Hoppa till innehåll

Kategori: Dikter

En älskad Far

morgonpigg som ingen annan
köksbordet var där jag fann han
med sudoku och kluriga ritningar
korsord och svåra uträkningar

inte anade jag då en faders kamp
mot smågnabb och ekonomisk kramp
en trötthet som bara den förstå
som stått solo i TV-service-skrå

men aldrig lyfte du din hand
mjuk och varm som Böda Strand
mot kvinna eller busigt barn
så kärleksfullt var ditt drivgarn

av guld var tålamodet ditt
med alla de som buset smitt
men när din långa stubin tog slut
då brände du mycket krut

Du kvittrade på ditt egna vis
med dragbasun och munter spis
att räkna fåglar det var din grej
tillsammans med din ringmärkta tjej

Det du ej uppfunnit går ej att säga
är inte heller värt att äga
vet inte vad du inte gjort
allt var möjligt och gick som smort

allt från skoterpulkor till bakredskap
och pojkens traktors hydraulikspak
oändliga mängder av fiffiga mojänger
och uthållighet som vägar spränger

hela familjen trängdes på stället
lilla Snotricen upp på fjället
lagas med gren som i en sketch
och ”Ägget” fixa du från scratch

byggde tidigt ZX81 och solpanelspaket
julgranen sköt skott som en raket
du hade lösningen på allt
och gillade bäst pären å palt

återbruk var din devis
på alla möjliga vis
såväl i stugan som hemma
byggde du till på en femma

tillsammans hade du en plan
med honom som var din kumpan
finurligt lika Mulle Meck
la ni pannan i djupa veck

Mulles slogan blev för dig lätt
”Allt går att använda på nya sätt”
små fiffiga tips i varda’n
tummen satt helt rätt i kardan

Du var en bakgrundens man
vännen trogen och alltid hjälpsam
pratade inte vitt och brett
om allt du gjort och allt du sett

Tomhet stor efter älskad far
hjärtat brister för envar
som älskat dig på detta vis
sorg sägs va kärlekens pris

nu i himlen med faster och bröder
går du vidare med glimten i öge’
hemma hos Gud du fortsätter andas
hoppas vi ses när den morgonen randas

Tack älskade saknade pappa ❤️ Vila i frid

Tankar om Mello

Är det en Guds nåd
att jag somnar till Melodifestivalen
eller är det ett betyg

Miraklerna ciseleras

Julens fägring är över,
två månader har sprungit bort
med girlanger och paket,
eller var det tomtarna som tog dem
ned till förrådet,
men vi gottar oss ännu i ljuslågans sken.
Värmen behövs både inom och runtom oss.
I naturen är bister vinter.
Ljuset från elden inom oss behövs
för världen är så mörk
Överallt behövs mirakel.

Vad kan lilla mig betyda.
En svag liten skit i en stor trasig värld
sjunger lovsång så miraklerna ciseleras
Och när mästaren somnade i soffan
och försvann in i natten
då besegrades än en gång mörkret
i och med morgonens glada melodi:
Blott en dag, är ett blankt blad,
och lovsången fortsätter
att ciselera mirakler

Miramare Limerick

Med lite distans till de senaste fyra veckorna kommer här först en kort reflektion i limerickform:

Till Cypern kom två turister
Träffade en hop evangelister
Cirkuslikt snubbel
Innebar trubbel
De fick uppsöka bandageister

Alla med bibel i höger hand
i lovsångsdans på någon strand
hjärtan av guld
kanske studieskuld
men visslar trevligt bak vänster tand

De två turisterna låg på stranden och myste
Både Solen och flickan lyste
En lång promenad
Sedan ett bad
De va ingen av dem som fryste

De passerade Anita Gelato
med svalka i strut och legato
Förbi Jamie Oliver
Marinan de varsebliver
Planering ändras till moderato

Då passade det att hyra en liten bil
Köra vänstertrafik i flera mil
Vägdammet yrde
Bra de styrde
Kosan mot himlen med stil

Rödbröstade kören visslar

Vackerkylan visar framfötterna
klär sig i morgonrock
spelar med sina strålar på snötäckt jord
Rödbröstade kören visslar sin kyliga serenad
som violiners vibrerande vindar

vitt och grått i färgskalan
allt utom de rödbröstade
fullfjädrade
lovsångare till Herrens skapelse

sjunger så tiden står still
Femton noll åtta
och hjärtat bara vill
stanna

inför de heliga mötena
inför den heliga skrift

i livets alla skeden
i stum beundran

Trädrotsymfoni

Njutbart och Vilsamt ackompanjeras av
vågornas brus och strimmor av moln
Vackerkylan och Vattenbrynet solar sig
spelar sin trädrotsymfoni
slår an sina mjuka hammarslag
på isiga stämnaglar
Solguldet färdas över vågkammarna
som glada tackor
på grön ängs böljande stråkdrag