På senaste tiden har jag åkt förbi vad jag kallar bokstavsöar. Öar som lätt ankrar en människokropp. För en tid eller mer som för alltid. Alla är förkortnigar och rimmar bra eftersom alla slutar på s. Fast bra är inget adekvat ordval eftersom de rimmar illa med hela skapelsen.
Att alla slutar på s kan verka som en lösning på problemet. En gemensam nämnare. En nyckel. Dessa öar passar in i min kropp på samma sätt som nyckeln i låset. Frågan är om det rätta är att låsa in öarna. Jag skulle vilja låsa ut dem. Lägga ut dem. På bordet. Saka. Eller lägga och få vinst. Som ess i leken. Vinna. Segra. De orden smakar gott.
Nu är det så att jag tror mig ha ett 5e ess i min lek. Sist men inte minst. Den ön är störst. En bokstavs-ö med naturligt övernaturlig extrautrustning. Som bromsar låsningsfritt. En överväxel. Att plocka fram ur rockärmen. Som en inneboende hjälp. En Hjälpare. En källa till kraft och glädje i alla lägen. Som också slutar på s.
Du får den böljande snön att glittra
när Du reser Dig upp varje morgon
Du får landskapet att ändra färg
när Du andas Ditt liv över allt
Du får längtade hjärtan att brinna
när Du vidrör och lyfter Ditt folk
Du får mig att längta
Du får mig att vilja drömma
i förkrosselse
Du får mitt hjärta
min rikedom
Du får det jag har
Jag har ingenting
Bara mig själv
min dröm, min längtan
min fattigdom
och
mitt tvivel
Det är nästan ett år sen jag köpte en ny julkrubba. Jag hade ju redan ställt upp den gamla då, så den här fick vänta tills nu. Den kom upp förra helgen. Nästan alla änglar får vara med. Någon ängel har andra platser i rummet som de skyddar året om. Två änglar är inte med på bilden eftersom de behövs på andra platser och passar bättre för andra uppgifter, som att glädja en syster och en vän året om. (Dvs de hänger framme i mitt vardagsrum alltjämt och är dessutom för stora att rymmas på den lilla hyllan.) Även den trasiga får plats i Guds rike. Men hon, eller han, behöver lite extra vård och omsorg. ♥
En favvo-finger-ramsa så här vid juletid som passar till bilden:
Här är Josef
Här är Maria
Båda är trötta
och behöver vila
De vandrar på vägen till Betlehem
Hoppas det finns något rum för dem
Knack, knack, knack
får vi komma in
Nej, nej, nej
här finns ingenting
De vandrar och frågar och väntar i kö
Hittar till slut ett stall fullt med hö
Där hos djuren i julnatten kall
Föddes Guds Son i ett enkelt stall
Jag önskar att mitt i all kommersialism och mitt i allt julestök få ha Jesusbarnets enkelhet. Men jag vill ändå inte låta bli att fira. Jag kan inte låta bli att fira jul. Den är ju underbar! Men man behöver väl ändå inte överdriva det. Fira Jesus, hylla Honom, alla vänner! Han är värd det. Han kom ju för att rädda oss. Till evigt liv. Lovsjung Honom som kom i Herrens namn och låt oss uppfyllas av Hans glädje.
Det här läste jag i morse: (I och för sig ryckt ur sammanhanget när Israels barn, Guds folk, bekänner sina och folkets synder. Men ändå. Det hör väl ihop på nåt sätt. Att bekänna och bli befriad. Dessutom är det dit jag kommit i min bibelläsning. Och att bönen börjar med en sådan mäktig lovsång. Jag tycker det stycket passar bra här också): Nehemja 9:
”Må ditt ärofulla namn bli prisat,
det är upphöjt över allt vad lovsång heter.
Du, Herre, är den ende.
Himlen har du gjort,
himlarnas himmel och hela dess härskara,
jorden och allt som lever där,
haven och allt som finns i dem.
Du är den som ger liv åt allt,
och himlens härskara tillber dig.
Du är Herren Gud,”
Och pastorn läste det här på gudstjänsten idag: Joh 3:16:
”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.”
bara en väg
en krokig och svår
men ljus
bara en väg
en kärleksfull och varm
men smal
och vacker
och alldeles underbar
kräver fokus
på Jesus
kräver inget annat
bara den vägen
Jesusvägen
med destination Guds Himmel
blir frihet
det är sant
för mig
Igen slås jag av samma funderingar som förra gången jag läste igenom gamla testamentet…
De bibliska kungarna och regenterna som gjorde vad ont var i Herrens ögon, dem gick det sämre för eller t o m riktigt illa för. Medan de som gjorde det som var rätt i Herrens ögon fick stor framgång, rikedom och kanske t o m gudomlig vishet.
Hur applicerar jag det i modern tid?
När jag läser om hur de relaterar till Gud så upplever jag att de kanske hade samma känsla som jag har nu. Som i Hannas lovsång.
Kan det vara så att Gud som ÄR både framtid, nutid och dåtid förenar alla tiderna på detta gudomliga sätt 2 Petrus brev 3:8 att tid är en illusion.
Är jag då tvingad att följa lagen (tio Guds bud) till punkt och pricka?
Jag har lärt mig att Gud är nådefull. Han gav oss Jesus som ett tecken på Hans oerhörda nåd och kärlek. Är det då så viktigt att göra det som är rätt i Herrens ögon? När vi tror på att Jesus tagit allt med sig i graven och sen segrat över döden? Ger det mig frihet att göra vad ont är i Herrens ögon? Det vill säga: ljuga, stjäla, vänsterprassla, tala illa om folk… Jesus och lagen Matteus 5:17-20
Nu är det snart advent och jag ska fira Jesu födelse; att Guds kärlek är gränslös.
Spelar det då någon roll hur jag beter mig? Som predikanten sa… ”Du, och jag, sitter i en båt. Den är på väg mot ett stup. Ett vattenfall. En undergång. Det spelar ingen roll hur man beter sig på den båten för den är ändå på väg att gå under. Det som är viktigt är att byta linje. Byt båt. Till den som leder till evigt liv.”
Och åter igen handlar det om att tro… och att handla… Johannes 3:16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.
Dessutom kan jag fortfarande känna att det handlar om att gå Kärlekens Väg, att sätta sig i den båten liksom, om att ”klä sig” i kärlek. Sånt gör skillnad. Skillnaden mellan ont och gott. MellanGuds kärlek och vår
Gud gav oss ett nytt bud: Kärlekens bud… ”att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra”, som inte upphäver de tio budorden som Mose fick på berget. Utan istället sammanfattas i detta nya bud.
Jag lever på hoppet om att jag stigit på den båten som leder till Livet, med stort L. Och att jag är på väg att fira Advent, Jesu ankomst. Och jag hoppas att jag gör skillnad. Åtminstone ibland.
