Du bjuder mig salighet
när jag kommer till stillhetens rum
dukat med tystnad och vitt linne
Du tänder ljusen på bordet
fyller upp glasen med vin
och bjuder mig att sitta ner med dig
Du möter min längtande blick
och bjuder mig det brutna brödet
helighet ur din sårmärkta hand
1 Kor 11:23-25
Den natt då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och sade: ”Detta är min kropp, som är utgiven för er. Gör detta till minne av mig.” På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: ”Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Så ofta ni dricker av den, gör det till minne av mig.”
sa Ja till att finnas till för andra på ett eller annat sätt , samt gick med på att dra ner på pianoklinkandet (låter kanske kryptiskt, men jag och Gud har diskuterat lite).
Victoria ställde till med ett hejdundrande prinsessbröllop.
1) Bloggen funderade jag på i flera månader innan den blev av. Vad skulle den heta. Vad ville jag med den osv. Jag bloggar inte varje dag, och har inga krav från mig själv att den måste bli väldigt välbesökt. Jag känner i alla fall att jag vill dela med mig av min tro, mina tankar och mitt liv på det här sättet, och jag ville själv ha någonstans att sätta dem på pränt. Jag var 13 när jag skrev mina första dikter och när jag var 14 hade jag en tanke med varför jag skriver, och efter den fantastiska Fisken-i-vattnet-kursen, för ca 2 år sedan, upplevde jag att det här är något jag inte kan vara utan. Att skriva poesi är en del av mitt liv, och jag gör det på mitt eget sätt.
2) Husvagnssemestern likadant. Den förberedde vi i flera månader. Vi sparade pengar, läste på nätet om vad vi ville se och besöka, och vilka badplatser som var intressanta. Först landade vi på Torp-konferensen nära Örebro. Sedan drog vi tillsammans med svågern och hans familj ner till Öland. Där bodde vi på Löttorps Camping några nätter, badade i havet och gick upp i fyren Långe Erik.
Fyren Långe ErikLånge Erik utsiktLånge Erik utsiktUtsikt inifrån Långe Erik
Sedan fortsatte vi själva ner till Skåne och åkte kusten runt. Vi stannade till vid Stenshuvud, Kivik, Ale Stenar och bodde i Simrishamn. Vi besökte Tosselilla äventyrspark. Vidare igen gjorde vi ett snabbstopp vid Smygehuk och landade för ett par nätter vid Malmö Camping, vid foten av Öresundsbron.
Maine filmar kossorna vid Ale StenarCalle på vandring i Stenshuvud NationalparkUtsikt från StenshuvudJohannes och Miriam uppe på StenshuvudPå väg genom Stenshuvud Nationalpark tillbaka till bilen.SmygehukCalle och båtarna i Smygehuks hamn.Turning Torso klappade vi på portenUtsikt från camping-områdetMaine och Miriam med ryggarna mot DanmarkMiriam och Öresundsbron
Andra morgonen vi vaknade i Malmö så ville barnen HEM. Vi drog direkt till Perstorp för att träffa goda vänner. Det blev ett härligt quick-stop med väldigt god middag. Därifrån körde vi nästa morgon så fort vi kunde till Järvastaden i Stockholm, där min syster och hennes kärlek hade dukat bordet. Mums!
Vi hann med lite lek i Mulle Meck-parken också innan vi senare på kvällen passerade gränsen mot Norrland. Nästa dag landade vi på Lapplandsveckan, till många släktingars och vänners förtjusning. När vi efter den härliga Lappis-helgen nådde Storuman så hade vi kört ca 360 mil.
Mulle Mecks lekparkMulle Mecks väderstation
3) Det där med att finnas till gäller väl både familjen och andra människor – fast jag har inte lyckats leva upp till mina ambitioner riktigt. Känns som att jag lite får se vad som händer och var Gud tycker att mina kvalitéer blir till nytta, förutom inom familjen då. Sedan var det Pianospelandet, som jag inte vill släppa för att det är så enormt skönt och roligt för min själ, men som är mindre skönt för min kropp. Det är där diskuterandet med Gud kommer in. Han har visat mig på andra saker än musik det här året. Det känns rätt skönt just nu. Som att ligga i vattnet och flyta ungefär, och jag lär mig kanske simma snart. Bara Han visar mig åt vilket håll jag ska simma.
4) Eftersom jag är royalist så gillade jag bröllopet stort. Satt vid tv:n så mycket jag kunde, köpte varor som hade deras logga, skickade grattishälsning via facebook, läste alla artiklar jag kom över och efteråt köpte jag tidningen med alla bilder.
Resten av året har varit fyllt av….
