På bönernas bro – Trolikt & Rimlikt

Benen bränner

Benen bränner
men putsat fönster
och gått 3 varv med hunden
i morgon också
några varv till
så svetten lackar

Benen bränner
och tårna i olika färger
pulserar
i takt med hjärtat
kanske i morgon
också

Benen bränner
bort all xx skit
som munnen vill säga
nej, framför allt
forma orden
till tacksägelse

Benen bränner
och lovsången tonar
från hjärta till hjärta
med lyfta händer
stor är Herren
i nåd och barmhärtighet

Benen bränner
och glädjen kommer
mäktig som en vårflod
kraftiga Alve-dån
i väldiga vågor
sköljer över

Men om rustningen ramlar av

Då står vi där nakna
tvivlande, inför makterna
inför hela församlingen
då är det inte mycket kvar
då är det ute med oss

Kan Gud hålla rustningen uppe
fräsch och fin
heligheten i våra hjärtan
vackert inslagen i ödmjukhet
och kärleksfulla tjänster

Kan ständig bön hjälpa
den ensamma
den tvivlande
en orolig, en sjuk
att vilja livet

Kan rustningen vara smidig
i livpusslets hetta
kanske rentav osynlig
en andlig superkraft
att bära ljudlöst

Blir jag frimodig av att bära den
blir jag osjälvisk och god
försvinner andra laster
som tynger ryggsäcken
typ missbruk och begär

Kan bibelns ord bli verklighet
bara genom att jag tror
på mysteriet i uppståndelsens kraft
på gåtfullheten i nattvarden
på Jesus Kristus

🦋🍶🥖🦋

Svaren fann jag i Bibeln:
Efesierbrevet 3, 6:10-18
Filipperbrevet 4:7

Idag är det Snart-vår-dagen

Idag är det snart-vår-dagen
luften ljum som ett takras
snöflingorna flyger över nollstrecket
vem är det som drar
hunden eller matten
den som tror kan räkna ut det
facit finns i plogkanten
i tystnaden
där ligger svaret
och vilar sig
tills guds röst blir hörd

Med smak av kola och choklad

sorgebrödet står på avsvalning
ljuset tänt
med smak av kola och choklad
knäppta händer
och kärlekens vind
svävar jag fram mellan
strålarna
regnet
höstmörkret
i skydd av smörjelsen
fälls tårar i tysthet

Tvivelsmoln och tillitsblommor

systerbönerna ekar bland folkstammarna
gudsljusänglarna springer helandemaraton

tröttregnet faller på moderjorden
gammalvinden blåser mot bitterhuset

tidighösten går viljestigen
tystsolen ler sitt kyligsätt

frostskogen gnistrar i synbladen
bländverket stinger i hjärnbarken

systerbönerna ekar bland folkstammarna
gudsljusänglarna springer helandemaraton

Förlåtelsens hand

väck mig långsamt
sträck mig varsamt
håll mig ömt

skänk mig hovsamt
det mig är tacksamt
och med lyft berömt

allt som jag drömt
blandas med sällsamt
allt som är strävsamt
blir plötsligt glömt

i din eviga hand

lär mig skonsamt
styla mig klädsamt
i det anden mig tilldömt

led mig varsamt
skydda mig fridsamt
mot död och skrömt

allt som jag drömt
blandas med sällsamt
allt som är strävsamt
blir plötsligt glömt

i din eviga hand

rena mig känslosamt
och huset tömt
på främmande ljud

närma mig vördsamt
till vänskap vilsamt
med livets gud

allt som jag drömt
blandas med sällsamt
allt som är strävsamt
blir plötsligt glömt

i din eviga hand

de orden jag gömt
öppnar ansiktet stillsamt
närmare treenig gud

allt verkar lönsamt
hjärtat blir skönt
av elva bud

allt som jag drömt
blandas med sällsamt
allt som är strävsamt
blir plötsligt glömt

i din eviga hand

inget fördömt
ingenting gömt
men allting glömt
i ljuset

av din eviga hand

En rätt vanlig dag

tvättat var ur ögonen
sett 3(!) baby ancistrus
torkat rosblad
druckit te
peppat dotter
skrivit
promenerat med hund
lapat sol
tittat längtansfullt på pianot
övat frisyrer – gick inte bra
sett en bra film
undrat varför rättfärdiga får lida
suckat och tänkt på folk

Med anrop om godhet

lägger mig i skyttegraven
bland alger och tång
händerna uppåt sträck
jag ger mig
åt Dig, Du den Högste
går på knä
för människornas skull
ställer jag mig upp
i gapet
med anrop om Godhet över världen

Kategori: På bönernas bro