vill tillbaka dit
där jag glömmer världen
till påsken
förlåtelsen
sinnenas rum
vidderna
Poesi med framtidshopp, vardagsliv och kvällstankar
Etikett: Familjeliv
Mitt sinne
vart tar det
Vägen
Långt över
bräddarna – Svämmar
som vågorna
ändrar karaktären
på Humöret
Mina barn med
sinne – för
humor
– Och Bus
Gonatt – för
vilken gång
i ordningen
Ingen – ORDNING
på – Det
Den har vuxit på sig
Överraskningarnas trädgård
– när jag går vidare –
vad mycket vackert – Han planterat
Han – Skaparen
Människomöten – att flukta
Godaste frukterna – och
lyxig semester
Så skönt att gå
I trädgården – Tillsammans
och komma ifrån – Kampen
Och komma närmare –
Honom
I gröna gräset med bara fötter
Känns så härligt att skala nötter
Jag är ej trötter
I hemmahuset med bara jag
Verkligt tomt en sån här dag
Bra med sång ett tag
I bortahuset är hjärtevännen
Jag tittar ner i lilla skärmen
Men var är värmen
Nu är det sommar. Idag gjorde Calle och barnen och jag nytt i jordgubbslandet. Så fint det blev. Vi har fikat och ätit ute i trädgården. Sommar! Och inte just någe ohyra. Tvekar om jag ska skriva mera här…
Inte så ont idag. 3a på skalan. Bara lite och behövde inget värktabletter. Det ger resultat att vila 2-3 dar. Dvs att inte träna. JAg har ju jobbat lite i hushållet och trädgården iveckan iaf.
Längtar till jobbet. låter inte klokt egentligen. Jobbet är ju det som tär…om jag minns rätt. Men det ger rutiner och umgänge som slipar mig till människa. 2½ vecka kvar. Så nu ska jag bara njuta av ledigheten.
Längtar efter att vara själv med Gud också…..det är svårt när man har familj. Det blir microböner. På toan. I sängen innan man stiger upp eller innan man somnar eller om jag råkar bli ensam en stund i köket. Köket är ett bra ställe att be. Medan matlagningen. Diskningen. Och musiken ur apparaten.
Gonatt ♥
Vaknade med en våldsam smärta. Gårdagens härliga simtur, besök på jobbet och kvällsmyset i trädgårdstäppan är väl en bov. Men det kanske va att jag satt uppe t 12 å såg film som fick huvet att ge upp.
Födelsedagen började med strålande sol. Efter lunch börja det regna. Efter middagen så hörde vi åskan med tillhörande slagregn.
Calle föreslog Lunchbuffé på Kitas. Det var gott …och starkt.
Middag beställde vi pizza från Frasses till hela familjen.
Jag gick rundan sjukan-kommunhuset-apoteket-blomstergården, men mitt ryggslut kändes som det skulle gå isär.
Har jag verkligen tappat så mkt i vinter? Eller… har den troliga eds-sjukdomen ökat i min kropp?
Att jag börjat tänka på mig själv så. Förr tyckte jag att jag var frisk men var frustrerad över att inte kunna träna som andra. Det vill säga , ta i hårt och bli starkare.
Denna evinnerliga balansgång i träningen. Och att jag upplever det som att min kropp inte vet själv hur den ska hålla sig. Att jag alltid måste tänka på kroppshållningen är SÅ tröttsamt.
Men inunder allt så känns friden och kärleken till familjen och vännerna. Jag är så glad och tacksam. Bröstkorgen fylls med ljuvlighet. Och musiken…. utan den hade jag inte överlevt denna vintern. Som jag sa till min chef… Jag tjuvspelar lite. För det är egentligen inte så bra för mig rent kroppsligt. Men själen mår bättre av det.
Jo hej på er, jag bestämde mig för några dar sen att gå till jobbet idag på förmidagen. Är så tacksam att få gå dit och hälsa på emellanåt. Jag väntar på att få börja arbetsträna. Och under tiden passar jag på att njuta av livet och våren. Löven har börjat skymta. Och solen är varm. Och igår när jag hörde smattret på altanens plast-tak av regnet fick jag sommarkänsla. Det är så härligt.
Och igår tänkte jag att ”om det känns någorlunda okej på morgonen” så tar jag en träningsrunda på simhallen först. Det va SÅ skönt att långsamt sträcka ut i det ljumma vattnet. Det var nog före påsk sist jag simmade. Fick räcka med ca15 minuter idag. Det triggade ändå igång nervsystemet. Måste få värktabletter som går kombinera. De jag har nu får jag inte ta samtidigt eller överlappa. Knepigt. Har inte tänkt på det riktigt förrän nu. Det måste fixas.
Så … att det finns ett stoppdatum på min sjukskrivning är nog mer för att det teamet som jobbat i min depå ska bli påminda om att föra handlingarna framåt, eftersom jag innan dess ringer och säger en massa saker. Nu ska sjukvården få till en videokonferens med försäkringskassan och arbetsgivaren… och jag väntar.
I natt smet en hamster. Tja, förmodligen mitt fel. Burarna står i flickans rum men jag gick ut därifrån efter att flickan somnat och tittade inte efter att det var stängt ordentligt. Hennes storebror va inte glad över att behöva dammsuga skit i sitt rum tidigt på morgonen.
Om jag fick skulle jag ha gjort mig av med dom allihop. Hamstrarna. Men… de har varit bra terapi för mig i vinter. Att småprata med och nosa på. Pyssla om och jaga rymlingar.
Så står det i pappas födelsedagspresent från oss barn. Fixade det idag. Något annorlunda och kul, eftersom han hade bikupa ett tag. Och honung älskar båda han och mamma. Han fyller 75.
Bestämt mig för att hälsa på jobbet imorgon. Kollade m B hur de jobbar och mina uträkningar stämde på pricken. Hon har stängningen.
Känns bättre fast ändå inte i min kropp. Migrän idag igen fast lite mindre ont i övriga kroppen. Hoppas att stretchingen jag gör nu varje dag hjälper till. Har inte kunnat träna på riktigt de senaste veckorna, men… hoppas att det ligger lagrat det jag gjort tidigare. Så att det ändå går framåt och att jag blir stabilare. EDS har ju annars inte någon positiv prognos, men jag hoppas att jag inte har det. Det finns inget annat att göra än lätt träning och att hoppas på förståelse från omgivningen. Finns inget botemedel mot den progressiva sjukdomen. Jag har ju upplevt att det gått upp och ner. Mest ner nu sista året. Inte upplyftande.
Men jag försöker tänka positivt. Smärtan är som koncentrerad till fotleder, handleder, knän och nacke. Men ibland blir det en explosion och sprider sig till övriga kroppen med migrän och värk i varje fiber.
Jag tycker inte att jag kan vänta med att börja vara på jobbet tills smärtan lagt sig för det gör den aldrig helt och hållet. Då får jag ju vänta tills vi kommit till himmelriket.
Känns iaf att det är sången, både i anden och den vanliga, och musiken som lyfter och ger energi.
Musik, poesi, vänskapliga människomöten och mitt andaktsliv är det som bär nu. Samt den här skriv-ventilen.
Kram,