älgjakt, vid vilken Calle sköt en liten älgtjur, och kötthantering.
resa till Husqvarna för att delta i Lovsångskonferens.
renoveringstänk för källartrapp och hallen nere, och det är väl nästan färdigt – bara piffet som fattas. Vi skulle på, väggen rakt fram, vilja ha en fin väggljusdekoration (LED) som kan lysa hela tiden. Hyllan nere ska målas i den mörkare blåa färgen och kanske lite schabloner på mdf-brädan som sitter på väggen där våningarna möts. För er som kommer ihåg de gröna medaljongerna så kommer här en uppdatering:Det himmelska havet
Calles byte, liten älgtjur vid pass 10, 100907
konsert-övningar både Gospel-Creo Julkonsert för mig, och Miriams JMC-bok1-avslutnings-konsert på musikskolan.
förberedelser inför den helt fantastiska julhelgen vi har just bakom oss, som var späckad av god mat och trevliga gäster (Calles bror och syster med familjer) Vi var 15 julfirare i huset varav två (mina svärföräldrar) sov hemma i sin egen lägenhet, och tre fick sova i den julpyntade husvagnen. Vilken välsignad vagn, som används både vinter och sommar. Vi räknade ut att sedan vi köpte den i februari detta året så har vi legat ungefär 8-9 veckor i den. Inte illa!!Julens Gående bordJulmust och LammfiolSmåtomtarna med sin farmor i bakgrunden
Vinteruppställd till sportlovet i Grannäs. Undra varför vi inte fotade sommarekipaget?
algbekämpning i akvariet. Den gröna mattan breder snabbt ut sig och när jag sanerar, vilket måste ske hyfsat ofta nu, så stinker huset.
lovsång. Själv eller tillsammans med andra. Jag jobbar bäst med lovsång i högtalarna. Så i köket vid bakning och matlagning så går Hillsong och Brian Johnsson i högtalarna, och på jobbet… Bamses Dunderhits och lite julsånger.
I stort sett ett underbart år med både kärlek och löneförhöjning, vilken dock inte var särskilt kärleksfull, och med det menar jag inte att den var liten, utan på vilket sätt den motiverades, men med de UNDERBARA arbetskamrater jag har så har vardagen trots det blivit till fest och glädje. Och min UNDERBARA lilla familj! Jag är så tacksam för den. Kärlek från Gud också… Det är så skönt att få ”dricka ur Källan” ibland. Fastän jag inte är perfekt så har jag haft nåden (=förmånen) att få vara i Guds härlighet flera gånger under året. Det har gett mig kraft och styrka att gå vidare. Han (Gud/Jesus/Helig Ande) är verkligen UNDERBAR.
Nyårslöfte? Nej, jag är inte sån. Jag kan motstå allt utom Frestelser ♥ Kram.
Jag hör ett rop
det är svalt och fuktigt
Ropet ekar i denna täta, mörka, och fuktiga granskog
Gympadojjorna fuktas av daggen som fallit
Försöker höra varifrån ropet kommer
men det är svårt
Det liksom studsar mellan granarna
Går mot stranden
igenom en slyhög dunge björkar
De väter min joggingoverall
får det att kännas som det regnar
Ropet hörs igen
stannar och lyssnar, men kan ej uppfatta varifrån det kommer
Det kommer överalltifrån
Det bara Är
Vem är ute och ropar på mig mitt i natten?
En sådan här kuslig och fuktig natt, när alla borde vara inne.
Varför är jag ute?
Jag känner mig tvungen att gå ut
Det är någon som vill det
Konstigt, det är samma röst överallt
Inne och ute
Eller är det bara i mitt huvud?
Stranden känner jag väl
Här har jag letat stenar och badat
lekt och fiskat sen jag var liten
Nu är annorlunda
rädsla
sjön är stilla
en tät dimma alldeles ovanför
kan inte se andra stranden
Som att titta i mjölk
– Hallå? ropar jag skälvande ut i dimman
så tjock att mitt rop stannar och kvävs direkt
Står och tittar in i dimman
funderar på att gå tillbaka till huset
fryser av vätan
Plötsligt lättar dimman till en stående oval
ser i den en människa
han kommer gående emot mig
gående på sjön
Jag skakar på huvudet
slår mig på kinden
det hjälper inte
Är redan vaken
det är sant det som jag ser
Ryser
– Hallå, vem är du?
Han svarar inte, och jag darrar
Rädsla
Vänder mig om
tar sats för att springa därifrån
– VAR INTE RÄDD!!! ropar han med kraft
jag faller ihop i den fuktiga sanden
-gud, viskar jag ohörbart.
-Ja, men spring inte ifrån mig
Va? hur kunde han höra det jag sa? Han är ju minst 100m ut på sjön
Han kan väl inte va nån Gud?
Han syns ju!
-Jo, jag är Herren din Gud, och jag vill tala om för dig
att jag är med dig även nu
när det är mörkt och kallt omkring dig
när du är trött på livet
Reser mig
borstar av mig sanden
tittar upp, ut över sjön
allt är som mjölk igen
dimman ligger tät
lika tät som när jag kom
skillnaden är
att rädslan är borta
och jag förnimmer en ström
av frid