Hoppa till innehåll

Kategori: Brev

Barnsligt & enkelt

Det är plättlätt att fylla år. Särskilt idag. Mannen gratulerade mig innan jag vaknat riktigt och drog till jobbet. När barnen fått frukost lastade vi bilen med kompis, crossmotorcykel, korv och vetebullar. Sedan rullade vi in på stugtomten. Där fanns alla element – vind, sol, vatten och eld. Underbart! Och kompisarna kappkörde sina motorer. Bullrigt och lugnt på samma gång, liksom. Buskul.

När vi väl kom hem så stod mannen beredd att starta grillen. Jag laddade tårtbotten, som jag bakat igårkväll, med bananer, jordgubbssylt, grädde, riven ljus blockchoklad och sockerfigurer som jag handlat på Konsum. Barnsligt enkelt! Passar perfekt på små kalas. Eller kalas för små. Vilket man vill. Gotti!

Jag bjuder på en bild på mig själv. Att det är Miriam som knäppt bilden ser man på fotovinkeln. Lite snett underifrån. Nu är ju det här inte alls en modeblogg, men jag kan tala om att halsbandet är ca 3 år gammalt och inköpt på h&m och örhängena har jag köpt av en kollegas barn, som har kreativa gåvor. Tröjan är också från h&m. Ringen på fingret har jag gjort själv av en liten pärlsats jag köpt på ICA.

Stolt 42-åring

Så, nu har jag delat med mig av livet i ett helt vanligt blogginlägg. Fast det känns väldigt ovanligt för att vara mig.  Måste råda bot på det….

Ba’ tårta är ba’ gott
Gästen vill ha ba’ vatten
som finns i  ba’ kranen
I tårtan finns ba’ nanen
Ba’ så enkelt
Att ba’ va

Står min lycka i Guds händer?

Tänk vilken lycka….fast vad är lycka egentligen? Vi jagar lycka på alla sätt. Kurser, semestrar, kur-hotell, seminarier, TV-serier osv……..

…Lyckan kommer lyckan går…

Och jo, jag tycker mig ha upplevt lyckan i mitt liv. Men hur gick det till?

Jag förstår inte egentligen vad lycka är, för livet kan vara ganska så hårt. Kanske är det så att lyckan uppstår i kärleken och respekten (relationen) mellan oss människor hur smärtsamt livet än är. Där Gud lägger sitt lilla skimmer över tillvaron. Lyckan är i så fall en gåva. Det är kanske som Nils Bolander skriver:

Jag mötte lyckan häromdan och jag blev rent förskräckt

så allvarsamma ögon och en så sliten dräkt.

Man hade sagt att lyckans bild var ljuvhet utan gräns

men hon som kom på vägen var inte vacker ens.

Hon hade tärda anletsdrag och bar en börda tung

men när hon talte till mig var rösten varm och ung.

Hon talade om mänskors nöd och tjänst hos nådens Gud

men om sitt eget öde hon sade ej ett ljud.

Och då hon delade mitt bröd som bordsgäst i mitt hus

blev plötsligt själva mörkret som fyllt av vänligt ljus.

Å, nu förstår jag lyckans väg; att ge med råge full

att brinna fort och brinna ner för Kristi kärleks skull.

Tänk vilken lycka….fast vad är lycka egentligen? Vi jagar lycka på alla sätt. Kurser, semestrar, kur-hotell, seminarier, TV-serier osv……..

…Lyckan kommer lyckan går…

 

Men jag ÄR LYCKLIG. Gud har bevarat kärleken mellan mig och calle, vi har tre barn och jag har vänner i alla möjliga delar av sverige.

 

Och jo, jag tycker mig ha upplevt lyckan i mitt liv. Men hur gick det till?

Jag förstår inte egentligen vad lycka är, för livet kan vara ganska så hårt. Kanske är det så att lyckan uppstår i kärleken och respekten (relationen) mellan oss människor hur smärtsamt livet än är. Där Gud lägger sitt lilla skimmer över tillvaron. Lyckan är en gåva. Det är kanske som Nils Bolander skriver:

 

Jag mötte lyckan häromdan och jag blev rent förskräckt

så allvarsamma ögon och en så sliten dräkt.

 

Man hade sagt att lyckans bild var ljuvhet utan gräns

men hon som kom på vägen var inte vacker ens.

Hon hade tärda anletsdrag och bar en börda tung

men när hon talte till mig var rösten varm och ung.

Hon talade om mänskors nöd och tjänst hos nådens Gud

men om sitt eget öde hon sade ej ett ljud.

