tvättat var ur ögonen
sett 3(!) baby ancistrus
torkat rosblad
druckit te
peppat dotter
skrivit
promenerat med hund
lapat sol
tittat längtansfullt på pianot
övat frisyrer – gick inte bra
sett en bra film
undrat varför rättfärdiga får lida
suckat och tänkt på folk
Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat är …. en fråga:
Hur kan jag hjälpa en medmänniska att känna livsglädje?
Men först en liten film som några elever på Luspengymnasiet här i Storuman gjort.
Det är säkert väldigt många därute som kämpar på egen hand. Som känner sig ensam. Till dig vill jag säga:
Du är en fantastisk skapelse.
Det finns inte någon kopia av dig i hela världen.
Just du är viktig. Du är värdefull.
Du är älskad.
Just du behövs.
Du fyller en viktig funktion här på jorden.
Alla föds med gåvor från Gud. Om du inte vet vad du har för gåvor. Fråga Gud. Känn efter vad du tycker om att göra, mår bra av och är bra på. Ös på med det.
Men om det ändå känns hopplöst…se till att du aldrig är ensam med dina tankar ❤ och om du inte har förtroende för någon i din närhet kanske de här numren kan hjälpa:
Den här bilden har jag hämtat från Storumans Kommuns facebooksida.
säckar ihop vid Din eld
varm tröst sprider sig runt mig
lågorna smeker ömt
alla tankar från dagen bränns bort
och fylls upp av Ditt ljus
du helga stund för mig
blicken stirrar i vinterkylan
mörkret smärtar och bränner
adventsljusens strålar sticks
långsamt och försiktigt i ögat
går inte över smärtgränsen
men lämnar spår i sanden
där gudamänskan gått
förbi alla teasers, trailers
och varuberg med röda prisras
trillar ner i mörkerseende
till döds i glittrande
hoppfull morgon, stilla
tonar värkbruset
starkt och vackert, vitt
som bara den kan falla ned
hälsar fred och frihet
med glädjeskutt
i hundratio knyck
när tecknen visar sig i skyn
då vet ni
att det är dags
ävenså när kroppen talar
då känner man på sig
då är det som att en vägglampa tänds i en mörk trappa:
ser du svamparna som poppar upp mellan tårna för andra gången på kort tid?
spiken som attackerar hälen?
ser du benen fyllda med mjölksyra?
ser du höften som hugger?
magen som kniper?
hjärtat som rusar?
tandvärken?
fiolsträngarna längs nacken?
crescendot i örat som ständigt pågår?
tröttheten som stirrar fokuserat på ingenting?
ögonlocket som inte orkar blinka?
hammaren som slår tinningen?
sågbladet i pannan?
madrassen som liksom krampaktigt omsluter utan att släppa taget?
när det är så
då vet ni
att det är dags
att gå ut med hunden lite oftare!
tystnad
tagning
släpp ner robotarmarna
promenad i sakta mak
långsamt och länge
tills tröttheten ger sig av
tills tandvärken i benen domnar bort i lingonriset
vila där
ta fram goda saker
ät långsamt och vila i smakerna
(fast hungern inte finns)
fokusera bara på att äta
ingen mobil
ingen tv
ingen radio
vila där
titta långsamt ut genom fönstret
se hur Vinden leker med trädtopparna
lyssna på den Helige Gudens Son
andas in Hans närvaro
ser du det gröna rummet
sätt frö
låt det tålmodigt växa fram
sakta
kommer livet åter ur gråkall vardag
känn stenhjärtat sakta smälta ner genom tårkanalen
lägg dimmiga blicken på lugna Vattnet
följ fiskens långsamma rörelser
simma med en stund
con bocca chiusa*
vila där
hör de bubblande ljuden
och glädjen som kommer
av det livgivande syret
andas in luften
i musiken
på altanen
solen som värmer öppna sår
mäktig som en flod
svämmar över
uppfyller jorden
friheten är vår
nu är Herrens år!
(kommer robotar in i Guds himmel?)
__________________________________
*med munnen stängd
verserna i böckernas bok knäpper händerna under täcket och hoppas på att orden ska lysa upp Livet så att Klarhet kan visa vart Vägen tar vägen.
