ägg, kycklingar och små ljusgröna löv
påminner om nåd
nyfött liv
vår och evig himmel
solvarm sjöis
hur har ni klätt er för att inte svettas,
frågade jag träden
De böjde sig i vinden och sa:
vem kan fatta Skaparen
när tecknen visar sig i skyn
då vet ni
att det är dags
ävenså när kroppen talar
då känner man på sig
då är det som att en vägglampa tänds i en mörk trappa:
ser du svamparna som poppar upp mellan tårna för andra gången på kort tid?
spiken som attackerar hälen?
ser du benen fyllda med mjölksyra?
ser du höften som hugger?
magen som kniper?
hjärtat som rusar?
tandvärken?
fiolsträngarna längs nacken?
crescendot i örat som ständigt pågår?
tröttheten som stirrar fokuserat på ingenting?
ögonlocket som inte orkar blinka?
hammaren som slår tinningen?
sågbladet i pannan?
madrassen som liksom krampaktigt omsluter utan att släppa taget?
när det är så
då vet ni
att det är dags
att gå ut med hunden lite oftare!
tystnad
tagning
släpp ner robotarmarna
promenad i sakta mak
långsamt och länge
tills tröttheten ger sig av
tills tandvärken i benen domnar bort i lingonriset
vila där
ta fram goda saker
ät långsamt och vila i smakerna
(fast hungern inte finns)
fokusera bara på att äta
ingen mobil
ingen tv
ingen radio
vila där
titta långsamt ut genom fönstret
se hur Vinden leker med trädtopparna
lyssna på den Helige Gudens Son
andas in Hans närvaro
ser du det gröna rummet
sätt frö
låt det tålmodigt växa fram
sakta
kommer livet åter ur gråkall vardag
känn stenhjärtat sakta smälta ner genom tårkanalen
lägg dimmiga blicken på lugna Vattnet
följ fiskens långsamma rörelser
simma med en stund
con bocca chiusa*
vila där
hör de bubblande ljuden
och glädjen som kommer
av det livgivande syret
andas in luften
i musiken
på altanen
solen som värmer öppna sår
mäktig som en flod
svämmar över
uppfyller jorden
friheten är vår
nu är Herrens år!
(kommer robotar in i Guds himmel?)
__________________________________
*med munnen stängd
de gröna rummen behövs varje dag
att bara vara i
med sitt lilla jag
sitta i, och stirra
känna doften, och lyssna in
sommaren
pyssla om växandet
varsamt
tålmodigt
och kärleksfullt
simma omkring
långsamt dröjande kvar
i saktmod och själafrid
en ordnad samklang av välljud
en korus av himmelsk härkomst
stimma runt med vänner
beundra varandra
helt ärligt
helhärligt
inalles
avslutningsvis
Te Deum
ett ode till livet
och dess virtuose designer
Gud lägger pussel med mig
i soffan
förhoppningsvis märker jag det
men inte de andra
då kan alla ord
om vänskap och kärlek deluxe edition
komma ner från ovan
kalla det moln
himmel eller onedrive
allt kan hända och alla kan vända
sina gröna blad
i fredlig riktning
på tålmodiga skrivbordet
de får bara vara
i stillhet och eftertanke
vänds pusselbitarna rätt i tiden
alla är olika
alla förväntas passa någonstans
en mosaik av färger och former
vackert designade
av Skaparen
universums mästerliga upphovsman
detta enorma pussel av allting
i ett komplext kontext
övernaturligt och överdådigt
tillägnat mänskligheten
att avnjuta och spegla sig i
nära Kärleken själv
Skogen andas in en grön våg,
granarna gråter sin egen visa,
fyrbenta vänner springer glatt,
bäcken packad och yr av virvlande berusande vår.
Vårkänslorna, finns de?
de didaktiska frågornas vårflod:
Vem har värmen gömd i sin hand,
när världen är så kall?
Vad passar bättre än att le?
Hur kan jag mer värma dig?
Varför ligger du på mina fötter?
Tvivlande trevar skorna vidare på stigen
Älskande de sina
och när lågorna lagt sig stiger böneröken uppåt till himmelens tempelfäste
då sjunger skogen sin knarriga melodi
de andra piper envetet sin aggressiva tvåtoniga flöjtstämma medan domherrarna visslar sitt entoniga flyktläte
ljuset sköljer bort allt grums från stadsbrus och hemlighus alltmedan hoppet spelar sitt spröda ding dong i klockstapeln
sätter mig vilsamt i snösoffan och lyssnar till insekternas isjakt efter fler rödingar att hänga i mungipan
men tystnaden blänker som guldskimmer under isen och det är upp till frisimmarna att nappa på erbjudandet
granarna böjer sig i vindpinat morrande
som tack för soliga dagar och lugna vatten
långt bort från odjuret under ytan
med små ränder av ljus kommer våren åter
lyser upp min köksvrå med gula varma toner
längtan bubblar upp till taknockens hårfäste
ingenting kan hindra årstidsväxlingarna
pandemier eller akademier
anemier eller blasfemier
allt
är underställt naturens kraft
och ni vet ju vem det är
eller hur
en anledning att vårda vår värld
med hållbarhet och miljöstationer
för gröna värden i världen
naturen och djuren
som vi människor är satta att förvalta
gott eller ont
det du kallar slump det kallar jag gud
det du kallar big bang
det kallar jag skapelsen
det du kallar evolution
det kallar jag guds ständiga närvaro
i naturen
i oss och djuren
i fjol
i går
i dag
i morgon
i evighet
🌞❤️❄️♻️🗺️♻️❄️❤️🌞
Om jag fick byta huvud med… tv:n
så man kunde stänga av
smärta och fullmåne
då allt rör på sig mer
djur, väder, människors tankar
drömmar
söta små
som flockas kring fågelbordet
ivrigt hungriga
träffas de med vänskaplig värme
i snabb kamp mot tiden
för att slippa smärtan
av frusna vingar, tår
och flyende själar
medan människans hjärta säger:
lugn, vänta
det gör vi i morgon
en Annan Dag