Och då hon delade mitt bröd som bordsgäst i mitt hus

blev plötsligt själva mörkret som fyllt av vänligt ljus.

 

Å, nu förstår jag lyckans väg; att ge med råge full

att brinna fort och brinna ner för Kristi kärleks skull.

Ta det lugnt

Hittade igen ett vykort med den här fina dikten, som jag och maken fått i födelsedagspresent av våra vänner, tillsammans med en inbjudan till en flygtur, som inte blivit av… undra om erbjudandet står kvar, för det var ett tag sen *skäms*

Sommarkväll på Rönnäs

Det är så svårt
att slappna av
med alla ”måsten”
”ska” och krav.

Ja, tiden flyr
av jäkt och stress
Och allt som sker
blir mest en press

Men du är fri
att sakta in
För tänk på att
din tid är din

Så ta det lugnt
en liten stund
Låt här och nu
bli din sekund

Gott Nytt År!

Nyårsreflektion med bildkavalkad

Det här var året när:

  1. jag startade poesi-bloggen Trolikt & Rimlikt.
  2. åkte Sverige runt med en (för oss) ny husvagn.
  3. sa Ja till att finnas till för andra på ett eller annat sätt , samt gick med på att dra ner på pianoklinkandet (låter kanske kryptiskt, men jag och Gud har diskuterat lite).
  4. Victoria ställde till med ett hejdundrande prinsessbröllop.

1) Bloggen funderade jag på i flera månader innan den blev av. Vad skulle den heta. Vad ville jag med den osv. Jag bloggar inte varje dag, och har inga krav från mig själv att den måste bli väldigt välbesökt. Jag känner i alla fall att jag vill dela med mig av min tro, mina tankar och mitt liv på det här sättet, och jag ville själv ha någonstans att sätta dem på pränt. Jag var 13 när jag skrev mina första dikter och när jag var 14 hade jag en tanke med varför jag skriver, och efter den fantastiska Fisken-i-vattnet-kursen, för ca 2 år sedan, upplevde jag att det här är något jag inte kan vara utan. Att skriva poesi är en del av mitt liv, och jag gör det på mitt eget sätt.

2) Husvagnssemestern likadant. Den förberedde vi i flera månader. Vi sparade pengar, läste på nätet om vad vi ville se och besöka, och vilka badplatser som var intressanta. Först landade vi på Torp-konferensen nära Örebro. Sedan drog vi tillsammans med svågern och hans familj ner till Öland. Där bodde vi på Löttorps Camping några nätter, badade i havet och gick upp i fyren Långe Erik.

Fyren Långe Erik
Fyren Långe Erik
Långe Erik utsikt
Långe Erik utsikt
Utsikt inifrån Långe Erik

Sedan fortsatte vi själva ner till Skåne och åkte kusten runt. Vi stannade till vid Stenshuvud, Kivik, Ale Stenar och bodde i Simrishamn. Vi besökte Tosselilla äventyrspark. Vidare igen gjorde vi ett snabbstopp vid Smygehuk och landade för ett par nätter vid Malmö Camping, vid foten av Öresundsbron.

Maine filmar kossorna vid Ale Stenar
Calle på vandring i Stenshuvud Nationalpark
Utsikt från Stenshuvud
Johannes och Miriam uppe på Stenshuvud
På väg genom Stenshuvud Nationalpark tillbaka till bilen.
Smygehuk
Calle och båtarna i Smygehuks hamn.
Turning Torso klappade vi på porten
Utsikt från camping-området
Maine och Miriam med ryggarna mot Danmark
Miriam och Öresundsbron

Andra morgonen vi vaknade i Malmö så ville barnen HEM. Vi drog direkt till Perstorp för att träffa goda vänner. Det blev ett härligt quick-stop med väldigt god middag. Därifrån körde vi nästa morgon så fort vi kunde till Järvastaden i Stockholm, där min syster och hennes kärlek hade dukat bordet. Mums!

Vi hann med lite lek i Mulle Meck-parken också innan vi senare på kvällen passerade gränsen mot Norrland. Nästa dag landade vi på Lapplandsveckan, till många släktingars och vänners förtjusning. När vi efter den härliga Lappis-helgen nådde Storuman så hade vi kört ca 360 mil.

