Hoppa till innehåll

Kategori: Brev

Mästerkocken bjöd till fest

Idag bjöd Mästerkocken;
ett fyrverkeri av rätter
Vackraste morgonrodnad till frukost
En svart skiva sol till lunch
En kaskad av skymningsfärger vid middagstid
En stjärnspäckad supé som kvällsmat
Myriaders myriader av glitter och pärlor
färger, former, ljud och musik
från himmelens och jordens skapare
Nog är det en fantastisk värld vi lever i

Jag har haft en ljuvlig vecka i naturen. Bara jag själv i stugan i några dygn. Lapat sol, lyssnat på fåglarna och legat i utesoffan till sent på kvällen och sett stjärnorna tändas. Gått långa promenader och bara varit. Tänt en brasa i kaminen, lekt med ord och varit tyst. Jag har stigit upp när jag vill, ätit vad jag vill, sett vilket tv-program jag vill och gjort …vad jag vill.
Några kallar det att ’ladda’, andra säger ’vila upp sig’ men jag har bara njutit, umgåtts med Jesus och fyllt min själ med Herrens välsignelser. Mat för själen… Livets Bröd. Himmelskt!

Också en morgon
Också en morgon
Bara vara
Bara vara
Vintrig badbrygga
Vintrig badbrygga
Aftonskymning till middag
Under Stjärnorna
Under Stjärnorna

Upp och ner

jag har kanske inte än fattat riktigt hur det verkligen är med mig. Ibland känns det bra och jag tänker…vad gör jag hemma? Men sen nästa dag är jag som en trasa igen….

Återerövrar mitt hjärta bit för bit

Mannen har fredagkväll nu. Eftersom han jobbade hela långhelgen, och jag…vilken kväll har jag? En kväll i mängden av kvällar.
Trött. Som på en fredag. Fast jag sovit bra och varit ”ledig” i drygt en månad.
Godis. Som på en fredag. Fast det är måndag.
Jobbat idag. Fast ändå inte. Inte med mitt vanliga jobb på förskolan. Utan på Livet. Mitt eget. Får läxor. Hittills av läkaren, dietisten och sjukgymnasten. Som i skolan. Fast hemma.

Hemma. För att det vanliga livet tog stopp. För att huvud axlar knä och tå, samt mage, själ och hjärta protesterar mot ”det vanliga”. Idag är den dag det ovanliga börjar. Fast egentligen så började det för drygt en månad sedan. Då jag bestämde mig för att hoppa av vanlig-tåget. Det skenade. Körde för fort. Som en racerbil. Som nu behöver köra in i depå. Fast jag tycktes ta det lugnt.
Eller. Var det så att jag tillät måstena och ”det vanliga” att trycka undan mitt hjärtas längtan och mina intressen?

Så idag kära vänner, idag måndag…. och samtidigt fredag. Idag är jag i depå. Där står bilen stilla och teamet pysslar om den. Blir fint omhändertagen. Mig. Jag. ”Ledig”, som skrivs s j u k. Idag gjorde jag mitt hjärtas längtan. Återerövrade en bit av mitt hjärta. Idag skrev jag en sång. <3

Gott slut!?

En liten nyårsreflektion:

Tung men glad början på året…
JAG FICK IGÅNG SKRIVAREN IGEN. Bra jobbat!
Jag tränade. Testade skidspåret/elljusspåret här hemma. Jätteskönt! 4 km på ca 30 min. Svettigt! Sedan 20 minuter gummibandsträning. Känns som framsteg bara det att jag pallar skidåkning på detta vis. Har inte hänt på flera år. Känns fantastiskt. Tack Jesus!

