Käre Jesus, idag vill jag inte be Dig om någonting. Jag vill bara tacka Dig.
För allt.
Tack för en fin dag. Tack för middag med familjen. Tack för fina vänner. Tack för höst. Tack för sol och duggregn. Tack för godis och soffmys. Tack för TV-serier. Tack för hem, vatten och dagligt bröd. Tack för Alvedon och stretching, dusch och hudkräm. Tack för korsord och annan friskvård. Tack för hundpromenader. Tack för Din Ande i mitt hjärta. Tack för lovsång och ny energi. Tack för idag.
Jag drömde att jag vaknade för att gå på toa. Det var så litet rum så bara toastolen fick plats, och när jag satte mig så nådde fötterna till dörren. Det satt ett litet klaffbord på insidan dörren. Det pyttelilla bordet var nerfällt och det låg ett litet skrivblock och en penna där. Så fort jag satt mig så började det spruta vatten rakt upp ur toan och hur jag än försökte bromsa det så bara vällde det upp. Vattnet sprutade så kraftigt upp mellan mina lår och det ner på golvet.
Herre, Du är fantastisk! Om jag tolkar drömmen såhär: På minsta lilla skitställe så kommer Du att beröra med Ditt livgivande vatten. Det kommer att stänka över runtomkring mig. Och skrivblocket, ska det bara ligga där? Eller… jag får kanske fylla det med goda ord till eftervärlden. Tack Herre, för att Du gett mig tro och hopp på att Du kommer leda mig till ny energi. Älskar Dig <3 Amen
Nej, just nu kan jag inte se att jag har en uppgift. Det är en förlamande smärta och jag vet inte vad som är bäst för mig själv. Balansgången är snårig och mörk. Var har Du satt upp skylten som visar mig vägen framåt? Snitslarna har någon rivit bort, och kallt är det mellan stammarna. Inte nog med att jag är huvudlös, jag håller på att bli benlös också, och modlös. Bara jag inte blir hjärtlös. Eller hopplös. Gud hjälp mig!
🥀
När jag åker med dig Herre, då är jag trygg och vet vad jag ska göra.
Liggvagn till himlen
eller inte
så är Du ändå här
Även om alla andra är någon annanstans
så finns du kvar vid min sida.
Smärtsam dag
eller inte
så är Du ändå med
Hur snabbt än tankarna kränger i kurvorna så kan jag le mitt i svängen.
Höra musiken
eller inte
huvudstämman är Din
Vad är det när volymknappen på Din helanderöst inte fungerar?
Sordinen på
eller inte
ändå Den förnämste bland klangfärger
Med strängar av guld spelar Du på mitt hjärtas innersta väsen, och målar med uppståndelsens kraft Din glädje och Ditt ljus.
Så levande för mig ❤️
det är nånting med orden som känns
kanske ljudet
eller möjligen rörelsen
de är som hovar i marken
av en hjord i flykt
envist trummande bön
med sällskap av varandras meningar
ger de en skönhet
en värme från hand till hand
hållen som det nyfödda barn det är
varsamt uppkrupen
i soffhörnet på samhällskroppen
där kan lättnaden samla ihop sig
i elfte budets anda
ta mark mjukt och vänligt
sedan lyfta koppens svarta doft
till mun och minne
njuta livets goda ord på vägen
är sängen för hög
den inbjuder inte till knäböj
det blir snarare knästräck
jag saknar det
knäböjet
jag saknar Gud
Hans närvaro
berörande Vind – och
när allt bara flödar på
/Då är allt annat överflödigt
facebook instagram och –
– strunt i allt
spela roll –
Jag vill helst va med Gud
– Jesus –
och Helig Ande/
– som när elden brinner i kaminen
Den värmen
var kommer den sig av
– knästräck?
– knäböj?
– armlyft?
Men en
Viloplats –
– att mötas på
Det är Dig jag flyr till
som en säck potatis
vilken man genomborrat
med nålar
Kylan är påtaglig
som en säck potatis
vilken är lämnad
ute
Smärtan sitter kvar i bussen
som en säck potatis
vilken inte kan rubbas
tung och orörlig
Men det är Dig jag flyr till
som en säck potatis
med allt mitt innehåll
oavsett och alltid
Lovad vare Herren, sjunger jag
om jag än är en säck potatis
då är Han i den
Dag efter dag
Här följer 3 länkar till bibeln.se
Psaltaren 94:22 öppnas i ny flik
Psaltaren 73:26 öppnas i ny flik
Sefanja 3:16-17 öppnas i ny flik
Nu är det sommar. Idag gjorde Calle och barnen och jag nytt i jordgubbslandet. Så fint det blev. Vi har fikat och ätit ute i trädgården. Sommar! Och inte just någe ohyra. Tvekar om jag ska skriva mera här…
Inte så ont idag. 3a på skalan. Bara lite och behövde inget värktabletter. Det ger resultat att vila 2-3 dar. Dvs att inte träna. JAg har ju jobbat lite i hushållet och trädgården iveckan iaf.
Längtar till jobbet. låter inte klokt egentligen. Jobbet är ju det som tär…om jag minns rätt. Men det ger rutiner och umgänge som slipar mig till människa. 2½ vecka kvar. Så nu ska jag bara njuta av ledigheten.
Längtar efter att vara själv med Gud också…..det är svårt när man har familj. Det blir microböner. På toan. I sängen innan man stiger upp eller innan man somnar eller om jag råkar bli ensam en stund i köket. Köket är ett bra ställe att be. Medan matlagningen. Diskningen. Och musiken ur apparaten.
Gonatt ♥