Hoppa till innehåll

Mitt krus, rinn över!

Intar ödmjuk position
mitt huvud sänkt
räcker Dig mitt krus
väntar

Tacksägelsen upphör inte
där barnasinnen, slitet och
mödan uppehålla sig.
Den som uppehåller riken;
himmelska och jordiska,
får upphöjelsen

väntar

Tittar upp
försöker se på Dig
överflödande hjärta
översvämmade ögon

mitt krus
Du
jag väntar

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Rinn över!
mitt givmilda hjärta
i nåd och barmhärtighet
till stallbroder och skötevän
till hög och till låg

tro
hopp
kärlek
i ett överflödande liv

Publicerat iDikterPå bönernas broZebrans kamp i vår Herres hage

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *