Hoppa till innehåll

Författare: Trolikt och Rimlikt

Vördnadsfullt vid krubban

Vackervintern spelar upp sitt register
Kalla färger på duken
Varma toner i hjärtat

Vördnadsfullt vid krubban
Knän som böjer sinnen
Vörtbrödet jäser över

Vilar i steget mellan intervallerna
Klarar hoppet stående
Viskar sina böner högljutt

Vanans makt i traditionerna
Klarar skivan med vänskapen
Vagn och häst och ottebön

Väldig är den lille
Kunglighet på himmelskt vis
Världens hörnsten är ljuslågan

Värmen sprider ut sina vingar
Kryper närmare intill
Väntar modigt på blomningstid

Gott kött i tempelhyddan

Tempelhyddan skriker ut sina smärtimpulser
snöfall och kyla
Kan julstämningen hjälpa?
Köttet skriker:
Det är bra nu!
Slaktet i soffan har rest sig
långsamt och med vördnad
tro, och hopp
och framför allt
Kärlek

Nya roller

Slå på trumma
de blev en gumma
för första gången
sjunger vi sången

Den 29e september i år (2024) fick vi vårt första barnbarn, och kan nu titulera oss farmor och farfar 😍

Huvudklangen

En treklang är huvudet, vilandes
på bomullsbolster och semestermoln

med färgsprakande regnbågstoner
uppåt och nedåt på himlastegen.

De sjunger till Herren om nåd och frid,
barmhärtighet och *hugsvalelse.

Lyser upp himlavalvet i en tid av
forcerande ondska och kompakt mörker.

Ovetandes springer glädjen omkring
i en pälskropps yviga böljanden.

Är det total verklighetsflykt,
bara livfull fantasi eller faktisk vördnad;

när lovsången tonar hög och klar
i kyrktornet så klockans metall vibrerar,

och de kåpklädda korgossarna dansar
altargången fram till Kristi kors,

andfådda till bristningsgränsen av
Andens euforiska uppfyllelse,

erfarande själen till fullo överjordiskt
rustad för ett liv på apokalyptisk mark.

Sätter sig intill Huvudklangen i detta
rika andrum med kompet i bakgrunden,

nöjda slår de ut i full blom inför Honom
som vattnar förtorkad jord.

_____________________________________________
*trygghet, förtröstan, tröst, lindring, läkedom

Att skriva är som

Redigering av Flödesskrivning skrivarworkshop m Bilda på Lappis:

en älv som flödar fritt
Den Virvlar runt
in i en vik

Låter solen värma sig
En glad yster färd mot stora blå

väntar i selet på inspiration
ser båten guppa på vågen
vit av Andens vindfläkt

putsar Trons kronjuveler
planterar hopp och glädje
i ökenvandringen

den kommer med balsam
spolar rent på stenen
på det som skaver och svider

till hjärtan som längtar
till byar med strider
och mänskor som lider
i alla tider

En underbar 55-års dag igår

vaknade på jobbet
kollade Bibeln
kort morgonbön
blev lugn dag med
vacker sång i telefon
ordblommor och andra blommor
både ätbara och inte
litet sött paket
många kramar
ingen telefon
satt i solen
såg en fjäril, eller två
kände vinden mot min kind
familjemiddag i lilla paradiset
hörde vattnets krusning
såg var humlan bor
klappade en mygga
allt smakade vänskap
och kärlek
Stort TACK!

Ord har makt

Tillbakablick på november 2023:

Om telefonsamsamtalet med läkaren
och hur jag sedan, frustrerad över samtalet med läkaren
bad högt en kort frågebön till Gud på väg från köket till vardagsrummet
med gråten i halsen
”Måste man gå och bryta armen för att få bli sjukskriven? Gud? Jag orkar inte mer! Det går ju inte. Jag bryter ju aldrig ben. Det är ju bara ligamenten som alltid tänjts ut till max. Hjälp mig!”
Hur jag 2 veckor senare
sorglöst vandrar runt på en solig ö
Snubblar och …
bryter armen!