blir som huden – puckelpist
där själen promenerar
andas in skogens eko-liv
med rykande rooibos
Hemma
känner vi oss
i kallelsens ömma hjärtan:
Öm hud
sårmärkta händer
bär tungt
Poesi med framtidshopp, vardagsliv och kvällstankar
Kategori: Dikter
utanför låg en mäktig tystnad
med svar som en vår
men utan slut
ångesten kysser med svart
fattig blir hon på skratt
modigt tvättar jag fram vanliga livet
vill inte fundera i all evighet
måsten får vänta
tänker modern säga
lysande ljuva skrattöga
sa verkligt fin vän
skön sanning tänker Modig
Visan vilar än av och till
lite öppen – rätt bra
länge god mjuk smak
Honungsmjölk
svettmorgon måste ingen
kvinna led under första måndag
ej trött är enda utveckling
liv söker poesi
Och fullmånen ropar
basunerar själarna till sig
till dånet av stora vatten
Burna på vingar av silver
upp och bort från det osande mörker
Rädda men räddade
ur evig natt
Samma barmhärtighetens änglar
navigerar obehindrat raskt
mot Universums nya oaser
väntande himmelska världar
Hoppet skumpar fram med lätthet
Bär med sig rik starkhet
Möter vacker ung själ
På äventyr i svart värld
I evighet består kärlekens tron
Hon får en hemlig illusion
Och lycklig känsla är miljon
Doft av ångest hinna inte komma
Semestermiljö och glömsk sommar
Kaffe vaknar till