Hoppa till innehåll

Etikett: Smärtor

När vägglampan tänds

när tecknen visar sig i skyn
då vet ni
att det är dags
ävenså när kroppen talar
då känner man på sig
då är det som att en vägglampa tänds i en mörk trappa:

ser du svamparna som poppar upp mellan tårna för andra gången på kort tid?
spiken som attackerar hälen?
ser du benen fyllda med mjölksyra?
ser du höften som hugger?
magen som kniper?
hjärtat som rusar?
tandvärken?
fiolsträngarna längs nacken?
crescendot i örat som ständigt pågår?
tröttheten som stirrar fokuserat på ingenting?
ögonlocket som inte orkar blinka?
hammaren som slår tinningen?
sågbladet i pannan?
madrassen som liksom krampaktigt omsluter utan att släppa taget?

när det är så
då vet ni
att det är dags

att gå ut med hunden lite oftare!

Zingo

Bot [bått] eller lott

tystnad

tagning

släpp ner robotarmarna
promenad i sakta mak
långsamt och länge
tills tröttheten ger sig av
tills tandvärken i benen domnar bort i lingonriset

vila där

ta fram goda saker
ät långsamt och vila i smakerna
(fast hungern inte finns)
fokusera bara på att äta
ingen mobil
ingen tv
ingen radio

vila där

titta långsamt ut genom fönstret
se hur Vinden leker med trädtopparna
lyssna på den Helige Gudens Son
andas in Hans närvaro

ser du det gröna rummet
sätt frö
låt det tålmodigt växa fram
sakta
kommer livet åter ur gråkall vardag

känn stenhjärtat sakta smälta ner genom tårkanalen
lägg dimmiga blicken på lugna Vattnet
följ fiskens långsamma rörelser
simma med en stund
con bocca chiusa

vila där

hör de bubblande ljuden
och glädjen som kommer
av det livgivande syret
andas in luften
i musiken
på altanen
solen som värmer öppna sår

mäktig som en flod
svämmar över
uppfyller jorden
friheten är vår
nu är Herrens år!

(kommer robotar in i Guds himmel?)

Zebran är nog inte sjuk

men är såå trött
hur orka
ingen ser det
och ingen tackar
när ’slut i mössan’ springer
då avgår nästa tur
inget ’hur gör djur’
och ’lugna puckar idag’
bara sjung 🎶’upp och ut och gå,
fade rade ralla de ralla’🎶
genom kolasåsen och in i kaklet
och nää
bara stå på och lyft tungt
och peppa varandra
hjälpas åt med ett leende
lek och skoj
fast jag skulle bara vilja skriva ur mig all skit
det är ändå ingen som läser här
öppet och synligt
i offentlighetens ljus
så allting spricker
men jag räds

zebran tvivlar
är sårbar
ledsen
trött
så till den grad
att gråten hänger i farstun
redan på måndagen
huvudvärken pulserar
hjärtat dunkar
slår ett extra slag för att jag slog en sexa
det är inte fusk
men då går det för fort
och zebran blir yr
och glömmer att titta sig omkring
se sina kära
komma ihåg viktiga saker

stannar kvar i sängen idag
i mörkret
mörkret är skönt som ljuset
och solvärmen
när huvudet är helt kaputt
när stenen i bröstet vuxit sig öm
och
ensamheten frodas på fritiden
varför är då jag kvar i ekorrhjulet?
mitt bland grodor och fjärilar
är det för att jag också är född på nytt?

jag ber Honom
ta min kryptonit
bit för bit
visa mig var den sitter
så jag inte blir bitter
jag ber
om att sprudla
av intresse och engagemang
en spruta med idéer
så jag inte verkar

kroniskt randig 🦓
sjuk? nä!

tänker bort smärta
och möda och stress
🎶’Inga bekymmer
man är lycklig var dag’🎶
Hakuna Matata!
å hur det ringer ironiskt i öronen
vad jag har det bra
mat, kläder, jobb och kärlek
så jag klarar mig
med hjälp av en stor tekopp
min poesi
en bön
ett stearinljus
och
liten hund som lyssnar
på ett piano

Blylätt

vissa dar är lätta som fjädrar
andra är blytunga

längtar ut

till skönare ängar
till grönare

skogar

idag är den blylätta dagen
halvt med

Melodier på hyllan

lade alla melodier på hyllan
ord fritt strömmande
några dar i kroppen
stannade till vid sängen
tittade, log
det är huvudsaken
som byter bort den onda hyllvärmaren

