Typiskt.
Vaknar i värk och smärta.
Gårdagens härliga skoterutflykt till Bastanlia gör sig påmind.
Tar på mig skidorna.
Åker ifatt med skönheten.
Blåst och småregn emellanåt.
Plusgraderna gör snön som en soppa.
Molnen ligger tunga på hobben.
Några åker upp dit på skoter.
Det blåser hårt däruppe.
Människor vill dra sig undan en stund
Vila och vänskap
Solen var med
Och tjocka släkten
Minnesvärd och glad påsk
Bus, skratt och skoj
Utemat varje dag
Fiske och skotrar och godis
jag har kanske inte än fattat riktigt hur det verkligen är med mig. Ibland känns det bra och jag tänker…vad gör jag hemma? Men sen nästa dag är jag som en trasa igen….
Mannen har fredagkväll nu. Eftersom han jobbade hela långhelgen, och jag…vilken kväll har jag? En kväll i mängden av kvällar.
Trött. Som på en fredag. Fast jag sovit bra och varit ”ledig” i drygt en månad.
Godis. Som på en fredag. Fast det är måndag.
Jobbat idag. Fast ändå inte. Inte med mitt vanliga jobb på förskolan. Utan på Livet. Mitt eget. Får läxor. Hittills av läkaren, dietisten och sjukgymnasten. Som i skolan. Fast hemma.
Hemma. För att det vanliga livet tog stopp. För att huvud axlar knä och tå, samt mage, själ och hjärta protesterar mot ”det vanliga”. Idag är den dag det ovanliga börjar. Fast egentligen så började det för drygt en månad sedan. Då jag bestämde mig för att hoppa av vanlig-tåget. Det skenade. Körde för fort. Som en racerbil. Som nu behöver köra in i depå. Fast jag tycktes ta det lugnt.
Eller. Var det så att jag tillät måstena och ”det vanliga” att trycka undan mitt hjärtas längtan och mina intressen?
Så idag kära vänner, idag måndag…. och samtidigt fredag. Idag är jag i depå. Där står bilen stilla och teamet pysslar om den. Blir fint omhändertagen. Mig. Jag. ”Ledig”, som skrivs s j u k. Idag gjorde jag mitt hjärtas längtan. Återerövrade en bit av mitt hjärta. Idag skrev jag en sång. <3
En liten nyårsreflektion:
Tung men glad början på året…
JAG FICK IGÅNG SKRIVAREN IGEN. Bra jobbat!
Jag tränade. Testade skidspåret/elljusspåret här hemma. Jätteskönt! 4 km på ca 30 min. Svettigt! Sedan 20 minuter gummibandsträning. Känns som framsteg bara det att jag pallar skidåkning på detta vis. Har inte hänt på flera år. Känns fantastiskt. Tack Jesus!
Jag blev på våren nån sorts racerbana för tusen nålar. Jag var med Maria-kören och sjöng temamässa Mozart med mera. Men…
Maj: Magen pajjade igen.
Träningspassen glesades ut…
Och sen blev det sommar.
Johannes tog ju studenten med pompa och ståt. Skolavslutningar och kalas om vartannat.
Juli: Semester.
Augusti: Tränat promenader bara i sommar. Jag och Gud. All annan träning, skura altangolv och annat har gjort för ont.
Sep: Hösten kom i alla fall med allt vad det innebär.
Oktober: inget skrivet men magen pajjade ännu en gång och fick äntligen genom en riktig utredning på den och i november är det klart att jag har IBS Och börjar med FODMAPs-mat i december.
Nov-dec: Mer uppförsbacke men nu kantad av överraskningar. Och jag bestämde mig för att göra det som är bäst för MIG. Bland annat så överraskade Gud mig så totalt så jag blev full av både hopp och glädje och värme. Och sedan upptäckte jag att de platyhonor jag köpt hade ynglat. Och nu i veckan kom en kull yngel till och vi begriper inte hur för jag tycktes inte köpa någon hanne.
På det hela taget var året en långdragen uppförsbacke. Egentligen. Eller också var det bra. Bara det att jag har inte sett det än.
Var det inte ändå en härlig blandning av lycka, kärlek, vänskap, skratt och gråt. Det känns bra som det blev till slut, och nu ser jag fram mot ett 2015 fyllt av hopp, glädje och fler överraskningar.
Jag ska ta hand om mig själv och min familj och göra roliga saker. Det tycker jag att ni också ska göra.
Jag avslutar med en fantastisk sommarbild, för den här sommaren och hösten går till historien med all värmen.
Stora kramar
Och ett riktigt Gott Nytt År!
Jag söker en plats
Där själen tar sats
Som Gudatrampolinen
Lyfter i hoppet
Det himmelska
Lämnar måstena på jorden
Svävar en stund i det blå
Plockar stjärnor bland molnen
Hör ljuvliga toner smeka
Får vackra ord att samla
Goda ting till lyckobring
Jag fann en plats
En underbar plats
Där vill jag bli
Bara vara
Så nära
Dig
Mitt varma hjärta
faller
faller
från tåget
faller
faller mjukt i Herrens händer
och lilla lågan fladdrar
flämtar ansträngt
från mörkret runtomkring
Mitt lilla öppna hjärta
längtar
darrar
väntar
försöker bara vara
vill bara leka
bara vara
som ett barn
tills Hans hand lyfter hjärtat upp
Himlen är ljusblå
Rosa är molnen
Men mitt vuxna sinne
Ser grått
Matar mig genom
Den grå massan
Och sjunger sången
Om Hosianna
Skrev det här en natt i början av november…
söker blickarna
nickar med huvudet i bakgrunden
och förväntas resultat
igelkottar jagar
till mörka gryt
söker tystnaden
knäpper händerna under filten
och en hjärtats tysta bön
tårar rinner
strimmor av ljus
