Tanken flyr
som höstens väder
färgsprakande och dyr
som skogens kläder
Vem kan bära
dessa kreationer
en konungslig ära
för alla miljoner
Mitt i en storm
är ögat så stilla
Kärleken Enorm
kan inget förvilla
Vem kan föra
genom förvirring
ett gudomligt öra
smyckat med guldring
Hjärtat ömmar
av Kärlekens höstregn
med riddarens tömmar
i Gudfaderns hägn
Vem kan ila
som Springaren vit
ingen vill vila
för alla ska dit
Lyssna på Vinden
hör denna röst
du lätt blir som hinden
av Evighets tröst
Vem kan glädja
ge fägring och liv
som Gud själv blandar
och delar sin giv
Sången i skogen
väntar på dig
ängladans på logen
så säg inte nej
Höga Visan 2:14
Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle,
låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst,
ty din röst är så ljuv och ditt ansikte så skönt.