Det är en sval och skön sommar vi har och äntligen börjar jordgubbarna mogna. De här var inte de första, men det är första gången det behövs ett kärl för att ta in dem i. Tidigare har jag rymt dem i handen. Vad är godare än nyplockade jordgubbar?
Semester kan också vara att…
låta naglarna växa lite längre
Låta håret svänga lite friare
låta dagen flyta på som den kommer
Låta bli att ställa klockan
låta bli att måla ögonen
låta bli att skynda sig
ta sig tiden att
lyssna på vinden (på träningsrundan)
känna på smaken (på snabba lunchen)
lukta på blommorna (under ogräsrensningen)
titta på akvariefiskarna (istället för på TV)
spela spel (med barnen)
låt tankarna sväva fritt (dröm)
lägga sig i hängmattan och läsa en bok
man skulle ha semester lite oftare
Semesterantonym:
nöta på naglarna
rensa ogräs. (punkt)
sätt upp håret i städfrilla
schemalägg dagen
ställ väckarklockan (2ggr på fem veckor räknas väl inte?)
måla ansiktet respektabelt
stressa vidare
spela radion högt
släng i sig maten
ila förbi rabatten
håll för näsan
släck akvarieljuset
Vet ni,
Vi har alla olika sätt på vilket vi samlar kraft.
Jesus är det bästa för mig. Och jordgubbar är väldigt gott.
Kära vänner,
I morse var jag bara trött. Sen vet jag inte vad som gjorde att det nu känns som det sitter en kniv i huvudet. Var det ett telefonsamtal? Var det en underbar parfym? Var det nya glasögonen? Hur kommer det sig att jag inte vet? Varför måste jag fundera?
Tänk om tjutet kunde upphöra. Tänk om suset i öronen ville tystna. Tänk om. Önskar att jag kände mig så pigg att jag kunde säga: ”Ja vi åker på en gång och fixar det nu” Genast min man hört mina ord vacklar själen och mina djupa blå hamnar i sjönöd. Märgen är borta. Igen.
Jag blev glad när jag läste Bladet. Längst ner till vänster på sidan 2…”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så ska jag ge er vila.” Jag blev glad över att jag kan kontakta någon som vet vad jag behöver. Jag blev glad för att den treenige guden vill hjälpa mig. Känner glädje över Hans förlängda armar här.
Mitt fokus har legat på plikten. Alldeles för länge. Korta sekunder har jag försökt närma mig Gud. Blivit avbruten av plikter. Eller somnat. Vaknat bråttom. Stressat. Skyndat vidare.
Jag har ett styrdokument fullt av krav och plikter. Mitt arbete.
Tänk att jag mitt i detta har så sköna arbetskamrater. Tänk att jag har så skönt jobb. Fast nu blev jobbet en fullpackad flaskhals som plötsligt släpper. Allt händer på en enda gång. Det skymmer sikten.
Men jag är på väg någon annanstans. Jag har ett annat mål. Ett annat styrdokument fullt av kravlös kärlek. Och tro. Och hopp. Och glädje. Nu flyr jag. Tänker jag. Och låter Bråttom få vänta.
Då kanske smärtan också ger upp. Och tjutet. Och vanmakten.
Jag går nu. Åt ett annat håll. Jag vill göra annat. Jag går ut nu. Och går. Till Honom. Tillsammans med Honom. Som bär när allting annat vacklar.
Kram ♥
Jag känner tvekan i beslutet.
Det råder obeslutsamhet i tveksamheten.
Jag är obeslutsamt tvekande.
Urvalen ger stor valmöjlighet.
Det råder selektiv selektion
angående sikten
utsikten
eller seendet
alltså synen.
Vid första anblick
fås en inblick
i utblicken
Utseende?
eller se ut?
Det är frågan.
Skulle väl behöva göra nåt nyttigt, men det är ju söndag…så jag funderar och filosoferar lite över den här dagens sakrala input…
I ljuset av Dig
Inga sorger
Inga bekymmer
Blir vi synliga
Nära Dig
I sanningens kvarter
Inga baktankar
Inga lögner
Bara frid och glädje
Ouppnåeligt som en dröm
Eller kanske
En dag
Ett lärjungaskap
Efter knutna vänskapsband
våra livsfärgers
införlivande gemenskap
vävs tillsammans
i verkliga, sanna relationer
till hjälp och vederkvickelse
till befrielse och räddning
Då, måhända
Hakuna Matata?
Matt 4:18-22 De första lärjungarna
När han vandrade utmed Galileiska sjön fick han se två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas. De stod vid sjön och fiskade med kastnät, för de var fiskare. Han sade till dem: ”Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare”, och de lämnade genast sina nät och följde honom. När han gick vidare fick han se två andra bröder, Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, sitta tillsammans med sin far Sebedaios i båten och göra i ordning sina nät. Jesus kallade på dem, och genast lämnade de båten och sin far och följde honom.
Regn ute
Regn inne
Då blev det dags igen
För magen att krampa 🙁
Och alltid frågar jag mig…
Var det nåt jag åt?
Var det stressen?
Jag vet inte.
Men det gör ont.
Hur som.
Så försvann arbetslusten.
Hur får jag tillbaka den?
Och märgen i benen.
Var tappade jag den?
Den försvann efter vägen.
Måste fråga Mästaren.
Om Han sett
Mitt förlorade mod.
Nånstans.
Ords 17:22 Glatt hjärta ger god hälsa,
modlöshet suger märgen ur benen.