Hoppa till innehåll

Etikett: Tacksamhet

Tröstens Gud

Skönt är att vila
i den levande Gudens händer
Att lägga sitt öra mot Hans bröst
och höra Hans varma hjärta slå

♫ Mmm, la la la la la ♫

Skönt är att sitta
i den levande Gudens knä
Att bäras av styrkan i Hans kropp
och omslutas av Hans kärleksfulla famn

♫ Mmm, la la la la la ♫

Skönt är att se
in i den levande Gudens ögon
Att fyllas av Hans helighet
och uppmuntras av Hans strålande blick

♫ Mmm, la la la la la ♫

Skönt är att stå
vid den levande Gudens sida
Att veta att Han aldrig viker
Och förnimma den eviga friden

♫ Mmm, la la la la la ♫

(2009)

2 Kor 1:3-7
Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader, barmhärtighetens fader och all trösts Gud. Han tröstar oss i alla våra svårigheter, så att vi med den tröst vi själva får av Gud kan trösta var och en som har det svårt. Ty liksom vi har fått en riklig del av Kristi lidanden får vi också riklig tröst genom Kristus. Har vi det svårt är det för er tröst och frälsning. Blir vi tröstade är det för att ni skall få den tröst som hjälper er att bära samma lidanden som vi själva. Vi har ett fast hopp när det gäller er; vi vet att liksom ni delar lidandena med oss, delar ni också trösten.

Himlens fönster

Han har öppnat fönstret
det regnar in
Barmhärtighet och Nåd
Vad kan Jaget mer begära?

Tittar ut genom fönstret
solen lyser in
Uppmuntrans värme
hur förstå detta Underbara?

Jaget stänger fönstret
bruten är förtrollningen
den stora och Ofattbara
När kommer det öppnas igen?

Magneten ligger vid fönstret
drar mig till sig
med Sanning och Konsekvens
Vågar Jaget öppna fönstret?

Jaget speglas i Dunkla fönstret
Mitt själviska Jag
drömmer om Uppmuntrans Sol
Varför ska Jaget jämföras?

Längtar efter Öppet Fönster
Jagets kvidande kropp
suktande själ
När kommer Befriaren?

Vill ut genom fönstret
på den Gröna Ängen
med Livets Bäck porlande
Vem ger Jaget vingar?

Jaget öppnar fönstret
Sol som lyser
Regn som faller
Kan man motstå Härligheten?

Detta Jagets Fönster
mot Evigheten
att spegla sig i
Är det Själens Tillblivelse?

Låter fönstret stå öppet
svävar med Vinden
ljusblå himmel
Vart är Jaget på väg?

Vinden och Solen
Regnet som faller
får Jaget att växa
Doftar det inte Himmel nu?

Fönstret står öppet
Vindens läkande Kraft
blir till Glädjens Sol
Kan Någonsin motstå Detta Fantastiska?
(2008)

Ordlös tillbedjan

Vintervit morgon

Skimrande och skön

Morgonrodnad himmel

denna eldlika båge i horisonten


Jag kan ej förneka

Bara böja mig ner


Sol som lyser

På bländvit bädd

Frostbeklädda skogen

detta hav av silver över nejderna


Jag kan ej förneka

Bara böja mig ner


I ordlös tillbedjan…


Själens vördnad

inför Storheten

känner ingen gräns

Hjärtats brustenhet inför Skaparens Välde

2008

Vardagspärlor

Var jag går
Du strör pärlor
Läker mig
till liv

Var jag står
Glimtar av guldkorn
Läker mig
till kraft

Jag vill samla
Dina skatter
Öppna mina ögon, Herre

Vardagspärlor på min väg
Lyser upp – gör mig väl!

2008

Job 28:18
…att äga vishet är mer värt än pärlor..

Lyckan i byn

En grusväg i en by

och i dikeskantens sly

de stå i stora grupper

som Himlens mäktiga trupper


Prästkragar ståtliga och vita

Herrens sol lysa på dem

och när på Honom de lita

himmelsk frid i sina hem


Jag är som blomman

vid dikeskantens sten

jag lutar mig mot Klippan

när stormen blåser starkt igen

1998

Jes 30:15
Genom stillhet och förtröstan blir ni starka

I mig finns du

Jag får leva
i Din Härlighet
bara vara Dig nära
från nu och in till Evighet
Jag får fyllas
av Din helighet
helt och hållet renas
i Andens Eld till rättfärdighet

i mig finns Du
känner det nu
inför Ditt Ansikte
Du rör mig varje gång
jag ger Dig min lovsång

Jag får dansa
med Dig om natten
behöver aldrig chansa
på vart jag finner Livets Vatten

i mig finns Du
känner det nu
inför Ditt Ansikte
Du rör mig än en gång

Jag får andas
Din nåd varje dag
dansa och leva
fastän jag är svag
Du fyller mig
med Din Eld här inom mig
Din härlighet är stor
nu Livets Källa gror

i mig finns Du …

Du rör mig varje gång
jag ger Dig min lovsång
Jesus, Du får min lovsång
1998

Fågelunge

Närmare havet

blågrönt skummande hav

Ingen själ så långt ögat kan nå.

En sol så gul och stor,

som värmer stranden jag går på.

Fötterna får varm härlig sand mellan tårna.

Vinden är ljum och fläktar svalt i håret.

Vårfrisk vind i junisol

Många ljusgröna träd, nyutslagna i vårskrud.

Vajar med i den ljumma vinden. Bladen glittrar i solens sken. Här går jag ensam på den vidsträckta stranden.

Endast fåglarna ser mig. De svävar i den nattblå himlen.

Nära solen.

De talar sitt språk på fåglars vis, och jag talar mitt språk på mänskors vis.

Ibland med framgång och ibland med nederlag.

Pinsamma sådana.

Sanden värmer under mina fotsulor.

Solen bäddar mig på sitt speciella sätt;

i en bädd av gul sol och värmande skogsgrön bomull.

Jag tror att fåglarna vill säga något, men jag kan inte tyda deras sång.

De sjunger så vackert.

De flyger runt runt i det soliga blå himlahavet till synes utan mening.

Om jag hade vingar skulle jag resa;

följa fåglarna upp i det blå havet med ljumma vindar och varma soliga dagar.

Glittrande glad. Med en vacker vårsång på stämbanden.

Sången och lyckan i själen, värmen från stranden, solen, och det blågröna havets brus.

1991