vänner springer glatt,
bäcken packad och yr av virvlande berusande vår.
Vårkänslorna, finns de?
de didaktiska frågornas vårflod:
Vem har värmen gömd i sin hand,
när världen är så kall?
Vad passar bättre än att le?
Hur kan jag mer värma dig?
Varför ligger du på mina fötter?
Tvivlande trevar skorna vidare på stigen
Älskande de sina

Kristi Himmelsfärds dag i soffan

Inte trodde jag att det skulle bli en Kristi Himmelsfärds dag i soffan. Se film och mysa. Så skönt. Att bara vara. Inne.
Ute är regnet ihärdigt. Emellanåt nästan åskigt hårt och huvudet och kroppen känns därefter.
Ofta vet jag inte om jag verkligen är sjuk, eller om jag bara har ont pga vädret. Det går inte veta. För den känslan är kronisk. EDS är kronisk, och jag har bara gillat läget de senaste 555 inläggen (på Instagram).

Drygt 5 år sen jag äntligen fick svart på vitt varför jag…
1. inte kan träna som vanligt folk.
2. hela tiden måste tänka på hur jag står, sitter, ligger, ja allt… hur jag utför mina arbetsuppgifter och vardags-göromål.
3. har ont överallt mer eller mindre hela tiden.

Och till slut blev det … så konstigt att svara på ’krya på dig’, för att det går egentligen inte. Orden ringde som
vältalighetsblommor utan kraft,
nästan som Skit-på-Dig
Paradoxernas grannlåt,

men Krya-på-Dig är den artighetsfras som många använder så jag tar det som en kär vänskapshandling. Ordblommor. Hur ska jag annars stå ut med livet – om inte jag tacksamt tar emot den vänskap och kärlek som skänks mig, som en välsignelse från himlen!

Luk 24:36-53
Jesus Kristus nyss uppstånden, visar sig, med mänsklig kropp, äter och dricker och pratar med folket

Sedan tog Jesus dem med sig ut ur staden och bort mot Betania, och där lyfte han sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem, lämnade han dem och togs upp till himlen.
Lukas 24:50‭-‬51 NUB
https://bible.com/bible/916/luk.24.50-51.NUB

Åh, hur Han älskade

Påskafton och Jesus ligger i graven. Gömd men inte glömd. Kryddad och lindad som en stek. Tar del av hans kropp och blod. Försöker förstå. Tänka på. Åminnelse. Hur detta kan vara seger över synd, skuld, skam, sjukdom, frestelse och död.

Åh hur Han älskade
ända in i döden

En kamp i nattens mörker. Vem mötte Han där? Hur såg den striden ut? Jesus vs Döden.  Wow. Och Han vann! Hejja Jesus! Var det änglahärar med? Svärd? Eller man mot man? Blev han svettig? Blodig? Trött? Eller kanske mer som en andlig kamp?

Åh hur Han älskade
ända in i döden

Detta mysterium. Att det kan ge människor evigt liv. Nåd utöver nåd. Att det är gratis. Att vara förlåten av Gud själv. Fastän Han bar kors och törnekrona i hån och tortyr. Hur mycket ångest? Hur mycket smärta? Det går inte fatta. Han vann mark för sitt rike.

Åh hur Han älskade
ända in i döden

För Guds Rike. Att vara en del av det är nog det mest intressanta just nu. Rövaren på korset bredvid blev lovad att komma dit. Ett äventyr. Till ett paradis som varje människa vill uppnå. Hur? Genom dieter och kroppsliga övningar? Nej, bara genom tro.

Åh hur Han älskade
ända in i döden

Hjärtats tro. Och munnens bekännelse. På korset som kärlekens symbol. Detta fasansfulla tortyrredskap blev ett nådens verktyg i Guds Hand. Om Jesus inte hade älskat mänskligheten så mycket, hur hade då världen sett ut idag?

Åh hur Han älskade
ända in i Evigheten

Sonora

Tystnaden är en sommarvind. Den drar förbi i all hast och förblindar hungriga öron. Lämnar doftande blommor kvar att längta efter en mörk vinterkväll. Lägger melodier i bakvattnet. Tänder eldar. Varma och ljusa, som för vilsenheten på dyningar med kärlekens och gåvans uttryck. Lysande markeringar i gränslandet.

Gåvans väg

Hon kom och tog min hand
detta underbara livsband
ingen kunde ana att
vi två skulle få denna skatt

det var en dröm som blev sann
och mitt hjärta det brann
ett fantastiskt vackert barn
må Gud fader ge henne sonarn

en väg så varm och trygg
på Honom ta rygg
följa Ljuset och Livet
ett starkt vekgarn blivet

Kyndel till fyllest

Sitter fast i hålet jag grävt fram
trodde det skulle ge sig med tiden
men ljuset tränger längre in
knuffar ut mörkret
men ordens makt är delad med två
som lägger förlåt som en salva
plötsligt smälter mörkret ner

mellan oss finns bara ljus

vi fortsätter med livet
jobbar och stretar i världen
lämnar avtryck i historien
väntar på Messias
nuet glömmer bort framtiden
väljer och vrakar bland alla
förvillande ljusen på näthinnan

mellan oss finns bara ljus

snälla, sänd Någon till alla
himlens och jordens skapare
mänskans bön till allsmäktigheten
åldrad men klar
hyllar Människosonens ankomst
med kyndel till fyllest för hjärtat
den har glädjen kan dö i frid

mellan oss finns bara ljus

håller det lilla barnet i famnen
uppenbarelsens levande ljus
bärs av enkla snickaren
upp till templet
byggt på den heliga Klippan
inristad i hjärtats saliga djup
kraftens och kärlekens urmoder

mellan oss finns bara ljus

kämpande själar i kompakta mörkret
längtande hjärtan på rad
sjunger om livet i ljuset
går med Gud
med kraften i helgelsens spår
gräver i djupare arkiven
ett ord att kunna stå på

mellan oss finns bara ljus

Vem hör alla ropen och skriken
vem lyssnar till suckarnas dal
jo Han som säger
gå i frid
och lyfter mig upp ur hålet
omsluter mina svagare sidor
och håller mina trötta händer

mellan oss finns bara ljus

jag har väntat färdigt i min håla
i Honom finns inget mörker
ljuset är redan här
som en gåva
Han som blev buren, Han bär oss
med allt tvivel och tron hand i hand
genom trons och nattvardens mysterium

mellan oss finns bara ljus
kyndel till fyllest
och förutan tvivlarens tro
vore jag inte

❤️❤️❤️

EPISTEL

Första Johannesbrevet kapitel 1, vers 5-7:
Och detta är det budskap som vi har hört av honom och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom.
Om vi säger att vi har gemenskap med honom men vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen.
Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra, och blodet från Jesus, hans son, renar oss från all synd. (Bibeln, nya testamentet)


Lukas evangelium kapitel 7 vers 18‭-‬22:
Johannes döparen fick höra allt detta av sina lärjungar. Han kallade till sig två av dem och skickade dem till Herren för att fråga: ”Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?”  När männen kom till Jesus sa de: ”Johannes döparen har skickat oss till dig för att fråga: ’Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?’ ” Jesus höll just då på att bota människor från sjukdomar och lidanden och från onda andar. Han gav också flera blinda synen tillbaka. Jesus svarade dem: ”Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom vad ni har sett och hört: blinda börjar se, förlamade går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår, och de fattiga får höra ett glatt budskap. (Bibeln, nya testamentet)

https://bible.com/bible/