Hoppa till innehåll

Etikett: Familjeliv

Jämmer och elände

Nytt skov. Verkar det som. Känns som jag är manglad och sen nertryckt i en myrstack. Vem är det som klöser mig? Och värktabletterna jag stoppat i mig – vart tog de vägen? Till vilken nytta? Och Varför då?
Jag tänkte mig att det skulle bli bättre av att gå sjukskriven. Där trodde jag fel. De här skoven kommer i alla fall. Såna här dar går det inte göra nånting annat än att bara hålla igång. Lunchvilan var en plåga. Så jag gick en promenad. För att bli kvitt myrorna och barren.

Nu är det lite mer än fyra månader sen jag i ren ångest drog nödbromsen. För att jag trodde att jag skulle gå i väggen alldeles för hårt. Att jobba heltid och ha ett träningstvång gick inte ihop. Sjukskrivningspapperen har gått på löpande band sen dess. Jag har tinnitus, migrän, IBS och B12 brist. Jag har symtom som liknar fibromyalgi och ME och i de senaste sjukskrivningsintygen skrev doktorn ”…Även medicinsk bedömning avs ev bindvävssjukdom” ”…kontakter skall upprättas bl a med genetiska institutionen i Umeå utifrån misstanken på Ehler-Danlos syndrom och vidare handläggning.” Men. De gör inte de där bindvävstesterna i Umeå längre så det blir att besöka flera specialister istället.

Där är jag nu. Vidare handläggning. Magen är bättre efter den FODMAPs-diet jag fått tips av från dietisten. Men jag har just nu mer ont i hela kroppen. I alla leder. Jag måste träna, fast jag egentligen inte orkar, med en slags balansgång som inte är av denna världen. Inte för mycket och inte för lite. Lagom är bäst. Men vad är lagom?

Jag ska göra ett ”noggrant status avseende din ledrörlighet” hos sjukgymnasten. Det gruvar jag för. Jag vet hur ont det gör att testa gränserna. Jag har inte fattat förrän nu att det jag upplevde redan som 10-15-åring kan vara samma sak som jag fortfarande kämpar med. Eller mot. Beror på hur jag tänker.

Jag försöker tänka att andra har det värre. Att Gud måste ta hand om dem före mig. Att jag har det bra. En underbar familj. Flera riktiga vänner. Jag har en doktor som bara läste mina journaler och ville göra en vidare utredning. Jag behövde inte predika för honom som för de tidigare läkare jag träffat som sett ut som levande frågetecken när jag frågat om allt det jag känner och alla de symtom jag har kan heta något gemensamt.

Jag kan fortfarande gå, åka skidor och sjunga. Men inte så lång tid. Och om jag inte hade tron på Jesus att luta mig mot så hade det varit värre. Gud är god men livet är inte rättvist.
Jag försöker göra roliga saker. Bara vara där jag finner ro och kraft. Och ibland lyckas jag. Ibland. Då är dagen ett mirakel och glädjen stor. Jag vet. Att det finns där. Men just idag syns det lite dåligt.

Kram på er

Kärlek vinner

Vet inte hur många gånger jag har tagit det där steget. Men så länge jag är omsluten av kärlek, vilket jag känner att jag är, så är jag inte så rädd, för där det finns kärlek gör det inte lika ont att falla.

Familjen, vännerna och Jesus i hjärtat. De betyder så mycket. Och min egen kärlek till mig själv. Vad skulle det bli om jag inte tyckte om mig själv? Om vi inte kände kärlek till varandra? Om kärlek inte fanns? Hujedamej.

Jag vore ingenting om Du inte fanns, sjungs det i sången. Kärleken är. Jag har sett det. Att Kärlek vinner. Över rädslorna. Över känslorna i misslyckandet. Över hatet.

Men det innebär också en risk. Att älska är att ge. Öppna sig. Kliva ut. Gå på vattnet. Göra det man inte trodde va möjligt. Och bara lita på att det bär. För jag vet ju inte säkert att jag kommer att orka. Men jag tror. Tror på att den här vägen är rätt.

Ibland är det upp och ibland ner. Krokigt. Och trångt. Men fyllt av liv. Och ljus. Kärlekens väg. Den bär. Den är sann. Det enda garanti-beviset jag har är Guds Ande. Och Hans fullkomliga Kärlek.
Där hämtar jag kraft. Och mod. Till nya utmaningar.

Länk till bibeln.se Första Johannes brev 4:10-21
Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att Han har älskat oss och sänt sin son,
…den fullkomliga kärleken, fördriver rädslan.

Saliga blandning av påsk

Typiskt.
Vaknar i värk och smärta.
Gårdagens härliga skoterutflykt till Bastanlia gör sig påmind.
Tar på mig skidorna.
Åker ifatt med skönheten.
Blåst och småregn emellanåt.
Plusgraderna gör snön som en soppa.
Molnen ligger tunga på hobben.
Några åker upp dit på skoter.
Det blåser hårt däruppe.
Människor vill dra sig undan en stund
Vila och vänskap
Solen var med
Och tjocka släkten
Minnesvärd och glad påsk
Bus, skratt och skoj
Utemat varje dag
Fiske och skotrar och godis

Välkommen vardag!

