vilsen i tankens labyrint
där ingen tid finns
där ingen frid finns
vardagskampen lockar fram liknöjdhet
främlingen vid det goda samtalet
talar orden om vägen ut
portens nycklar ligger i min hand
låser upp och låser igen
väldig är den
välsignelsens kraft
som självet bönfaller
sitter i soffan; myser
vilolägestemp 38.5
drar filten på; fryser
kläderna skaver; huden ömmar
lämnar alla måsten
tv4play; bondens drömmar
bondkaka; eucalyptus-te
halsen klöser mig
sväljer smärtan; vilande
tänder ljus; eftertanke skön
på några vänner
reset av tiden; med bön
Kärlek från en enkel hand
bär till löftets sälla land
Kärlek från en liten mun
fyller hjärtats tomma brunn
Kampen lurar tung och svår
ännu är det långt till vår
vänners hjärtan vill då gå
nära samman styrkan få
När vi sjunger himlens sång
blir gemenskap evigt lång
Barm mot barm så denna kväll
lyckan skymtar glad och säll
Blev så tomt och tyst
i min skrivbok
nån slags Norge-koma
ekot av terrorn skrällde
skakade semestern
ismannen
skräcken
terrorn
den vite ismannen
kylan
skräcken
rädslorna fick näring
orden försvann
Kärlek och godhet fördrevs
trampades ner
av den onda vargen som erövrat
en vilsen pojkesjäls föresatser
att förändra världen
blev nog inte som han tänkt sig
ljusen började brinna
gråt
blomhav
tystnad
erövrad pojkesjäl
sorg
tystnad
gråt
Blomhavet växer
rädslorna försvinner
kärleken vinner
och ljusen fortsätter brinna
liksom mina böners rökelse
för godhet
för kärlek
för drabbade offer
för stackars vilsen pojkesjäl
för hans familj
för medmänsklighet och acceptans
för mer av Guds kärlek
för Norge
oss
och världen
Går
fastän regnet faller som småspik
Går
tills smärtan i varelsen ger vika
Går
tills tankarna lagts tillrätta
värker gör kroppen
värker gör sinnet
värker gör anden
som ömmar och brister
i alla sömmar och lister
Nej, vill inte tänka
sånt vilja mig sänka
medelst nästan dränka
mitt plågade samvete
klistrat i mitt anlete
sånt enfaldigt arbete
sätter sig som huvudvärk
som en galopperande härk
på ängen påklädd med särk
Blåsten kryper innanför skinnet
värmen finns bara i minnet
Tänder vänskapseld och ler
en djup suck är allt som hörs
Fäster din blick och ser
det är något i själen som rörs
Vi vet att en högre makt oss bär
ger värme till iskalla nätter
det allt som vi uthärdar här
Vi tron till den makten sätter
låter tanken fyllas av hoppets kvarlevor
låter Kärleken fördriva livets rädslor