Hoppa till innehåll

Författare: Trolikt och Rimlikt

Miraklerna ciseleras

Julens fägring är över,
två månader har sprungit bort
med girlanger och paket,
eller var det tomtarna som tog dem
ned till förrådet,
men vi gottar oss ännu i ljuslågans sken.
Värmen behövs både inom och runtom oss.
I naturen är bister vinter.
Ljuset från elden inom oss behövs
för världen är så mörk
Överallt behövs mirakel.

Vad kan lilla mig betyda.
En svag liten skit i en stor trasig värld
sjunger lovsång så miraklerna ciseleras
Och när mästaren somnade i soffan
och försvann in i natten
då besegrades än en gång mörkret
i och med morgonens glada melodi:
Blott en dag, är ett blankt blad,
och lovsången fortsätter
att ciselera mirakler

Miramare Limerick

Med lite distans till de senaste fyra veckorna kommer här först en kort reflektion i limerickform:

Till Cypern kom två turister
Träffade en hop evangelister
Cirkuslikt snubbel
Innebar trubbel
De fick uppsöka bandageister

Alla med bibel i höger hand
i lovsångsdans på någon strand
hjärtan av guld
kanske studieskuld
men visslar trevligt bak vänster tand

De två turisterna låg på stranden och myste
Både Solen och flickan lyste
En lång promenad
Sedan ett bad
De va ingen av dem som fryste

De passerade Anita Gelato
med svalka i strut och legato
Förbi Jamie Oliver
Marinan de varsebliver
Planering ändras till moderato

Då passade det att hyra en liten bil
Köra vänstertrafik i flera mil
Vägdammet yrde
Bra de styrde
Kosan mot himlen med stil

Rödbröstade kören visslar

Vackerkylan visar framfötterna
klär sig i morgonrock
spelar med sina strålar på snötäckt jord
Rödbröstade kören visslar sin kyliga serenad
som violiners vibrerande vindar

vitt och grått i färgskalan
allt utom de rödbröstade
fullfjädrade
lovsångare till Herrens skapelse

sjunger så tiden står still
Femton noll åtta
och hjärtat bara vill
stanna

inför de heliga mötena
inför den heliga skrift

i livets alla skeden
i stum beundran

Trädrotsymfoni

Njutbart och Vilsamt ackompanjeras av
vågornas brus och strimmor av moln
Vackerkylan och Vattenbrynet solar sig
spelar sin trädrotsymfoni
slår an sina mjuka hammarslag
på isiga stämnaglar
Solguldet färdas över vågkammarna
som glada tackor
på grön ängs böljande stråkdrag

Inhalerar solnedgången

inhalerar vackra solnedgången
verkar som välkomstsången
när tårarna smeka tanken sköljes
efter varandra följes

så lämna och ta drömmen i flykten
glöm nu smärtor och rykten
valla sina späda ögons hålrum
ett enda sällskap, spårhund

Fast egentligen

Fast egentligen
5 månader senare är supertrött
vill bara släcka ner allt
äta mycket godis
dra mössan över ögonen
lämna internet och
idka verklighetsflykt i massor
men vem bryr sig
allt handlar ändå bara om prestationer
vad som gjordes på rätt sätt
eller vad som inte gjordes alls

Fast egentligen
5 månader senare är inte på rätt plats
måendet behöver flyttas
nånstans annanstans
där platsen är
där tillräcklighet och duglighet
är pusselbitar som trivs
kanske, men just nu
bara längtar bort
bortom prestationer och in
till luftande lovsång

Fast egentligen
5 månader senare har ingen plats
bara en tillfällig anhalt
med ett berg av tungt jobb
som vi delar lika mellan oss
där kroppen slits itu
där fås också lön
men är det värt, de
tårar som får fötter att värka
knän att hetta
och brinna upp i hisschaktet

Fast egentligen
5 månader senare borde va okej
alla gulliga grå
med mjukisdjur och strumpstickningar
supermorsor med djupa tankar
stolta gubbar i keps och foppa
ibland arga som bin
men oftast trevligt förvirrade
oroligt saknar de sina
letar natt och dag i tröttmössan
gomorron, gomiddag, gokväll

Fast egentligen
5 månader senare är jagad
av Kommunals medlemsraggare
inte finns lust att byta fack
inte lust, inte heller motivation
eller ens ork
för det nya är det samma
bara i ny förpackning
nytt folk, nya kläder
ett jobb som blev två
tillåt mig gå

Lycklig och säll

Vilodag

allt är slow-motion
ingen len lotion
på uppförsbacke
extravikt nacke

om pennan gav klirr
åtminstone pirr
inte heller det
som öppnar paket

lyssna lurvig päls
solen går på räls
nästan ej minus
på linjen linus

frustar sina blad
sänker sig en grad
färgar varje strög
som sommarn ej dög

sen kommer tystnad
och ljusets lystnad
och ett vitt täcke
som översträckte

den sänghimmel blå
väckt anden att gå
i glädje och frid
ja kanske en tid

___________________________________

1 Thess 5:16
Var alltid glada
/Bibeln.se