Hoppa till innehåll

Författare: Trolikt och Rimlikt

Prylångestens ansikte

tidskapseln är fylld av materialistiskt slaveri
Inget om
bubblan spricker
När prylångesten nått gränsen
mellan vägg och golv och tak
studsar den ur banan
tung och trög
med förvriden uppsyn
faller den ihop
i väntan på släp

Idag är det Snart-vår-dagen

Idag är det snart-vår-dagen
luften ljum som ett takras
snöflingorna flyger över nollstrecket
vem är det som drar
hunden eller matten
den som tror kan räkna ut det
facit finns i plogkanten
i tystnaden
där ligger svaret
och vilar sig
tills guds röst blir hörd

På vägen till Humlebo

lämnar bihålan och flyger till humlebo
då dansar alla blommor tango i rabatten
och sjunger med i honungsvalsen
luften landar lugnt och tryggt
i hjärtats kärleksröda krypin
mysigt och fint

Ett sorgesamt år

Om man kunde välja
Men det går inte
Om man skulle veta
Men inte det heller

Allt är i storhanden
Den gudomliga
Den eviga
Skaparens hand

Det här året
Är också skrivboken
Svart på utsidan
Så märkligt

När man tänker efter
Hur allt hänger ihop
Som pusselbitar i kartong
Helt kaos före

Ordning på loftet
I drömmarnas land
Där simmar tankarna omkring
Fritt och frimodigt

Utan baktankar
Bara skinka och revbensspjäll
På spishällen varmt
Stänger kylan ute

Välkommen nytt år
Med värme och hjärtefrid
Sann kärlek
Och nya äventyr

Speglingar under ytan

sammanhängande hör inget ihop
kommer från olika världsdelar
men allt påverkar varann
dubbelbottnat med bubblor
det vackra är grönt
den viktiga biologiska balansen

individerna ler åt livet
rör sig lugnt och lekfullt

ljus och värme
tro och hopp
vad bryr sig fiskar om det

vänskaperna bara är
med och för varandra
efterhand en liten en

där är livets glädje

Nu vänder det

Hej,
Inte kan man förmå sig att ligga på botten alltför länge, då drunknar man, säger doktorn.
Fortsätt simma, som Nemo säger… eller, han skriker ju.
FORTSÄTT SIMMA, simma uppåt, alla tillsammans. Familjen viktigast – sedan vännerna.

Då undrar ni säkert: ’Började hon jobba den 19e?’ Nej.
Eller: ’Hur gick det med mina reviderade ’ta-hand-om-mig-punkter’?
1 Ber och läser Bibeln (regelbundet)
Japp det fortsätter jag med. Youversion (bibelappen) har dessutom lagt till en slags ledd bön som jag gillar där. I de här stunderna vilar jag och hämtar kraft.

2 Avinstallerat alla färgglada blinkande spel i mobilen (typ CandyCrush och Fishdom)
Jo, fast jag har kvar några boll och kortspel i plattan. Hmmm…

3 Skriver poesi m.m.
Öppnade t o m konto på Poeter.se. Kanske kan jag få lite tips och kunna utveckla det lite. Även om jag inte orkar va där så mycket. Flera veckor sen sist nu faktiskt.

4 Sjunger lovsång och spelar piano
Blir inga långa stunder eftersom kroppen inte tål det egentligen, men det ger så mycket.

5 Ser knappt TV längre (bara utvalda delar)
Orkar inte ha på så långa stunder. TV och radio är mest på OFF

6 Sitter och stirrar (gärna in i akvariet alternativt ut genom fönstret)
Inte lika mycket nu som första veckorna, men ibland kommer jag på mig att fastna i hur skogen rör sig därutanför. En sak i taget. Multitasking är farligt i längden.

7 Somnar tidigare
Försöker, och går jag inte i säng tidigare så däckar jag i soffan och det kan resultera i att jag inte somnar om i sängen. Det här får jag se upp med!

8 Umgås med vänner och går på gudstjänst
Blir inte av, jag orkar inte, fast jag skulle behöva träffa vänner nu. Får nästan en klump i halsen när jag tänker på dem. I kyrkan har jag varit några gånger. Gått på gudstjänst och på en julkonsert, men den sistnämnda blev jobbigt. Att jag är så ljudkänslig. Jag tänkte ju att Stensele Kyrka blir väl inte så höga ljud i. Nä, det blev det ju inte, men att sitta still på en krum träbänk från 1600-talet gjorde att nacken inte ville till slut. Sen vaknade jag med migrän nån gång vid fyra på morgonen. Men det var helt värt det 🥰 ! Vacker musik och mycket vacker körsång. Dessutom ett jättegulligt Luciatåg med barnkören.