Jag blev på våren nån sorts racerbana för tusen nålar. Jag var med Maria-kören och sjöng temamässa Mozart med mera. Men…
Maj: Magen pajjade igen.
Träningspassen glesades ut…
Och sen blev det sommar.
Johannes tog ju studenten med pompa och ståt. Skolavslutningar och kalas om vartannat.
Juli: Semester.
Augusti: Tränat promenader bara i sommar. Jag och Gud. All annan träning, skura altangolv och annat har gjort för ont.
Sep: Hösten kom i alla fall med allt vad det innebär.
Oktober: inget skrivet men magen pajjade ännu en gång och fick äntligen genom en riktig utredning på den och i november är det klart att jag har IBS Och börjar med FODMAPs-mat i december.
Nov-dec: Mer uppförsbacke men nu kantad av överraskningar. Och jag bestämde mig för att göra det som är bäst för MIG. Bland annat så överraskade Gud mig så totalt så jag blev full av både hopp och glädje och värme. Och sedan upptäckte jag att de platyhonor jag köpt hade ynglat. Och nu i veckan kom en kull yngel till och vi begriper inte hur för jag tycktes inte köpa någon hanne.

På det hela taget var året en långdragen uppförsbacke. Egentligen. Eller också var det bra. Bara det att jag har inte sett det än.
Var det inte ändå en härlig blandning av lycka, kärlek, vänskap, skratt och gråt. Det känns bra som det blev till slut, och nu ser jag fram mot ett 2015 fyllt av hopp, glädje och fler överraskningar.
Jag ska ta hand om mig själv och min familj och göra roliga saker. Det tycker jag att ni också ska göra.

Jag avslutar med en fantastisk sommarbild, för den här sommaren och hösten går till historien med all värmen.

Stora kramar
Och ett riktigt Gott Nytt År!
image

Det lyser bakom berget

Går väl tjugofem minuter
Stannar här en stund
Klockan är lite över 12
Kylan biter i skinnet

Ser mig om och där är vackert.

Det glittrar idag.
Men inte så länge.
När ens boplats är bakom Stensele-berget.
Men snart vänder det och blir längre dar! 🙂

Vilka är då min tids avgudar?

Redan innan jag publicerat förra inlägget så frågade jag mig vad det var som drog mig bort från det där underbara jag flera gånger fått uppleva när jag stått i Guds närhet.

Det finns mycket i samhället idag som vill få mig att vända mitt fokus bort från detta första bud. (Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.) Jag har känt att de här sakerna kan få mig att tappa kontakten med himmelens Gud:

*att fastna i sociala medier och spel, för mycket tv-tittande m.m. (jag behöver tystnad och ensamhet med Gud. Jag vill umgås med Honom.)
*för lite vila
*slarv med mat och motion (jag är ju en skapelse och ett Herrens tempel som behöver vårdas och underhållas)
*Att vänsterprassla med andra livssyner…

Här är ett exempel:
Jag har för flera år sedan kommit i kontakt med yoga genom sjukvården. Jag var skeptiskt lagd redan då till detta och är det fortfarande.
Jag gjorde övningarna jag fick av sjukgymnasten och viskade ”Jesus” på varje in och utandning för jag ville inte att någonting annat skulle bo i min själ.
Min sjukgymnast sa ungefär: ”Jag har aldrig varit med om att någon tillfrisknat så snabbt” och ”…gjort så snabb förbättring”
Jag tackade Jesus.

Det var en intressant diskussion om detta i tidningen DAGEN den 6/8 och 8/8 2014.
”Mindfulness – nyttigt eller farligt?”
klicka här så kommer du att länkas till tidningens inlägg

Andra viktiga parametrar i titelfrågan:
*Förtal, för mycket prat om personer som inte finns i samma rum.
*När det inte blir någon luft i veckoplaneringen och arbetet tenderar att vara viktigast. Så att familj, vänner och jag själv blir lidande.
*Respektlöshet emot olikheter

Vi hade en diskussion på jobbet idag angående fördomar mot olikheter, och efter den så känner jag bara:
I Guds skapelse får ALLA plats.
Samhället, människorna och, ja, vi alla behöver Guds gränsöverskridande kärlek.
Allas lika värde innebär inte bara att tolerera utan också att INKLUDERA varandra.
Att gilla olika och tycka det är vackert är inte lätt men något att verkligen kämpa för på jorden.

Dagentidningen som kom idag hade denna artikel ”Gillar vi verkligen så olika?” Magnus Sundell om skillnaden mellan att tolerera och inkludera. Klicka här för att läsa artikeln.

Alltså blir det dessa punkter också svaret på min titelfråga:
*utesluta
*mobba/kränka
*att någon inte får nödvändig information. Alltså frysa ut.