Det är mörkt.
Försöker hålla sig kvar på banan.
Ögonen rör sig snabbt fram och tillbaka.
Bortom mörkret.
Plogkäpparnas reflexer rusar förbi i en blixtsnabb cirkus med fåglar och fyrbenta varelser.
Ingen natt är för mörk för att ge Urskiljningens ljus under vingar som flyr.
Klarhet i natten klingar ljuvt och njutningsfullt.
Men kommer den mig tillmötes?
Bländar den av?
Så att resan blir behaglig
Inte trodde jag att det skulle bli en Kristi Himmelsfärds dag i soffan. Se film och mysa. Så skönt. Att bara vara. Inne.
Ute är regnet ihärdigt. Emellanåt nästan åskigt hårt och huvudet och kroppen känns därefter.
Ofta vet jag inte om jag verkligen är sjuk, eller om jag bara har ont pga vädret. Det går inte veta. För den känslan är kronisk. EDS är kronisk, och jag har bara gillat läget de senaste 555 inläggen (på Instagram).
Drygt 5 år sen jag äntligen fick svart på vitt varför jag…
1. inte kan träna som vanligt folk.
2. hela tiden måste tänka på hur jag står, sitter, ligger, ja allt… hur jag utför mina arbetsuppgifter och vardags-göromål.
3. har ont överallt mer eller mindre hela tiden.
Och till slut blev det … så konstigt att svara på ’krya på dig’, för att det går egentligen inte. Orden ringde som
vältalighetsblommor utan kraft,
nästan som Skit-på-Dig
Paradoxernas grannlåt,
men Krya-på-Dig är den artighetsfras som många använder så jag tar det som en kär vänskapshandling. Ordblommor. Hur ska jag annars stå ut med livet – om inte jag tacksamt tar emot den vänskap och kärlek som skänks mig, som en välsignelse från himlen!
Luk 24:36-53
Jesus Kristus nyss uppstånden, visar sig, med mänsklig kropp, äter och dricker och pratar med folket
Sedan tog Jesus dem med sig ut ur staden och bort mot Betania, och där lyfte han sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem, lämnade han dem och togs upp till himlen.
Lukas 24:50-51 NUB
https://bible.com/bible/916/luk.24.50-51.NUB
men är såå trött
hur orka
ingen ser det
och ingen tackar
när ’slut i mössan’ springer
då avgår nästa tur
inget ’hur gör djur’
och ’lugna puckar idag’
bara sjung 🎶’upp och ut och gå,
fade rade ralla de ralla’🎶
genom kolasåsen och in i kaklet
och nää
bara stå på och lyft tungt
och peppa varandra
hjälpas åt med ett leende
lek och skoj
fast jag skulle bara vilja skriva ur mig all skit
det är ändå ingen som läser här
öppet och synligt
i offentlighetens ljus
så allting spricker
men jag räds
zebran tvivlar
är sårbar
ledsen
trött
så till den grad
att gråten hänger i farstun
redan på måndagen
huvudvärken pulserar
hjärtat dunkar
slår ett extra slag för att jag slog en sexa
det är inte fusk
men då går det för fort
och zebran blir yr
och glömmer att titta sig omkring
se sina kära
komma ihåg viktiga saker
stannar kvar i sängen idag
i mörkret
mörkret är skönt som ljuset
och solvärmen
när huvudet är helt kaputt
när stenen i bröstet vuxit sig öm
och
ensamheten frodas på fritiden
varför är då jag kvar i ekorrhjulet?
mitt bland grodor och fjärilar
är det för att jag också är född på nytt?
jag ber Honom
ta min kryptonit
bit för bit
visa mig var den sitter
så jag inte blir bitter
jag ber
om att sprudla
av intresse och engagemang
en spruta med idéer
så jag inte verkar
kroniskt randig 🦓
sjuk? nä!
tänker bort smärta
och möda och stress
🎶’Inga bekymmer
man är lycklig var dag’🎶
Hakuna Matata!
å hur det ringer ironiskt i öronen
vad jag har det bra
mat, kläder, jobb och kärlek
så jag klarar mig
med hjälp av en stor tekopp
min poesi
en bön
ett stearinljus
och
liten hund som lyssnar
på ett piano