aftonen – ett Rosa Band
horisontens Sång om läkedom
för Hennes behag
Natten regnar – glitter
sover hårt
på det Hala mörkret
Gryningens första öga
strålar av frost
till Ljusare Världar
föder Dagen bladguld
står hon böjd – Och
naken i Vinden
Poesi med framtidshopp, vardagsliv och kvällstankar
aftonen – ett Rosa Band
horisontens Sång om läkedom
för Hennes behag
Natten regnar – glitter
sover hårt
på det Hala mörkret
Gryningens första öga
strålar av frost
till Ljusare Världar
föder Dagen bladguld
står hon böjd – Och
naken i Vinden
Let prayer be your first response, not your last resort.
/Joyce Meyer
(Övers: Låt bönen vara din första reaktion, inte din sista utväg)

Öva på att vila.
Vid tvivel – vila.
Vid ilska – vila.
Vid trötthet – vila.
Vid stress – vila.
och när du vilar – be.
Be ständigt, eller hur? Inget annat behövs. Känner jag. Det räcker. Det är nog. Livspusslet lägger sig självt. Glädje och tacksamhet snarare än misströstan. Och en grej som jag önskat i bön till Jesus kan bli så mycket mer än vad jag hoppats. Okej, ibland misströstar jag och modet är i botten iallafall. Det vet ni som läser här. Men överlag så är jag glad och lycklig fastän jag har ont.
När jag för ett och ett halvt år sen hamnade i rullarna som heltidssjukskriven så fick jag erbjudanden om olika tekniker för min vila och träning. Men tänkte att : Äsch, jag ger Jesus en extra chans. Han fick lite mer tid med mig och jag satsade på korta bibelläsningsplaner. Morgonbön och aftonbön hade jag väl förut också. Men kanske inte varje dag. Och nu gjorde jag både det och dessutom la jag till en lunchandakt i min ensamhet.
Nu kan jag inte vara utan det. Och det bästa är att jag inte behöver åbäka mig. Varken kroppsligt eller själsligt. Jag kan ”bara vara”. Varsomhelst och närsomhelst. Så kan jag bara prata med Honom. Nej inte mitt i arbetet i barngruppen på förskolan förstås, men nästan. Jag har provat att be medan jag gör något annat än pausar också. På promenaden. I skidspåret och simhallen. Det är svårare om jag drar gummiband eller lyfter hantlar för då måste jag räkna så jag inte tränar för länge. Vid hushållsarbete passar det också att be.
Det ger en sådan välsignelse och glädje över dagarna. Saker faller på plats lättare även om jag måste tampas med sjukvård och annat vardags-strul.
Jag provade att vara tacksam för det lilla och ge Gud äran. Det visade sig vara ett vinnande koncept.
Det sägs att kärlek är det enda som blir mer av ju mer man ger. Men jag lägger till att både tacksamhet och glädje och framför allt vänskap växer om jag ger det mer utrymme. Jesus är min vän.
♫ Fröjd i Herren är min starkhet. För… Han är min sång och min glädje. ♫
Så till bilden ovan skulle jag kunna tillägga… ”dansa och lovsjung”… plus detta:
När du är glad – be, dansa och lovsjung!
När du är lycklig – be, dansa och lovsjung!
När du är ledsen – be, dansa och lovsjung!
Läs gärna dessa verser i Bibeln
1 Thess 5:17
Ef 6:18
Brände ur hjärnan det sista
med ett fyspass i sågspånet
och tänkte
att för några år sen hade det inte varit möjligt
gosat med systers små barn hela helgen
igår va alla jättetrötta
Jättetrötta
gick till lekparken på campingen
Fyllde stövlarna med sjövatten
handlade på sibylla
genade över järnvägen
och träffade bror och hans flamma
middagar ihop
paltfest med kalasfika
mycket skratt
och Morgonmys
och målaren åkte till stugan
varmt för höst-tiden
Vackert
denna fantastiska underbara
lyckliga helg