Hela rustningen bevarar
hela tiden
alla dagar
står den emot
hela livrustkammarens hjärta ber
ständigt
och jämt
använd HELA utrustningen
för trygghet och list
upprepat TVÅ gånger
för vila och kraft
❤️
/Efesierbrevet 6:10-18 , Bibeln
Vilken glädje när barn och föräldrar är tillsammans. Idag har vi varit med i digitalt adventsfika med vår familj som bor på minst 4 olika platser. Morfars/farfars, mammor, pappor, barnbarn och vi tre syskon. Att mötas och fira advent på det här sättet är nytt, och spännande. Att få prata live över internet gör det möjligt för oss att ses och prata litegrann.
Här hemma pyntar, bakar och lagar vi mat i en ständig ström. Som tur är har våra barn, som nu är ungdomar, kommit hem från sina studieorter. Nu får vi glädjas, och göra fint och gott tillsammans. Och vara så där hemlighetsfulla som vi bara blir dagarna före jul. Hopp och förväntan. Kärlek.
Visst finns det mycket runt om i världen som kan störa julfriden. Det är ett mycket annorlunda år och ångesten och rädslan kan komma på, men på något övernaturligt sätt så är det inte rädslan som tar över här hemma. Jag känner glädje, kärlek, hopp, tro och frid denna advent. Guds fullkomliga kärlek till mig driver bort rädslan och mörkret, och jag ber att du också ska få del av det ljuset och den kärleken.
Jag känner Guds kärlek mitt i vardagen. Hur det än känns och vad som än händer så vet jag att hans Ande bor i mig, och det är så tryggt att luta tankarna emot det när det stormar runtomkring. Redan när Jesus skulle födas så sa Gud till henne som skulle bli hans mor: ”Maria, var inte rädd” (Lukasevangeliet 1:30). Jag sökte på precis de tre orden i bibelappen och en väldigt lång rad av bibelställen dök upp där Gud och Jesus, och änglarna säger till olika människor att inte behöva vara rädda eller ängsliga.
Nästan som min man brukar säga till mig: Släpp det, Maine! Inte så lätt. Sånt har jag fått träna på hela livet. Att släppa tankar. Släppa oron. Så nu är det som att Herren säger till oss nu genom julens budskap: ”Var inte rädd! för Herren din Gud är med dig vart du än går!” Jag har en barnslig tro på att Jesus beskyddar tankar, ger själen full trygghet här på jorden och sen access till Guds himmel i Evigheten. Känns bra att tänka på det löftet.
Jag ber att du som läser också ska få känna tro, hopp och kärlek som ger frid och skapar fred. Stora kramar från mig.
God Jul! ❤️🤶❤️
Nu har jag jobbat en vecka efter att jag blev friskförklarad från Covid19. Det har varit en tuff arbetsvecka. Jag har somnat jättetidigt (19.30) ett par kvällar, och ändå sovit hela natten. Lite rester av hosta och snuva finns kvar. Andningen har varit så pass påverkad att det har känts som att lungorna har krympt så att promenera var jobbigt i början. Därför har jag liftat med maken till och från jobbet några gånger, för att orken ska bestå hela dagen.
Den här veckan gick så fort. Möjligen för att jag jobbat hårt i efterdyningarna av Coronaviruset. Lynniga sjukdom som lamslår på mindre än en halv dag. Som att vända handen. Ena stunden är man frisk och i nästa stund ligger man däckad. Allt är annorlunda i Pandemins värld. Allt är ställt om. Inget är som vanligt. Det nya normala är inte mänskligt. Inte roligt. Inte lätt. Bara tungt och avskärmande. Förminskar lungorna, som att fisken i vattnet håller på att drunkna.
Dessutom lyckades jag i tisdags halka i rampen till barnvagnsförrådet på jobbet. Obra! som vi säger här uppe i Västerbotten. Är det inte typiskt! Som att det inte vore nog med ett pandemiskt virus, man ska måsta skada sig också. Nacken är väck igen. Huvudvärk mer än vanligt. Bröstkorgen smärtar för jag tror att några kotor glidit fel, och som vanligt bröt jag inget ben i kroppen.
Turen är den att jag bryter aldrig något, tack vare mitt syndrom; Ehlers Danlos. Eller så har jag i hela mitt liv haft speciella änglar som skyddat mig vart jag än ramlat. Slalombackar och annat. Jag blir bara översträckt i alla leder och ligament. Då är det som att börja om på noll: ”Ta först en värktablett. Gärna full dygnsdos eller lite till om det behövs. Tejpa båda axlarna med kinesiotejp Använd armbågs-stödet du köpte på apoteket. Ta gärna på en scarf för att hålla värmen i musklerna runt halsen. Tänk sedan på hur du sitter, ligger, går, står, vid tandborstning, diskbänk, datorjobb, ja allt, och glöm inte att stretcha hela kroppen varje dag. Ta det sen försiktigt med träningen. Vila nacken ofta, dvs ryggläge, och… skynda dig inte.”
