Pepparkaka clementin glögg
Någons hjärta kalhöggs
Lucia Hamlet och Emil
Författarens gräddfil
Vad säger det
Ingenting
Vad kan man få
Mycket spring
Hursomhelst vidare
Med eller utan kikare
Utan rem
Hälsa hem
Klockan fem
tittar ut, stilla
glittrar kylan som Du Är
vackert, i blicken
blott en dag hela veckan
ögonblick i sänder blinkar
energin på rött
bländar av i mötet med gud
stannar i depå och fyller upp
helig kraft
när morgondaggen droppar
får frispel och
dansar med ljuset
i mörkret
Vilken färg är livets ljus?
Jesus pratar inte om färger!
han är samtidigt alla färger,
som är ljus
som övervunnit mörkret
lägger mobilen upp och ner
på ljudlöst
väljer ord med munnen stängd
huvudet kopplar ner
tanken stängs
TV:n på off
för att orka bära stenen
som ligger på bröstet
som tvingat mig att stanna kvar
på galoppbanan
ser mig om åt höger och vänster
ryggar två steg
går sen över till de andra
de som är på rätt plats
vid rätt tid
med rätt utrustning
skalar ner livet
delar upp det i klyftor
tar extra vitamin
väntar på att orken ska äta upp
men orken är inte hungrig
inte ens sugen
jobbskalet växer till
lager på lager
det ska ätas upp
allt på en gång
smaklöst
äckligt tungtuggat
väntar på att få betyg
men får bara bakläxa
inget blir nånsin klart
allt ska utvecklas
till vansinne
klumpen i bröstet växer
hjärtat springer maraton
huvet spränger
fotsulorna värker
mållinjen flyttas framåt hela tiden
mållöst målarbete målas upp
färglöst
paradoxernas paradox
orken äter
och äts
jagad men kan inte fly
ekorrhjulet
moment 22
24
7
sorgebrödet står på avsvalning
ljuset tänt
med smak av kola och choklad
knäppta händer
och kärlekens vind
svävar jag fram mellan
strålarna
regnet
höstmörkret
i skydd av smörjelsen
fälls tårar i tysthet
En ’sista (på)hälsning’ 5e-6e september. Utdrag ur dagboksanteckningar:
en sista resa, sa han, och kom
valde gästrum med skön säng
ett dygn kan betyda mycket
fint stöd av kollegor
där livet levs fullt ut
finns mat till alla
goda vänner och sköna tårar
står vid livets hållplats
på orättvisans perrong
avgår tåget
med eller utan resenär
här möts liv och död
en blir vuxen
en annan tar avsked
den tredje – på älgjakt
– Jag vet inte om jag vaknar,
säger min bror i telefon
mitt på nästa veckan
Vi kommer skyndsamt till fredag
och turas om på lördag
med syskonkärlek i dödens väntrum
med gråt och skratt
palliativa teamet och lugna andningen
av och till
mat, barnens bus å regn
bara regn
livet pågår
med lätt lek och stoj
medan döden knackar på
med sin fasansfulla uppsyn
och jag fattar nog inte allt som sker
det är bara fruktansvärt
hjärtslitande
vi turas om
vid sjukbädden
sköta barn
matlagning
allt är som på film
sköterskan kommer och går
han bara ligger
i väntan på avfärd
livet är magert
kraftlöst, skört
som strån i vinden
svagt och tunt
på samma gång tungt
och segt
ingen mer szechuan-anka
inget mer legobygge
ej heller brädspel
bara systrars sång
bibelläsning
och poesi
finkostymen på
reser till himlen
alla vänners böner
och vackra ordblommor
ändrar ingenting
Söndag 18/9 2022 kl.05:50 drog min älskade bror sitt sista andetag. Efter 3,5 års kamp mot cancer. 50år och 4 månader, lika gammal som Alfons Åberg och Polarbröd, reste hans själ alldeles för tidigt hem till Gud.
Jag riktar ett speciellt tack till våra familjer, alla vännerna och våra ’hem’-kyrkor, för omtanke, stöd, förböner och fina minnen, och lever på hoppet om att vi möts i himlen ❤️🕯️❤️
systerbönerna ekar bland folkstammarna
gudsljusänglarna springer helandemaraton
tröttregnet faller på moderjorden
gammalvinden blåser mot bitterhuset
tidighösten går viljestigen
tystsolen ler sitt kyligsätt
frostskogen gnistrar i synbladen
bländverket stinger i hjärnbarken
systerbönerna ekar bland folkstammarna
gudsljusänglarna springer helandemaraton