I slutet av februari såg den här död ut. Då var jag på väg att slänga den. Vilken tur att jag inte gjorde det. I morse öppnade den sina kronblad mot solljuset.
Poesi med framtidshopp, vardagsliv och kvällstankar
Etikett: Våren
Solen skiner.
Två alvedon efter lunchrasten. Nån slags konstig huvudvärk. Kvinnosjuka eller vårförkylning? Eller är det nåt oväder på väg? Solen skiner.
Direkt från jobbet till Frisörskan där jag satt och höll på somna.
Ila till fritids och hämta Miriam som sa åt mig igårkväll ”Du måste färga håret. Brunt. Du är inte nog gammal för att vara så gråhårig”. Jag orkar inte färga håret.
Kom hem. Satte mig och stirra rakt fram en stund, tänkte ♥ …
Åt upp två chokladbollar som mina tonåringar bakat. Baka pizza till middag, och tänker…. ♥ min bästa vän var glad idag. Det behövde jag.
Kram.
Kära vänner,
I morse var jag bara trött. Sen vet jag inte vad som gjorde att det nu känns som det sitter en kniv i huvudet. Var det ett telefonsamtal? Var det en underbar parfym? Var det nya glasögonen? Hur kommer det sig att jag inte vet? Varför måste jag fundera?
Tänk om tjutet kunde upphöra. Tänk om suset i öronen ville tystna. Tänk om. Önskar att jag kände mig så pigg att jag kunde säga: ”Ja vi åker på en gång och fixar det nu” Genast min man hört mina ord vacklar själen och mina djupa blå hamnar i sjönöd. Märgen är borta. Igen.
Jag blev glad när jag läste Bladet. Längst ner till vänster på sidan 2…”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så ska jag ge er vila.” Jag blev glad över att jag kan kontakta någon som vet vad jag behöver. Jag blev glad för att den treenige guden vill hjälpa mig. Känner glädje över Hans förlängda armar här.
Mitt fokus har legat på plikten. Alldeles för länge. Korta sekunder har jag försökt närma mig Gud. Blivit avbruten av plikter. Eller somnat. Vaknat bråttom. Stressat. Skyndat vidare.
Jag har ett styrdokument fullt av krav och plikter. Mitt arbete.
Tänk att jag mitt i detta har så sköna arbetskamrater. Tänk att jag har så skönt jobb. Fast nu blev jobbet en fullpackad flaskhals som plötsligt släpper. Allt händer på en enda gång. Det skymmer sikten.
Men jag är på väg någon annanstans. Jag har ett annat mål. Ett annat styrdokument fullt av kravlös kärlek. Och tro. Och hopp. Och glädje. Nu flyr jag. Tänker jag. Och låter Bråttom få vänta.
Då kanske smärtan också ger upp. Och tjutet. Och vanmakten.
Jag går nu. Åt ett annat håll. Jag vill göra annat. Jag går ut nu. Och går. Till Honom. Tillsammans med Honom. Som bär när allting annat vacklar.
Kram ♥
Solnedgången
vännerna
ljumma värmen
familjelivet
vårgröna träd
kärleksfulla ögon
våra livfulla barn
lika skönt
alltihop
I eftermiddag gick vi en lång promenad. Jag gick och Miriam cyklade. Det gick fort och jag blev varm fastän det blåste småspik. När vi passerade badsjön så höll vi på blåsa omkull, och öronen höll på att bli till is. När jag sen efter mellis drog omkring dammsugaren så kände jag att jag måste pigga upp mig med att göra en liten saga….
Maine blåser nästan bort
Det här är maine
det här är lilla huset där maine tittar ut
och så här ser det ut där maine går omkring och bor
bord och bibel och diskmaskin och cd-spelare uppe på frysen
Och fint rum med akvarium och tv och dator och ett piano som heter Clavinova
Här är Maines flicka som heter Miriam
Miriam, Kom så går vi bland gräs och moln en liten promenad
Men Miriam vad det blåser på den här promenaden
En väldigt stor blåst är det.
Nu blåser den på Maine så att Maine blåser bort över stora Världen
Stanna, vi vill kliva av
Stanna, vi vill hälsa på kompisarna
Men stora blåsten bara blåser
Stanna, vi vill köpa tandkräm
Stanna, vi vill titta på bilarna
Men stora blåsten bara dånar iväg
Miriam vad det blåser
Över land och stora sjö
Stanna, vi vill leka med båtarna
Stanna, vi måste tvätta fötterna
Men stora blåsten vill bara blåsa
Ända upp till stjärnorna vill den stora blåsten blåsa
men sen vill den inte blåsa längre
Och Maine och Miriam kommer
hela vägen hem
Vilken tur att dom stannar precis vid Maines hus!
Miriam nu är vi hemma i lilla huset med lilla bordet och lilla diskmaskinen och lilla goda fikat
Och lilla sängen där Maine och Miriam ska sova.
(originalsagan: Ture blåser bort. Av: Anna-Clara och Thomas Tidholm)
Johannes 3:16-17
16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. 17 Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom.
Regn ute
sol inne
molngrått ute
sol inne
kyla ute
sol inne
Vårgrönt
överallt
🙂
Här hoppar ingen hare
solen skiner
här flyger inga häxor
solen skiner
någon blev begravd
solen skiner
någon låg i döden
solen skiner
någon bröt en makt
Solen skiner
här minner ägg om nytt liv
solen skiner
här piper kycklingar
solen skiner
här spirar våren
solen skiner
någon bröt en makt
solen skiner
Halleluja
prisa och lovsjung
halleluja
höj jubel allesammans
halleluja
någon låg i döden
halleluja
här spirar nytt liv
halleluja solen skiner
April
solvarvets vändning
från kyla och mörk frusen jord
till ljus och varma glädjesånger
marken ligger öppen
redo att besås
Själarna öppnar sig
som jorden i april
frön som såtts i tillitsfull vänskapsjord
förväntas gro när vårregnet kommer
spira till underbar blomning
Tron vill växa till
som knopparna i april
brista ut i jublande färger
sprida sin oemotståndliga doft
klädsamt räta upp sin smakfulla gestalt
Blomsjälarnas öppna tacksamhet
till Den som ger dem livet
trotsa kampen och överleva
stå kvar trots blåst och kyla
och säll vända sig uppåt; framåt
1 Kor 15:38
Men Gud ger det den gestalt han har bestämt, och varje frö får sin egen gestalt.
Ps 126:6
Gråtande går de
och sår sin säd.
Jublande kommer de
och bär sina kärvar.