Hoppa till innehåll

Etikett: Lovsång

Tacksägelsedagen

Käre Jesus, idag vill jag inte be Dig om någonting. Jag vill bara tacka Dig.

För allt.

Tack för en fin dag. Tack för middag med familjen. Tack för fina vänner. Tack för höst. Tack för sol och duggregn. Tack för godis och soffmys. Tack för TV-serier. Tack för hem, vatten och dagligt bröd. Tack för Alvedon och stretching, dusch och hudkräm. Tack för korsord och annan friskvård. Tack för hundpromenader. Tack för Din Ande i mitt hjärta. Tack för lovsång och ny energi. Tack för idag.

Övar i Piano

Jag har ett bollplank. Hon är ett halvår äldre än mig. På bilden är jag 18. Ibland går chatten varm. Med glädje och skratt. Ibland behövs pepp. En hand som drar upp en annan. Och det är ömsesidigt. En vän visar alltid kärlek. Hon gör det. Hon tröstar. Hon sjunger. Hon är arg. Hon gråter. Tillsammans med mig. Skickar mig bibelord, bilder och lovsång på Spotify, men… hon bor 1271km söderut, eller 15 timmar och 4 minuter bilresa.

Maine 18 år

En dag förra veckan skickade hon ett peppande och tröstande bibelord, varpå jag svarade att det var skönt att lita på det ordet för att jag nyss blivit gillaspammad av en instagrammare som lägger upp Tikva-övningar.

Jag frågade min vän om hennes erfarenheter kring Tikva, och vi hade upplevt ungefär samma saker så jag kom fram till en slutsats…
eller vi gjorde det, efter att ha lyft både positiva och kritiska röster från olika webbsidor.

Hon: Jag tror Gud beskyddar oss på olika sätt och i situationer där vi har ett ? Allt är tillåtet men allt är inte nyttigt.
Jag: ja, då känner jag att jag vill ha mer av Jesus❤️
Dags att börja spela piano igen kanske 🙃

sen läste jag ett par bibelord, som jag sen länge lutar mig mot:

”Oroa er inte för någonting, utan be och vädja alltid till Gud, tacka honom och låt honom veta vad ni behöver. Då ska Guds frid, som är djupare än vi någonsin kan förstå, skydda era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.”
//Filipperbrevet 4:6‭-‬7 Bibeln

”Fysisk träning är bra på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på alla sätt. Den innebär ju ett löfte om liv både i den här världen och i den kommande. Därför arbetar vi också och kämpar, för vi har satt vårt hopp till den levande Guden, som är alla människors Frälsare, deras som tror.”
//1 Timotheosbrevet 4:8‭-10‭ Bibeln

Nu kör vi

okej, välkomna ombord på det här ord-tåget. Jag kan fortfarande inte lägga in media i inläggen via appen i telefonen, men jag är ju skrivare, så här flödar orden som en älv om våren, och mitt ❤️ simmar fritt fram.

Här är jag som fisken i vattnet. När jag skriver går allt så lätt. Då släpps själen fri och hjärnspökena drivs på flykt. Tårarna gräver sina raviner mellan raderna och mitt ❤️ dansar sin kärleksdans i lovsång till himmelens härskare.

Den här arbetsveckan går ännu ett steg in i historien om Corona-pandemin som sätter käppar i hjulen för alla varelser som vill leva nära varandra. Vi behöver varann och ska vara rädda om varandra ❤️ hälsa med foten eller armbågen. Det är det nya normala. Men vi kan ändå aldrig vara på den säkra sidan på grund av detta lynniga virus.

För länge sedan köpte jag ett vykort med texten: ”Glädje är inte frånvaron av svårigheter utan närvaron av Kristus” (William Vander Hoven). Hur det än är, och hur det än känns så finns en grundläggande frid i mitt liv. Jesus i mitt ❤️.

”Livet med Gud är inte ett liv befriat från svårigheter utan ett där vi känner frid mitt i svårigheterna” ( C S Lewis)

🥰

Lucka tretton 2016

På nåt vis tycker jag det här bibelordet passar ihop med Lucia:

”Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha fördrag med varandra och var överseende om ni har något att förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta. Men över allt detta skall ni ha kärleken, det band som ger fullkomlighet.

Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp. Visa er tacksamhet. Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom.”
//Bibeln, Kolosserbrevet 3:12-17


♫♫Lusse Lelle, Lusse Lelle. Elva nätter före jul♫♫

Behövs inget annat

FB_IMG_1469022077065
Öva på att vila.
Vid tvivel – vila.
Vid ilska – vila.
Vid trötthet – vila.
Vid stress – vila.
och när du vilar – be.

Be ständigt, eller hur? Inget annat behövs. Känner jag. Det räcker. Det är nog. Livspusslet lägger sig självt. Glädje och tacksamhet snarare än misströstan. Och en grej som jag önskat i bön till Jesus kan bli så mycket mer än vad jag hoppats. Okej, ibland misströstar jag och modet är i botten iallafall. Det vet ni som läser här. Men överlag så är jag glad och lycklig fastän jag har ont.