Mulle Mecks lekpark
Mulle Mecks väderstation

3) Det där med att finnas till gäller väl både familjen och andra människor – fast jag har inte lyckats leva upp till mina ambitioner riktigt. Känns som att jag lite får se vad som händer och var Gud tycker att mina kvalitéer blir till nytta, förutom inom familjen då. Sedan var det Pianospelandet, som jag inte vill släppa för att det är så enormt skönt och roligt för min själ, men som är mindre skönt för min kropp. Det är där diskuterandet med Gud kommer in. Han har visat mig på andra saker än musik det här året. Det känns rätt skönt just nu. Som att ligga i vattnet och flyta ungefär, och jag lär mig kanske simma snart. Bara Han visar mig åt vilket håll jag ska simma.

4) Eftersom jag är royalist så gillade jag bröllopet stort. Satt vid tv:n så mycket jag kunde, köpte varor som hade deras logga, skickade grattishälsning via facebook, läste alla artiklar jag kom över och efteråt köpte jag tidningen med alla bilder.

Resten av året har varit fyllt av….

  • älgjakt, vid vilken Calle sköt en liten älgtjur, och kötthantering.
  • resa till Husqvarna för att delta i Lovsångskonferens.
  • renoveringstänk för källartrapp och hallen nere, och det är väl nästan färdigt – bara piffet som fattas. Vi skulle på, väggen rakt fram, vilja ha en fin väggljusdekoration (LED) som kan lysa hela tiden. Hyllan nere ska målas i den mörkare blåa färgen och kanske lite schabloner på mdf-brädan som sitter på väggen där våningarna möts. För er som kommer ihåg de gröna medaljongerna så kommer här en uppdatering:
    Det himmelska havet

    Calles byte, liten älgtjur vid pass 10, 100907
  • konsert-övningar både Gospel-Creo Julkonsert för mig, och Miriams JMC-bok1-avslutnings-konsert på musikskolan.
  • förberedelser inför den helt fantastiska julhelgen vi har just bakom oss, som var späckad av god mat och trevliga gäster (Calles bror och syster med familjer) Vi var 15 julfirare i huset varav två (mina svärföräldrar) sov hemma i sin egen lägenhet, och tre fick sova i den julpyntade husvagnen. Vilken välsignad vagn, som används både vinter och sommar. Vi räknade ut att sedan vi köpte den i februari detta året så har vi legat ungefär 8-9 veckor i den. Inte illa!!
    Julens Gående bord
    Julmust och Lammfiol
    Småtomtarna med sin farmor i bakgrunden

    Vinteruppställd till sportlovet i Grannäs. Undra varför vi inte fotade sommarekipaget?
  • algbekämpning i akvariet. Den gröna mattan breder snabbt ut sig och när jag sanerar, vilket måste ske hyfsat ofta nu, så stinker huset.
  • lovsång. Själv eller tillsammans med andra. Jag jobbar bäst med lovsång i högtalarna. Så i köket vid bakning och matlagning så går Hillsong och Brian Johnsson i högtalarna, och på jobbet… Bamses Dunderhits och lite julsånger.

I stort sett ett underbart år med både kärlek och löneförhöjning, vilken dock inte var särskilt kärleksfull, och med det menar jag inte att den var liten, utan på vilket sätt den motiverades, men med de UNDERBARA arbetskamrater jag har så har vardagen trots det blivit till fest och glädje. Och min UNDERBARA lilla familj! Jag är så tacksam för den. Kärlek från Gud också… Det är så skönt att få ”dricka ur Källan” ibland. Fastän jag inte är perfekt så har jag haft nåden (=förmånen) att få vara i Guds härlighet flera gånger under året. Det har gett mig kraft och styrka att gå vidare. Han (Gud/Jesus/Helig Ande) är verkligen UNDERBAR.

Nyårslöfte? Nej, jag är inte sån. Jag kan motstå allt utom Frestelser ♥ Kram.

Lärarförmåner

Hejsan!

En av de positiva delarna med att vara förskollärare är att man får ta del av andras glädje. I det här fallet handlar det om hela familjers glädje. De vill visa sin uppskattning på olika sätt. Till exempel med små egenproducerade eller köpta prydnadssaker, teckningar, choklad, stearinljus eller blommor. Jag fick strax före semestern äran att motta bland annat denna växt:

bild på tomatplanta Den här tomatplantan har stått ute på bron hela långa sommaren. Jag tog in den för några veckor sen när jag tyckte att nätterna började vara lite för kalla.

Precis som jag under några år fått se deras barn växa och utvecklas så har jag fått se den här plantan växa, blomma och bära frukt den här sommaren. Jag trodde faktiskt inte att den skulle klara min behandling, eftersom vi varit på resande fot ungefär fyra veckor i sommar, men min mamma och min bror har skött den med glans.