– när kommer den nya spelsugna gästen

Liten lördag

pulsar i tinningen
djupt ner under ytan
därovan är solen
värmen
och alla vännerna
men mjölksyran i låren lyfter musten ur
kylskåpet
som lämnas tomt
inget att bjuda på
mer än bara en musikalisk resa
till slut

Återblick på Corona-mountain

Nu har jag jobbat en vecka efter att jag blev friskförklarad från Covid19. Det har varit en tuff arbetsvecka. Jag har somnat jättetidigt (19.30) ett par kvällar, och ändå sovit hela natten. Lite rester av hosta och snuva finns kvar. Andningen har varit så pass påverkad att det har känts som att lungorna har krympt så att promenera var jobbigt i början. Därför har jag liftat med maken till och från jobbet några gånger, för att orken ska bestå hela dagen.

Den här veckan gick så fort. Möjligen för att jag jobbat hårt i efterdyningarna av Coronaviruset. Lynniga sjukdom som lamslår på mindre än en halv dag. Som att vända handen. Ena stunden är man frisk och i nästa stund ligger man däckad. Allt är annorlunda i Pandemins värld. Allt är ställt om. Inget är som vanligt. Det nya normala är inte mänskligt. Inte roligt. Inte lätt. Bara tungt och avskärmande. Förminskar lungorna, som att fisken i vattnet håller på att drunkna.

Dessutom lyckades jag i tisdags halka i rampen till barnvagnsförrådet på jobbet. Obra! som vi säger här uppe i Västerbotten. Är det inte typiskt! Som att det inte vore nog med ett pandemiskt virus, man ska måsta skada sig också. Nacken är väck igen. Huvudvärk mer än vanligt. Bröstkorgen smärtar för jag tror att några kotor glidit fel, och som vanligt bröt jag inget ben i kroppen.

Turen är den att jag bryter aldrig något, tack vare mitt syndrom; Ehlers Danlos. Eller så har jag i hela mitt liv haft speciella änglar som skyddat mig vart jag än ramlat. Slalombackar och annat. Jag blir bara översträckt i alla leder och ligament. Då är det som att börja om på noll: ”Ta först en värktablett. Gärna full dygnsdos eller lite till om det behövs. Tejpa båda axlarna med kinesiotejp Använd armbågs-stödet du köpte på apoteket. Ta gärna på en scarf för att hålla värmen i musklerna runt halsen. Tänk sedan på hur du sitter, ligger, går, står, vid tandborstning, diskbänk, datorjobb, ja allt, och glöm inte att stretcha hela kroppen varje dag. Ta det sen försiktigt med träningen. Vila nacken ofta, dvs ryggläge, och… skynda dig inte.”

Men idag välsignades jag med ork för lite bullbakning. Jag bakade på 2 gånger en halv liter. Blev tre lusselängder, femton lussekatter, och ett helt gäng kanelbullar. Mums! Sedan gick jag en 45 minuters promenad. Halvvägs stannade jag till hos pappa och mamma med tvåkomponentslim som jag köpt ut åt honom. Ynnest att ha dem på promenadavstånd ❤️

Kom ihåg att hålla avstånd och restriktioner. Ha personalmöten på Teams, adventsfika med familjen på Google Meet och shoppa Online. Ibland när jag sitter så här och skriver kommer sångstrofer upp i huvudet som nu den här 🥰 Vilken underbar dag det ska bli 🎶 Klicka här och lyssna

Cyberkram från mig ❤️

Lucka nio 2016

Hejsan! Glad advent!
Jag är månadsgivare på PMU-Interlife. Jag ger till Dr Mukweges arbete på Panzisjukhuset med kvinnor som våldtagits i DR Kongo.
Idag swishar jag en extra julgåva till dem.
Är du intresserad att läsa om detta så titta in på länken som följer här:
https://pmu.se/dr-kongo/
Vill du också ge en gåva till någon? Kanske som julklapp! Titta in på länken som följer här:
https://pmu.se/gegava/#

Denis Mukwege Foto Torleif Svensson (2)
Denis Mukwege var i Sverige i oktober för lanseringen av filmen ”The Man Who Mends Women”. Foto: Torleif Svensson