Hoppa till innehåll

Etikett: Tvivel

Tankeprocess

Kanske förändring
i labyrint
av frågor
om mig
Att finna mig själv
blotta min själ
Alla delar ligger spridda
vet inte hur
Tveksam misstänksamhet
finner ro i mitt inre
utan att veta
dunkla att se
Kan bara hoppas
längta som ett barn
Var min gråt
på rätt ställe?
(2008)

Livets kontraster

Ljus är solen som lyser
Ljus är kronor i håret
Mörk är natten i skogen
Mörkt är grumligt öga
Grå finns ej när man vet
Grå finns när man ej vet
Dunkel är skuggan i skymning
Dunkla är grå moln i Livet
Mörkt är hjärta av avund
Mörkt är liv som ej levs
Ljus är sol genom lövtomma träd
Ljus är gnistrande nyfallen snö
Hav är landet under vatten
Hav är irrande fiskar under is
Land är marken som bär oss
Land är krokus upp genom snö i vårsol
Gult är solen, sveket och korset
blått är allt runtomkring
Rött är kärleken, rodnaden och blodet
svart är allt runtomkring
Vitt är renhet och blommande prästkragar
brunt är allt runtomkring
Himmel är Guds Rike i ett hjärta
Himmel är älskande människor
Helvete är en *planka i ögat
Helvete är andar som kastar sten
Himmel är ljus i mörker
är gult, rött och vitt
Helvete är kompakt mörker
är blått, svart och brunt

1993

Luk 6:42
Hur kan du säga till din broder: Broder, låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget öga? Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! Då kommer du att se så klart att du kan ta bort flisan ur din broders öga.

Balansera förtroendet

Att lita på
att lita till
gudar, personer eller saker
det är frågan
All tillit ger trygghet
trygghet går ej att mäta
ej heller vetenskapligt bevisa
En bogserande sytråd brister
ett förtroende bryts
Den tillitsfulle sin vän då mister
förtroende i misstänksamhet byts
Är det någon som vill,
vad är förtroende?
Är det någon som vågar,
vad är tillit?
Är det någon som tror,
på trygghet?

Tryggare kan ingen va
se till mig som liten är
än den som fina vänner ha
som lever som de lär
Ensam faller lätt i fällan
några öppnar fällan upp
Ensam klarar sig så sällan
några hjälper henne upp
Att lita på någon
att gå på en skör spindeltråd
att våga sväva över djupet
att vinna eller försvinna
i förtroendets balansgång.

1993

När dimman lättar

Jag hör ett rop
det är svalt och fuktigt
Ropet ekar i denna täta, mörka, och fuktiga granskog
Gympadojjorna fuktas av daggen som fallit
Försöker höra varifrån ropet kommer
men det är svårt
Det liksom studsar mellan granarna

Går mot stranden
igenom en slyhög dunge björkar
De väter min joggingoverall
får det att kännas som det regnar
Ropet hörs igen
stannar och lyssnar, men kan ej uppfatta varifrån det kommer
Det kommer överalltifrån
Det bara Är

Vem är ute och ropar på mig mitt i natten?
En sådan här kuslig och fuktig natt, när alla borde vara inne.
Varför är jag ute?
Jag känner mig tvungen att gå ut
Det är någon som vill det
Konstigt, det är samma röst överallt
Inne och ute
Eller är det bara i mitt huvud?

Stranden känner jag väl
Här har jag letat stenar och badat
lekt och fiskat sen jag var liten
Nu är annorlunda
rädsla
sjön är stilla
en tät dimma alldeles ovanför
kan inte se andra stranden
Som att titta i mjölk

– Hallå? ropar jag skälvande ut i dimman
så tjock att mitt rop stannar och kvävs direkt
Står och tittar in i dimman
funderar på att gå tillbaka till huset
fryser av vätan
Plötsligt lättar dimman till en stående oval
ser i den en människa
han kommer gående emot mig
gående på sjön

Jag skakar på huvudet
slår mig på kinden
det hjälper inte
Är redan vaken
det är sant det som jag ser
Ryser
– Hallå, vem är du?
Han svarar inte, och jag darrar
Rädsla

Vänder mig om
tar sats för att springa därifrån
– VAR INTE RÄDD!!! ropar han med kraft
jag faller ihop i den fuktiga sanden
-gud, viskar jag ohörbart.
-Ja, men spring inte ifrån mig
Va? hur kunde han höra det jag sa? Han är ju minst 100m ut på sjön
Han kan väl inte va nån Gud?
Han syns ju!
-Jo, jag är Herren din Gud, och jag vill tala om för dig
att jag är med dig även nu
när det är mörkt och kallt omkring dig
när du är trött på livet

Reser mig
borstar av mig sanden
tittar upp, ut över sjön
allt är som mjölk igen
dimman ligger tät
lika tät som när jag kom
skillnaden är
att rädslan är borta
och jag förnimmer en ström
av frid

1992

Tvivla inte, Tomas!

Tvivla inte, Tomas
tro på Mig
se märkena i Mina händer
varför tvivlar du?
Tveka inte, Tomas
tro på Mig
se såret i min sida
varför tvekar du?

Saliga de som tror
fastän de ej ser
Saliga de renhjärtade
de ska se Gud

Räck hit ditt finger
tro på Mig
Här är Mina händer
Genom Mina sår är du ren
Räck ut din hand
tro på Mig
stick den i Min sida
Genom Mitt blod är du ren

Saliga de som tror
fastän de ej ser
Saliga de renhjärtade
de ska se Gud
(1987)

Joh 20:
24 Thomas, en av de tolv, han som kallades Tvillingen,* hade inte varit med dem när Jesus kom. 25 De andra lärjungarna sade nu till honom: ”Vi har sett Herren.” Men han svarade dem: ”Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och sticka fingret i hålen efter spikarna och inte får sticka min hand i hans sida, så kan jag inte tro.” 26 Åtta dagar därefter samlades hans lärjungar igen där inne, och Thomas var med bland dem. Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: ”Frid vare med er.” 27 Sedan sade han till Thomas: ”Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!” 28 Thomas svarade honom: ”Min Herre och min Gud!” 29 Jesus sade till honom: ”Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.”30 Många andra tecken, som inte är nerskrivna i denna bok, gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. 31 Men dessa har blivit nerskrivna, för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn.
Matt 5: Saligprisningarna.1 När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. 2 Då började han tala och undervisa dem:
3 Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket.
4 Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade.
5 Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden.
6 Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade.
7 Saliga är de barmhärtiga, de skall få barmhärtighet.
8 Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud.
9 Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn.
10 Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket.
11 Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 12 Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.