Åja, min bror ringde vid ett tillfälle, och var förfärad. Plantan hade tippat omkull och låg i en knasig ställning på bron när han kom för att vattna mina växter. Han följde i alla fall mina råd och plantan såg ut att må bra när jag kom hem. Mamma tyckte faktiskt att den behövde en ny kruka, men det rådet lydde jag inte. (Det är fördelen med att vara vuxen, man kan få bestämma själv och måste inte göra som mamma säger). Plantera om gjorde jag första kvällen för att den skulle stå någorlunda stadigt. Eventuellt kunde det ge bättre skörd med en ny större kruka. Men ändå.

Idag ser plantan ut så här. Jag erkänner att det är över förväntan. Det som några har gett bort av glädje har blivit till ännu mera glädje. De smakar ju gott! Både att se och att äta. Den här veckan har de sista gröna frukterna mognat och blivit röda fina tomater. De blir bra att ha i salladen i helgen, och på frukostmackan i morgon. Eller varför inte halvera dem, sätta på lite persillade och ost och baka dem i ugnen en stund.

Tomatplanta Dansk Export

Nu har inte alla tomater blivit så bra. Det var många på väg, men faktiskt på grund av rådande klimat och behandling så ser man att vissa kämpat för att bli till och få till det.

Det är nästan som med oss människor. Får vi rätt förutsättningar från början till slut så kan det bli så bra. Lite näringsrik jord, en sol som lyser, värme runtomkring och någon som vattnar så bär livet frukt.

Så värst mycket tid har jag inte lagt ner på den här plantan förutom vattning. Den heter Dansk Export och sägs vara en sort som ska tåla västerbottnisk sommar i inlandet. Det har den uppenbarligen gjort. Med glädje!

Tack familjen! Och kramar från Fröken Maine.

Hej alla diktälskare!(och alla andra)

Inne på vår toa ligger en liten bok som vi fick av min mamma och min svärmor i början av den här sommaren. Jag brukar passa på att läsa i den när jag ändå måste sitta därinne. I morse vid första toa-besöket läste jag:

”Vi har alla en plats där vi är som bäst” och ”Gör saker för lustens och glädjens skull”av Gunnel & Kjell Swärd PEDAGOGFÖRLAGET AB

Det matchade inte riktigt med dagens sinnesstämning för mig, men ändå…. med en liten handskriven lista på vad som måste göras idag så försökte jag känna glädje medan jag arbetade. Och faktiskt… nu känner jag mig glad att saker och ting blev gjorda. Jag är väl inte bäst, men det blev hyffsat goda bullar, kläderna kom sig in i garderoberna, räkningarna är betalda och golvet är dammsugat.

En annan sak som gör mig glad är att Trolikt & Rimlikt hamnat på Topp100-listan Jesus-sajten. Idag (just nu..det kan ändras) är den t o m på plats 53! Kanske inte så märkvärdigt, men det kändes bra idag. Det skulle vara kul att veta vilka som läser här. Jag skulle önska att ni la in en kommentar eller varför inte klicka ’like’ på något av inläggen.

Nåväl, på sidan 28 i boken läser jag ikväll: ”Bästa motionen är den som blir av”. Jo jag hade ambitionen att gå en promenad nu efter middagen, men spöregnet satte käppar i hjulet. Så då hoppas jag istället på det som står på sidan 17: ”När man ingenting gör kan man uppleva mycket”. Men innan jag kan göra ’ingenting’ så är det dags att natta och be ’Gud som haver’ med våra två små (som tycker att de är stora nu)!

♥ Go’natt ♥ Vars ni än ä’ 🙂

Semesterbrev i sommarnorrland

Kära Läsare!

Nu har tiden kommit ikapp. Från och med nu så kommer dikterna med längre mellanrum. Nu har jag publicerat det som finns att lägga ut från föregånde år… av det som jag vill dela med mig av ♥

Skrivandet fortsätter så smått framöver. Några dikter har det blivit på 2010, och de kommer  framöver…

Maskrosen kan växa vart som helst med dess obändliga kraft. Som om den vore en sol lyser den upp. Om jag var flugan skulle jag flyga från sol till sol och ta del av den kraften, men nu är det så att jag har en följeslagare i livet, Smärtan. Den är alltid där, och det är också min andra följeslagare, Helig Ande. Det är som om de utkämpar en kamp för tillvaron i min kropp. Jag hejjar på Helig Ande, och hoppas att Han vinner.

Kram Maine ♥