Lucia sjunger lovsånger till ljusets härskare. Hennes hjärta brinner upp, för ingen når henne. Alla ser hennes gåvor när hon ger sitt allt till livet. Hon gör en väg i mörkret, en fest i förödelsen, och en vacker ljudbild att njuta av när världens larm ljuder. Den tid hon valt att träda fram är perfekt. När dagsljuset är begravt i snö och dimma. När tungsintheten förmörkar våra själar. När månljuset vänts till yttre rymden och norrskenet täckts av iskyla.
Tacksamhet och glädje på nya äventyr med småfolk i röda luvor, och bagare som dansar med pepparkakor. Däröver flyger änglarna i skyn på uppdrag av himmelska regeringen. Ett sorl och brus i havet av individer som går på led till välgörenhet för mänskligheten. Bjuder in i hjärtat den fullkomliga kärleken. Den gudomliga gåvan från ovan. Den ande som oss Herren skänkt. Vit och ren som en duvas dräkt. I ljuset av kronan sker mirakler. Underbara under att förundras över. Nåd och frid till er alla.
Bli först att kommentera