Hoppa till innehåll

Kategori: Kvällstankar i frågelådan

Nya vyer

i en kramp på åsen
ser jag kyrkan
långt där borta planar hjärtat ut
spänner hörselspröten, spinner vidare

så ögonlocken bränner

beror det på att huvudet tjuter?
hjälper det om jag klipper av mig håret? eller sjunger en lovsång?

magen har i allafall börjat andas
lungt å rytmiskt
som vågorna smeker sanden
där ljudet av små fötter
dröjer kvar

är Gud på undantaget

fastän djupare andetaget
istället för grustaget
inte alls självtaget
bara till himmelriket antaget
hoppas inte fråntaget
det som nu är vedertaget
i tron vilar famntaget
är som Pingst godtaget
allt liksom framtaget
till att likna armtaget
och bentaget
sockerintaget
vattentaget
allt överhuvudtaget
ibland mycket itaget
i tid och otid upptaget
är iakttaget
men vem ser misstaget
det stora nappataget
jo Han som liknar vägguttaget
som är fasta handtaget
luftintaget
krafttaget
ja hela näringsintaget
så blir sammantaget
genklang i stråktaget
och hjärtat itutaget
med undantaget
och Anden med HELA hjärtat intaget

❤️🕊


Apostlagärningarna 4:31 NUBibeln:

När de hade slutat be, skakade platsen där de var samlade och alla fylldes av den heliga Anden och förkunnade Guds budskap frimodigt.

Gott kött i tempelhyddan

Tempelhyddan skriker ut sina smärtimpulser
snöfall och kyla
Kan julstämningen hjälpa?
Köttet skriker:
Det är bra nu!
Slaktet i soffan har rest sig
långsamt och med vördnad
tro, och hopp
och framför allt
Kärlek

Huvudklangen

En treklang är huvudet, vilandes
på bomullsbolster och semestermoln

med färgsprakande regnbågstoner
uppåt och nedåt på himlastegen.

De sjunger till Herren om nåd och frid,
barmhärtighet och *hugsvalelse.

Lyser upp himlavalvet i en tid av
forcerande ondska och kompakt mörker.

Ovetandes springer glädjen omkring
i en pälskropps yviga böljanden.

Är det total verklighetsflykt,
bara livfull fantasi eller faktisk vördnad;

när lovsången tonar hög och klar
i kyrktornet så klockans metall vibrerar,

och de kåpklädda korgossarna dansar
altargången fram till Kristi kors,

andfådda till bristningsgränsen av
Andens euforiska uppfyllelse,

erfarande själen till fullo överjordiskt
rustad för ett liv på apokalyptisk mark.

Sätter sig intill Huvudklangen i detta
rika andrum med kompet i bakgrunden,

nöjda slår de ut i full blom inför Honom
som vattnar förtorkad jord.

_____________________________________________
*trygghet, förtröstan, tröst, lindring, läkedom

Zebran är nog inte sjuk

men är såå trött
hur orka
ingen ser det
och ingen tackar
när ’slut i mössan’ springer
då avgår nästa tur
inget ’hur gör djur’
och ’lugna puckar idag’
bara sjung 🎶’upp och ut och gå,
fade rade ralla de ralla’🎶
genom kolasåsen och in i kaklet
och nää
bara stå på och lyft tungt
och peppa varandra
hjälpas åt med ett leende
lek och skoj
fast jag skulle bara vilja skriva ur mig all skit
det är ändå ingen som läser här
öppet och synligt
i offentlighetens ljus
så allting spricker
men jag räds

zebran tvivlar
är sårbar
ledsen
trött
så till den grad
att gråten hänger i farstun
redan på måndagen
huvudvärken pulserar
hjärtat dunkar
slår ett extra slag för att jag slog en sexa
det är inte fusk
men då går det för fort
och zebran blir yr
och glömmer att titta sig omkring
se sina kära
komma ihåg viktiga saker

stannar kvar i sängen idag
i mörkret
mörkret är skönt som ljuset
och solvärmen
när huvudet är helt kaputt
när stenen i bröstet vuxit sig öm
och
ensamheten frodas på fritiden
varför är då jag kvar i ekorrhjulet?
mitt bland grodor och fjärilar
är det för att jag också är född på nytt?

jag ber Honom
ta min kryptonit
bit för bit
visa mig var den sitter
så jag inte blir bitter
jag ber
om att sprudla
av intresse och engagemang
en spruta med idéer
så jag inte verkar

kroniskt randig 🦓
sjuk? nä!

tänker bort smärta
och möda och stress
🎶’Inga bekymmer
man är lycklig var dag’🎶
Hakuna Matata!
å hur det ringer ironiskt i öronen
vad jag har det bra
mat, kläder, jobb och kärlek
så jag klarar mig
med hjälp av en stor tekopp
min poesi
en bön
ett stearinljus
och
liten hund som lyssnar
på ett piano

festival?

 

melloöron värker stora, liknar mer en amfora

Himlens fönster

Han har öppnat fönstret
det regnar in
Barmhärtighet och Nåd
Vad kan Jaget mer begära?

Tittar ut genom fönstret
solen lyser in
Uppmuntrans värme
hur förstå detta Underbara?

Jaget stänger fönstret
bruten är förtrollningen
den stora och Ofattbara
När kommer det öppnas igen?

Magneten ligger vid fönstret
drar mig till sig
med Sanning och Konsekvens
Vågar Jaget öppna fönstret?

Jaget speglas i Dunkla fönstret
Mitt själviska Jag
drömmer om Uppmuntrans Sol
Varför ska Jaget jämföras?

Längtar efter Öppet Fönster
Jagets kvidande kropp
suktande själ
När kommer Befriaren?

Vill ut genom fönstret
på den Gröna Ängen
med Livets Bäck porlande
Vem ger Jaget vingar?

Jaget öppnar fönstret
Sol som lyser
Regn som faller
Kan man motstå Härligheten?

Detta Jagets Fönster
mot Evigheten
att spegla sig i
Är det Själens Tillblivelse?

Låter fönstret stå öppet
svävar med Vinden
ljusblå himmel
Vart är Jaget på väg?

Vinden och Solen
Regnet som faller
får Jaget att växa
Doftar det inte Himmel nu?

Fönstret står öppet
Vindens läkande Kraft
blir till Glädjens Sol
Kan Någonsin motstå Detta Fantastiska?
(2008)

Tankeprocess

Kanske förändring
i labyrint
av frågor
om mig
Att finna mig själv
blotta min själ
Alla delar ligger spridda
vet inte hur
Tveksam misstänksamhet
finner ro i mitt inre
utan att veta
dunkla att se
Kan bara hoppas
längta som ett barn
Var min gråt
på rätt ställe?
(2008)