W A Mozart

Förväntansfullt gick barnen till skolan. Glada. Det gjorde mamman glad. Välkommen vardag! Skriver Coop på sitt reklamblad. Men för den som hellre skulle haft semester nu när bär-insamlingen just börjat då? Det är ju så härligt med bär. Hallon och vinbär. Mums! Och potatis och morötter. Nej, nu ska vi ha lunchlådor att längta till. Varför har man semester? För att åka runt på äventyr? För att laddda energi för en ny kall mörk vinter? Varför tog jag inte semestern nu istället? Fast man vill ju ha semester med övriga familjen. Att börja jobba igen blev ett enda stort blodsockerfall. Att man aldrig lär sig. Med godsakerna. Lunchen får bli min microsemester. Fast lunchrummet mest påmminner om ett långdraget flygplanslyft. Vi kommer aldrig upp i höjd bara. Jag längtar hellre till annat…. ska bekanta mig mer med den här mannen: Mozart. Och njuta av musiken. Och glömma det som gör ont…

Månen är nästan full
som vore den av guld
himmelen är vackert blå
som unga älskande två

Sommaren är nästan slut
skolan börjar resolut
konkurrerar med bär och kött
tills modern ser rött

Natten blir alldeles svart
stjärndroppar lyser likt Mozart
bären smälter i grytan glad
och vips har vi marmelad

Drömmar och längtan är gott
en lysande låga; ett fjärran slott
som tålamodsbygge för egots själ
när lidandets kalk blir läppars befäl

Goda ting och lyckobring

ögonfröjd och hjärtenöjd
glädjefnatt och tokskratt
bröllopsdans och livslång romans
katt med garn och lekande barn
omsorgsbarm och kärleksvarm
festmat och vänskapsprat
chokladkaka och grädde smaka
vinbärssaft och korsets kraft
invärtesro och Jesustro
kryddstark och helig mark
morgonbön och välsignelselön
söndagsvila

Alvedon och chokladbollar – en vardag

Solen skiner.
Två alvedon efter lunchrasten. Nån slags konstig huvudvärk. Kvinnosjuka eller vårförkylning? Eller är det nåt oväder på väg? Solen skiner.
Direkt från jobbet till Frisörskan där jag satt och höll på somna.
Ila till fritids och hämta Miriam som sa åt mig igårkväll ”Du måste färga håret. Brunt. Du är inte nog gammal för att vara så gråhårig”. Jag orkar inte färga håret.
Kom hem. Satte mig och stirra rakt fram en stund, tänkte ♥ …
Åt upp två chokladbollar som mina tonåringar bakat. Baka pizza till middag, och tänker…. ♥ min bästa vän var glad idag. Det behövde jag.
Kram.

Nyårsreflektion med förväntningar

Det här var året när….

  • lovsången kom i en ny dimension och jag fick stå i Guds underbara Härlighet både i Elim i ö-vik och i Filadelfia här i Storuman.
  • Jag ökade på träningen och började åka skidor i spåret igen och jag för mig själv märkbart ökade min styrka och kondition.
  • Kungariket Sverige fick en ny liten prinsessa – Estelle
  • Vår äldste son bringade hem en bronsmedalj från SM i armbrytning.
  • Miraklerna avlöste varandra dvs bl a ett dödligt fall räddades av Guds änglar och jag fattade att gud verkligen kan välsigna tiden och orken.
  • projektet renovera läckande garage påbörjades
025 (640x480)
Projekt garagerenovering
019 (480x640)
projektledarens stora kille
  • sommaren sades vara regnig och kall men var den verkligen så illa
  • jag hade tidernas längsta semester – 7½ veckor!
  • min lyckliga lillasyster äktades enligt vacker kyrklig tradition och meddelade att ”desserten” är på väg…
  • Vårt yngsta barn fyllde 8 och föräldrapenningen tog slut
Miriam
hjälper farfar ta in ved
Problemlösaren
Problemlösaren
  • Estoniakatastrofen blev myndig
  • min arbetsplats fick sig en riktig genomkörare och hade en genomgång som inte gällde vilket bl. a. resulterade i uppfräschat fikarum.
  • mina föräldrar bestämde sig för att krympa sitt bohag väsentligt och därmed fick de min bror att öka sin boyta med några 100%.
  • jag fick svart på vitt att båda mina öron inte hör riktigt alla frekvenser så bra

Inga nyårslöften utan snarare strävansmål, förväntningar och böner
-att nya frön sås till mänskors räddning
-mera lovsång både innanför och utanför kyrkväggarna
-Guds och änglars beskydd
-tankens renhet
-nån slags motionsregelbundenhet.
-mindre tid ägnat åt destruktiva eller meningslösa vanor
-förnyad välsignelse

Gott Nytt År

Till er alla ett gott nytt
Ett år har nyligt flytt
Året, det som förut var
innehöll så många dar
så mycket glädje och mat
så mycket grejer och rat
kanske något litet gräl
det glömmer vi av flera skäl
men kanske mest av allt det var
kärlek genom tunga dar

Det nya året kommer nu
så full av förväntan och, du
Guds välsignelse jag önskar oss
och skydd av änglars vingebloss
De har var och en sin fackla
att lysa upp den väg vi tackla
För Livet har en särskild plats
till envar som nu tar sats
och bringar ut en riktig skål
(alkoholfritt såklart)
för alla oss som vill nå ett mål

Somligt rimmar väldigt bra
ett riktigt Gott Nytt 2013
Det ska Ni ha!

Familjen C & M Carlhed
Familjen C & M Carlhed