9 Stannar hemma
Alltså vissa saker måste man ju ut och göra. Skaffa mat och hjälpa sin gamla mor.
Sen är det så att mitt liv ligger i händerna på den doktor som kan konsten att sjukskriva. Egentligen handlar det också om att jag ska kunna beskriva hur jag mår. Men visst är det märkligt att doktorn tvekar att sjukskriva ända tills tårarna sprutar och man är så slut på så man knappt kan gå eller prata om det.

10 Tar min medicin varje dag
Jodå, mat och sovklockan är på.

… och detta inbillar jag mig har betydelse för mig att må bra, och bli gladare:

– dusch, smink å kläder (ibland vaknar jag inte till i mysbyxorna)
Skippar det emellanåt, sminket alltså

– äta lagom och unna mig gott
Svårt när skafferiet är så nära soffan.

– frisk luft, sol och promenader helst i skogen
Målet var minst 30 minuter varje dag, men det blir inte så mycket. Men visst är det härligt att ta hunden (jo jag har en liten hund)med på långpromenad. Närmare solen.

– en tur till sommarparadiset där vi har en liten sommarstuga vid vattnet är verkligen gott för själen.
Där är det vackert även på vintern, och eldar jag i lilla kaminen fast det är -15 grader inomhus så dröjer det väl 1-1½ timme så är det plusgrader inne. Ställer jag en korvburk på kaminplattan och så en kopp varm choklad till det. Mmm…

– Att kolla till fiskarna i mitt akvarium
Det är så roligt att se att dem trivs och förökar sig. Jag har många små nya liv i karet nu. Både Platy och Ancistrus ynglar, och neontetrorna leker konstant, fast de äggen dör i mitt kar.

– Här lägger jag till Bakning. Eftersom jag är kreativ så mår jag bra av att göra saker med händerna och skapa lite olika grejer. (Bland annat bröd och små pärlarmband.) Bara det att jag har inte ork nu. Alla tror väl att nu när du varit hemma i sex veckor så har du väl allt klart inför jul med kakor å sånt? Nä, en kaksort har jag bakat. Motorn är inte riktigt där.

– och den klassiska musiken, som jag återupptäckt.
Började lyssna så smått för att slippa höra mitt eget tjut i huvudet. (Jo jag har Tinnitus) sen en natt när jag inte kunde sova satte jag Bose-budsen i öronen och satte igång Calming Classical. Dröjde inte länge förrän jag ’domnade bort’.

För det var lite så att när jag inte blev kapabel att utöva musiken själv där nån gång på slutet av 1900-talet så slutade jag med all musik. Det var ju inte bra, såklart, förstod jag ganska nyss. Har försökt komma tillbaka i körsjungandet, men det funkar inte. Så jag överlever just nu iallafall. Med mig själv. Rätt så skönt, men hur jag ska orka tillbaka till förskolan det begriper jag inte. När hela kroppen skriker att det är för tungt. Rent fysiskt har det jobbet bra poäng, eftersom det är väldigt omväxlande och jag hade möjlighet att lägga upp det lite utefter hur jag mådde, men tider förändras. Och fastän jag hade beviljat från Försäkringskassan något som heter ’särskilt högriskskydd’, vilket innebär att jag slipper karensdagarna… så höll det ändå inte. Det går inte längre. Det är inte värt min hälsa längre. Jag orkar ’jussepass’ min hemmavardag, och eftersom jag fått vara sjukskriven ett tag nu så kanske jag orkar vara med på julen, som står för dörren.

Och nu vänder det. Ljuset kommer tillbaka. På flera sätt. Solen ska lysa och dagarna bli längre. Härligt! och jag har bestämt mig för att ta nya steg i tro. Äntligen, men läskigt! 🙏

Frid och Kärlek ❤️
/Maine

Jag har säcken full

sjöng så kedjorna rasade
följde ljuset ut ur tunneln
gick till solen och tillbaka
alltmedan snöflingornas himmelska dans
mellan kylans moln och snövit jord
vackert färgades andetagen varmt

aldrig har väl hjärtat bultat så
för en himmelsk dans
mellan fridsförändring och köldångest
en antinomi i process
på gröna ängars framtidsplaner
hörs fåren nynna sitt bä, bä

Lågvattenmärke

Trots lågvattenmärke,
isen följer frusen strandkant
tillsammans går de
hand i hand
mot okända vyer
spåren i snön vittnar
någon går bredvid
hän med ljuset