Men idag välsignades jag med ork för lite bullbakning. Jag bakade på 2 gånger en halv liter. Blev tre lusselängder, femton lussekatter, och ett helt gäng kanelbullar. Mums! Sedan gick jag en 45 minuters promenad. Halvvägs stannade jag till hos pappa och mamma med tvåkomponentslim som jag köpt ut åt honom. Ynnest att ha dem på promenadavstånd ❤️
Kom ihåg att hålla avstånd och restriktioner. Ha personalmöten på Teams, adventsfika med familjen på Google Meet och shoppa Online. Ibland när jag sitter så här och skriver kommer sångstrofer upp i huvudet som nu den här 🥰 Vilken underbar dag det ska bli 🎶 Klicka här och lyssna
Cyberkram från mig ❤️
Aktar mig från att lägga guldskimmer på min gulbleka panna. Det är den gyllene regeln om ohälsans vinstlott. När guldregnet svävar runt mig likt talangernas buzzers. Då håller jag i paraplyet av blå himmel och låter mig föras upp och landa mjukt bland lindrande moln….
det var någon på tv som efterlyste hopp i den här mörka tiden. Så här sju dygn efter febern anlände till min kropp så kan jag inte riktigt se ljuset i tunneln, men jag anar en Gud som är god, eftersom många människor hör av sig med ”krya på sig”- hälsningar. Det känns tryggt att ha den stora familjen runt mig – församlingen.
När jag nån gång kommer ut ur tunneln på andra sidan så finns hoppet att du också kommer ut ur mörkret. Såg ett citat för något år sedan som lyder ungefär:
det är inte lönt att gräva ner sig, för det är så jobbigt att gräva upp sig igen
Så här sitter jag och kämpar mot tankarna som vill att jag börjar gräva ner mig. Nej! Nog för att november är mörkare än någonsin, men i mitt hjärta spirar ett ljus. Ett hopp om vad som ska komma. Ett evigt skimmer av guld omsjunget av tusentals änglar och människor. Första gången var den första julenatten i Betlehem.
Ära vare Gud i höjden och frid på jorden. Så jag tar fram julmusiken som fyller mig med hopp och tro. Om Kärleken i de sångerna kan förändra världen då kan de förändra mina tankar.
Kram Maine ❤️
okej, välkomna ombord på det här ord-tåget. Jag kan fortfarande inte lägga in media i inläggen via appen i telefonen, men jag är ju skrivare, så här flödar orden som en älv om våren, och mitt ❤️ simmar fritt fram.
Här är jag som fisken i vattnet. När jag skriver går allt så lätt. Då släpps själen fri och hjärnspökena drivs på flykt. Tårarna gräver sina raviner mellan raderna och mitt ❤️ dansar sin kärleksdans i lovsång till himmelens härskare.
Den här arbetsveckan går ännu ett steg in i historien om Corona-pandemin som sätter käppar i hjulen för alla varelser som vill leva nära varandra. Vi behöver varann och ska vara rädda om varandra ❤️ hälsa med foten eller armbågen. Det är det nya normala. Men vi kan ändå aldrig vara på den säkra sidan på grund av detta lynniga virus.
För länge sedan köpte jag ett vykort med texten: ”Glädje är inte frånvaron av svårigheter utan närvaron av Kristus” (William Vander Hoven). Hur det än är, och hur det än känns så finns en grundläggande frid i mitt liv. Jesus i mitt ❤️.
”Livet med Gud är inte ett liv befriat från svårigheter utan ett där vi känner frid mitt i svårigheterna” ( C S Lewis)
🥰
Går inte komma ifrån att november är årets mörkaste månad. Nu tycker jag det är dags att börja ta fram adventsljusen. Ute och inne. En ljusslinga på bron och Världens Ljus (som Jesus kallar sig) i hjärtat. Så skönt att ha den tron. Minsta lilla ljus bryter mörkret. Behövs alltså ingen stark tro, utan bara som ett litet senapskorn 🥰
”Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”
//Johannesevangeliet 1:5 SFB15
https://bible.com/bible/1223/jhn.1.5.SFB15
”Jesus talade till dem igen och sade: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.””
//Johannesevangeliet 8:12 SFB15
https://bible.com/bible/1223/jhn.8.12.SFB15
”Det är som ett senapskorn . När man sår det är det minst av alla frön på jorden. Men när det blivit sått, växer det upp och blir större än alla andra köksväxter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga.”
Markusevangeliet 4:31-32 SFB15
https://bible.com/bible/1223/mrk.4.31-32.SFB15
”Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha fördrag med varandra och var överseende om ni har något att förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta. Men över allt detta skall ni ha kärleken, det band som ger fullkomlighet.
Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp. Visa er tacksamhet. Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom.”
//Bibeln, Kolosserbrevet 3:12-17
♫♫Lusse Lelle, Lusse Lelle. Elva nätter före jul♫♫
Tänd ett ljus för det du tror på
för den som lider i det tysta
för de som är förföljda
torterade eller våldtagna
Tänd ljus för kärlek och godhet
för helande och läkedom
för gemenskap och värme
tolerans och acceptans