Sopranerna på de kala grenarna har blivit fler.
Vårljusa rytmer och toner flätas samman med vinterns kyliga visslanden,
som hellre sitter på vintergröna grenar.
Vi anar en värme bland de bruna stammarna. På morgonen lyser solen och vid middagstid faller snön.
På morgonen ljuder sången och på kvällen helpaus med fermat.
De väver sin matta i skira klanger.
Aldrig förr har kommunikationen varit klarare. Lika krispig som skaren, där tassar dansar lätt.
Kanske håller isen på sjön.
Kanske inte.
Skogens orkester vet svaret.
Den som vågar borrar ett hål, och tallarna håller tummarna.
Författare: Trolikt och Rimlikt
Men om rustningen ramlar av
Men om rustningen ramlar av
Då står vi där nakna
tvivlande, inför makterna
inför hela församlingen
då är det inte mycket kvar
då är det ute med oss
Kan Gud hålla rustningen uppe
fräsch och fin
heligheten i våra hjärtan
vackert inslagen i ödmjukhet
och kärleksfulla tjänster
Kan ständig bön hjälpa
den ensamma
den tvivlande
en orolig, en sjuk
att vilja livet
Kan rustningen vara smidig
i livpusslets hetta
kanske rentav osynlig
en andlig superkraft
att bära ljudlöst
Blir jag frimodig av att bära den
blir jag osjälvisk och god
försvinner andra laster
som tynger ryggsäcken
typ missbruk och begär
Kan bibelns ord bli verklighet
bara genom att jag tror
på mysteriet i uppståndelsens kraft
på gåtfullheten i nattvarden
på Jesus Kristus
🦋🍶🥖🦋
Svaren fann jag i Bibeln:
Efesierbrevet 3, 6:10-18
Filipperbrevet 4:7
Älska mig för den jag är
Fågelsången påminner mig om att vintern inte är slut. Solen och ljuset återvänder. Domherrarna visslar sitt kyliga ”våren dröjer”.
Tröttheten skriker fram min kropps zebraränder, som framträder i ljuset av vardagens utmaningar.
Om mitt sinne är blått eller svart. Om huvudet värker av för mycket stimulans. Om jag låter arg och sur.
Det kanske beror på ränderna i pälsen.
Det kanske beror på oket jag burit långt.
Det kanske inte ens är trevligt.
Eller så har jag inte fått äta vänskap på länge.
När solen vandrar vid min sida. När livet kommer med överraskningar. När allt är ljust och ärligt.
När givmildheten gör hjärtat lätt. När famnen är full av blommor.
När sinnet är fyllt av glädje och kraft.
Om jag då ler.
Det kanske beror på värmen från dig.
Det kanske beror på min tro på Jesus.
Eller på solen och fågelsången.
Du kanske inte ser det,
men det känns i hjärtat ❤️
Veckan gick fort
Att veckan gick så fort. Förra fredagen följde jag pappa till den sista vilan.
Nu behöver jag landa i sorgen. Strunta lite i allt fix. Gå vidare med hopp och tro. Poesi och lite musik. Och nya roller.
Landar i sorgen
Lägger händerna på nya uppgifter
Litar på Herrens goda omdöme, och
Latar mig litegrann
Igår morse hade jag en väldigt märklig dröm. Om den är från Gud så behöver jag en repris. Och en känsla av trygghet och frid.