rakt in i elden med vardagsmöten
blomstren i diket längs upploppet
sköljer över mig en sorg
som ljungeld en flukt av hösten
tömmer tanken på midsommar
solens bortvända ansikte
den ljuva sommarens topp är nådd
var finnes annars friden och värmen
än hos vänskapens blomning
den drömmen är levande
och föreställningen kan börja
med böljande musiken
mjuk och skön för hjärtat
kom, min älskade
så fylles själen på nytt
bjud upp
likt örnens vingslag
med ringdans, blommor och sång
Bli först att kommentera