När jag för ett och ett halvt år sen hamnade i rullarna som heltidssjukskriven så fick jag erbjudanden om olika tekniker för min vila och träning. Men tänkte att : Äsch, jag ger Jesus en extra chans. Han fick lite mer tid med mig och jag satsade på korta bibelläsningsplaner. Morgonbön och aftonbön hade jag väl förut också. Men kanske inte varje dag. Och nu gjorde jag både det och dessutom la jag till en lunchandakt i min ensamhet.

Nu kan jag inte vara utan det. Och det bästa är att jag inte behöver åbäka mig. Varken kroppsligt eller själsligt. Jag kan ”bara vara”. Varsomhelst och närsomhelst. Så kan jag bara prata med Honom. Nej inte mitt i arbetet i barngruppen på förskolan förstås, men nästan. Jag har provat att be medan jag gör något annat än pausar också. På promenaden. I skidspåret och simhallen. Det är svårare om jag drar gummiband eller lyfter hantlar för då måste jag räkna så jag inte tränar för länge. Vid hushållsarbete passar det också att be.

Det ger en sådan välsignelse och glädje över dagarna. Saker faller på plats lättare även om jag måste tampas med sjukvård och annat vardags-strul.
Jag provade att vara tacksam för det lilla och ge Gud äran. Det visade sig vara ett vinnande koncept.
Det sägs att kärlek är det enda som blir mer av ju mer man ger. Men jag lägger till att både tacksamhet och glädje och framför allt vänskap växer om jag ger det mer utrymme. Jesus är min vän.

♫ Fröjd i Herren är min starkhet. För… Han är min sång och min glädje. ♫

Så till bilden ovan skulle jag kunna tillägga… ”dansa och lovsjung”… plus detta:
När du är glad – be, dansa och lovsjung!
När du är lycklig – be, dansa och lovsjung!
När du är ledsen – be, dansa och lovsjung!

Läs gärna dessa verser i Bibeln
1 Thess 5:17
Ef 6:18

Vecka med myndig mening i livet

Det står mer och mer klart för mig att september har stor betydelse i mitt liv. Och särskilt de här första tio dagarna. För bara nån dag sen kom min bror med en nostalgitripp som heter duga. Den här ungdomskalendern som han hittat i barndomshemmet. Där står allt som jag tyckte var viktigt det året.
IMG_20160901_220108_20160903082808020[1]
Då inser jag att den här veckan betytt mycket i mitt liv. Då fick jag mitt första piano.
Många år senare, samma vecka, kom vårt första barn. Vilken lycka det var. Han var frisk och stark och Så fin. Det är han fortfarande.
Och idag, 3:e september, för 18 år sedan då låg jag på operation i Umeå och fick titanskruvar i ryggen.
Ryggsmärta_Lovsång_(2)_(640x541)[1]
Det var tok-jobbigt men det blev så bra. Det kändes så skönt när det var gjort. Jag fick ett bättre liv med skruvarna. Och jag tackar Gud att den operationen blev så pass lyckad. Lovsången bar mig igenom den smärtan då och det har fortsatt vara en bro till hälsa och glädje. Att visa sin tacksamhet till Gud, och ära Honom, bara för att Han är den han Är, det är inte det som ligger närmast till hands när det är svåra tider, men det är det som burit mig genom alla svåraste perioder hittills i livet.
Vårt tredje barn är också född denna perioden, och hon var en rejäl överraskning. Och vi är Så glada att hon kom.
Vad mer… älgjakt har blivit en stor del av mitt liv. Min man är jägare. Och det är nu det händer.

Hejs svejs från lyckliga mej ❤

Ny dag med ny nåd

Hej,

Tack för igår.
Har inte klivit ur sängen än, men det känns väl okej idag med. Alltså eftersom jag inte behövt upp på natten och ta värktabletter. Har just nu en 4a på ont-skalan. Ett par ömma fläckar på knäna och nerv-pirr i höger kind, höft, underben och fot. Det är en bra period helt enkelt.

Eller också är det någon därute som ber extra för mig. För min kropp svarar otroligt bra på träning den här veckan.
Passet i kyrkan igår kväll var liksom över min förmåga egentligen, men det var bara att fokusera på hållning och ta det lugnt. Calle, Miriam och jag torkade alla stolar i serveringslokalen, lyfte upp dem på borden och vaskade golven. Igår kväll var jag så öm på hela huden.

Visst, det är otroligt tröttande att hela tiden vara tvungen att fokusera på hur jag håller kroppen. Ibland är jag så less. Och somnar fort i soffan på kvällen.
Alltjämt ringer fysioterapeutens ord och visor i mina tankar. Hur hon håller ett finger på bröstkorgen eller vinklar en led för att jag ska ändra ställning och få rätt position. Hon gör ett bra jobb, min fysioterapeut.

Har inga speciella träningsplaner idag. Det får bli en vilodag för mig. Mannen tänker jobba med att lyfta plank och brädor. Sen ska vi äta gott och umgås. Och ta det som det kommer.
Nu är det dags för lite tacksägelsefrukost. Jag ger Gud äran idag.

Tycker att det här bibelordet passar idag:
”Det är gott att tacka Herren och att lovsjunga Ditt namn, Du den Högste, att på morgonen förkunna Din nåd och om natten Din trofasthet”
Här följer länken till bibeln Psaltaren 92:2-3 den öppnas i ett nytt fönster:
http://bible.com/1223/psa.92.2-3.SFB15

Ha en fin dag allihopa! 🙂