Hoppa till innehåll

Etikett: Tro

En glädjens fest

Idag är det tisdag Trettondedag jul – röd dag i almanackan. Firas till minne av Jesus som Guds Son, Jesu dop, och de tre vise männen.

Vilken fest
i kyrkan
i himlen
att i dopet gå
till ett liv med Jesus
till efterföljelse
och lärjungaskap
ett iklädande av Kristus
en rustning att ta på
renhetens och sanningens
vattnets kraft i tron
ett skydd
för tanke och ♥ hjärta
till salighet
och himmelsk glädje

Här är en länk till bibeln om Jesu dop:
Markus 1:9-11. Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och döptes i Jordan av Johannes. När han steg upp ur vattnet såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. Och en röst hördes från himlen: ”Du är min älskade son, du är min utvalde.”

Stillhetens morgon

Stilla
i stilla stund
en stilla gråt
långsamt går den över
Och Du
som Är
omsluter allt
Stillsamt
och skönt

En platsdär själen tar sats

Jag söker en plats
Där själen tar sats
Som Gudatrampolinen
Lyfter i hoppet
Det himmelska
Lämnar måstena på jorden
Svävar en stund i det blå
Plockar stjärnor bland molnen
Hör ljuvliga toner smeka
Får vackra ord att samla
Goda ting till lyckobring
Jag fann en plats
En underbar plats
Där vill jag bli
Bara vara
Så nära
Dig

image
Så vid, jag kan ej nå ut ur Den

Strimmor av ljus

Skrev det här en natt i början av november…

söker blickarna
nickar med huvudet i bakgrunden
och förväntas resultat
igelkottar jagar
till mörka gryt

söker tystnaden
knäpper händerna under filten
och en hjärtats tysta bön
tårar rinner
strimmor av ljus

Strimmor av ljus
Strimmor av ljus

Och själens prismor jublar dansande

När alla ljusen tänts
När hela hjärtat bränns
När himlen och alla Guds änglar sjunger
När väntan fått nog
När jag kämpar i blindo
När ingenting tycks bli som jag tänkt
Då vattnar regnet
Då nuddar solens strålar mig
Och själens prismor bara jublar dansande
Och regnbågens alla färger spränger fram

Då har Gud allt i sin hand

Det måste finnas en anledning till att första budet är …

Jo, hej!
ni som följer mig vet att jag började på GT (Bibelns Gamla Testamentet) nångång mars/april 2013.

Det vanliga är att jag Läser några kapitel till morgongröten vid frukosten. Ibland läser jag flera kapitel. Ibland läser jag ett. Ibland läser jag inget. Men… jag har märkt en sak: Läsandet förgyller min dag. Med glädje och förundran över Israels folk och dessa männniskors kamp och tro som jag läser om. Och min korta morgonbön om att Herren ska välsigna min tid och min kraft den dagen har jag fått bönesvar på. Flera gånger. Om och om igen. Inga stenar, inget mantrande – bara läsa lite och sedan prisa och tillbe Abrahams och Isaks Gud, min räddare, på mitt eget språk eller det som Han gett mig i gåva.

Jag har ingen tidigare erfarenhet av bibelstudier förutom söndagsskolan, en hel radda predikningar och att jag på eget initiativ läst GT tidigare och då har jag upptäckt att De furstar som ”Gjorde vad rätt var i Herrens ögon” dem gick det bra för och de regerade längre än de kungar och regenter som inte var aktivt troende.

Jag läser Bibel 2000 och korsläser i min gamla översättning från 81, översättningen från 1917 och den som kallas Svenska Folkbibeln.
Vissa verser ser lite olika ut. Jag har laddat ner de här översättningarna i min bibelapp på telefonen så jag kommer åt dem vart jag vill, men…
Jag föredrar att läsa i boken. Där kan jag stryka under och lägga i bokmärken på gammaldags vis. (Stryka under och göra bokmärken kan jag i appen också – om jag har uppkoppling.) Känns bättre för huvet och ögonen också att läsa bokvarianten.

Jo, jag tänkte på några saker nu när jag passerat Gamla Testamentet och är på väg genom Apokryferna…

Det måste finnas en anledning till att första budet är …
Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig (2 Mos 20)
För genom hela GT går det en skarp linje vid det första budet. Så länge folket höll sig till troget till Herren utan att vika av till andra folks religioner och trosbekännelser så rönte de stora framgångar men så fort de övergav sina fäders Gud, Abrahams och Isaks gud, eller vände sig mot någon av grannfolkens gudar så led de stora eller mycket stora nederlag.

De följande buden verkar Gud ha något större tolerans med eftersom jag läser om både krig, mord, rövarstråt och diverse äktenskapsbrott som sonats, men nåde den som inte höll det första budet. Från den tog Gud all sin välsignelse tillbaka. Det kan verka hotfullt. Men Gud hotar ingen. När folket lämnar Honom för att tillbe andra gudar verkar han bara lämna sitt folk. Eller rättare sagt – Han står kvar! Han tvingar sig inte på och när folket lämnar Honom så blir de utan Hans välsignelse.
Och när de vänder tillbaka till Honom så ger han upprättelse och folket får tillbaka välsignelsen. Så det går en röd tråd av nåd och kärlek genom GT – som jag ser det.

Och Hela den här resan genom GT har det blivit så att jag inte kan låta bli att samtala med Honom om lite vardagliga saker. Och om jag skulle vara för stressad några dagar och inte hinna med ett enskilt samtal med Honom som blivit min Gud så längtar jag dit. Det är någonting där som ger kraft och glädje och jag vill bara fortsätta prisa Honom.

Tankar om tro

image

Och… Om jag byter ut alla utropstecken till frågetecken…

Kramar, kärlek & frid
Tills vi möts igen

Hymens band i sommarskrud

Mina vitsippor

Kan vara så här ibland
Närhet stor i hymens band
Dansen för oss till det gröna
Vilar länge i det sköna
Anförtror tankar i tilliten
Och håller fast i troheten
Lägger undan alla krav
Lyssnar till ett hjärtas hav
Lämnar alla bördor tunga
Sedan vi tillsammans sjunga
Kärlek, ömhet växer sakta
Medan läppar orden vakta
Vit och ren i sommarskrud
Klädd i krona som en brud