och när lågorna lagt sig stiger böneröken uppåt till himmelens tempelfäste
då sjunger skogen sin knarriga melodi
de andra piper envetet sin aggressiva tvåtoniga flöjtstämma medan domherrarna visslar sitt entoniga flyktläte
ljuset sköljer bort allt grums från stadsbrus och hemlighus alltmedan hoppet spelar sitt spröda ding dong i klockstapeln
sätter mig vilsamt i snösoffan och lyssnar till insekternas isjakt efter fler rödingar att hänga i mungipan
men tystnaden blänker som guldskimmer under isen och det är upp till frisimmarna att nappa på erbjudandet
granarna böjer sig i vindpinat morrande
som tack för soliga dagar och lugna vatten
långt bort från odjuret under ytan
Bli först att kommentera