Det var mina 10 punkter som jag tycker drar mig bort från Gud och Hans härlighet.

Här är Bibelns bud från 2 Mosebok 20:1-20 som är tänkt till en hjälp för oss att vara nära Gud:
1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10.Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller hans tjänare eller hans tjänarinna, inte heller hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör honom.

Och här är det elfte budet som Jesus gett oss:
Galaterbrevet 5:13-15
11. Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa som dig själv.

”Då gör ni rätt” står det på ett annat ställe i Jakobs brev 2:8 i bibeln om detta budet.

Att göra rätt, och slappna av i det, är inte lätt. Men jag mår bra av det. Och målet för min strävan är himlen och jag vill gå vidare på den vägen.

Och, mina vänner,
Glöm inte bort att änglarna finns 0:)

Det måste finnas en anledning till att första budet är …

Jo, hej!
ni som följer mig vet att jag började på GT (Bibelns Gamla Testamentet) nångång mars/april 2013.

Det vanliga är att jag Läser några kapitel till morgongröten vid frukosten. Ibland läser jag flera kapitel. Ibland läser jag ett. Ibland läser jag inget. Men… jag har märkt en sak: Läsandet förgyller min dag. Med glädje och förundran över Israels folk och dessa männniskors kamp och tro som jag läser om. Och min korta morgonbön om att Herren ska välsigna min tid och min kraft den dagen har jag fått bönesvar på. Flera gånger. Om och om igen. Inga stenar, inget mantrande – bara läsa lite och sedan prisa och tillbe Abrahams och Isaks Gud, min räddare, på mitt eget språk eller det som Han gett mig i gåva.

Jag har ingen tidigare erfarenhet av bibelstudier förutom söndagsskolan, en hel radda predikningar och att jag på eget initiativ läst GT tidigare och då har jag upptäckt att De furstar som ”Gjorde vad rätt var i Herrens ögon” dem gick det bra för och de regerade längre än de kungar och regenter som inte var aktivt troende.

Jag läser Bibel 2000 och korsläser i min gamla översättning från 81, översättningen från 1917 och den som kallas Svenska Folkbibeln.
Vissa verser ser lite olika ut. Jag har laddat ner de här översättningarna i min bibelapp på telefonen så jag kommer åt dem vart jag vill, men…
Jag föredrar att läsa i boken. Där kan jag stryka under och lägga i bokmärken på gammaldags vis. (Stryka under och göra bokmärken kan jag i appen också – om jag har uppkoppling.) Känns bättre för huvet och ögonen också att läsa bokvarianten.

Jo, jag tänkte på några saker nu när jag passerat Gamla Testamentet och är på väg genom Apokryferna…

Det måste finnas en anledning till att första budet är …
Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig (2 Mos 20)
För genom hela GT går det en skarp linje vid det första budet. Så länge folket höll sig till troget till Herren utan att vika av till andra folks religioner och trosbekännelser så rönte de stora framgångar men så fort de övergav sina fäders Gud, Abrahams och Isaks gud, eller vände sig mot någon av grannfolkens gudar så led de stora eller mycket stora nederlag.

De följande buden verkar Gud ha något större tolerans med eftersom jag läser om både krig, mord, rövarstråt och diverse äktenskapsbrott som sonats, men nåde den som inte höll det första budet. Från den tog Gud all sin välsignelse tillbaka. Det kan verka hotfullt. Men Gud hotar ingen. När folket lämnar Honom för att tillbe andra gudar verkar han bara lämna sitt folk. Eller rättare sagt – Han står kvar! Han tvingar sig inte på och när folket lämnar Honom så blir de utan Hans välsignelse.
Och när de vänder tillbaka till Honom så ger han upprättelse och folket får tillbaka välsignelsen. Så det går en röd tråd av nåd och kärlek genom GT – som jag ser det.

Och Hela den här resan genom GT har det blivit så att jag inte kan låta bli att samtala med Honom om lite vardagliga saker. Och om jag skulle vara för stressad några dagar och inte hinna med ett enskilt samtal med Honom som blivit min Gud så längtar jag dit. Det är någonting där som ger kraft och glädje och jag vill bara fortsätta prisa Honom.