snårskog
mitt svärd
hugger mig fram
Månad: juni 2009
Befrielse
Tacksamhet och ljus i mitt innersta rum
av Hans beröring jag kan ej gå stum
mitt inre jublar inför Levande Gud
för befriande nåd helt enligt Hans bud
Han som ser till mitt unika innersta JAG
Genom den leende fasaden varje dag
Levande strömmar från höjden Han sänder
En öm beröring av Hans underbara händer
När själen gör ont, växer och värker
är Han den som leder, styrker och stärker
Vem kan Hans oerhörda kraft bestå?
Ett uns av Hans helighet kan allting förmå
Varthän jag vänder i världen vida
står Han trofast kvar vid min sida
Han viskar kärleksfullt mitt egna namn
låter mig hållas i Hans underbara famn
Trots den fatala ovärdighet jag känt
har nu detta fantastiskt sköna hänt
Kamp och strid är blott ett minne
Han bytte sol mot mitt mörka tunga sinne
2009
9 Han går inte ständigt till rätta och vredgas inte för evigt.
10 Han handlar inte med oss efter våra synder
och lönar oss inte efter våra missgärningar.
11 Ty så hög som himlen är över jorden,
så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.
12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
13 Som en far förbarmar sig över barnen,
så förbarmar sig HERREN över dem som fruktar honom.
I mitt ljuva ♥-bo
Ett blankt blad
tillförsikt och tro
pärlor på rad
i mitt ljuva hjärtebo
Vem kan väl förklara
alla prövningar man får
man får blott erfara
på stigen där man går
Lätt är att vara efterklok
vill ha det trevligt och glatt
allt står inte i en bok
om hur man fångar skratt
Man förundras över livet
de små gör pärlor där de går
svårt att inte ta för givet
men en tacksamhet består
2009
I en öm hand
Vishet
o, att äga dig
är dygd och rätt
rättfärdighet och kompetens
Du gudagåva
till framsynt klarhet
på trånga ställen
ett ljus i mörkret
Av nåd given
för var och en
erfaren människas sätt
och sköna levnadsattribut
O Vishet,
att få hålla dig
liggandes i en öm hand
tillsammans med pärlor på rad
O, att jag
mitt svaga naiva ego
fick nudda vid dig
i livets svåra stund
2009
den människa som får förstånd.
14 Ty det är bättre att få vishet än silver,
den vinst den ger är bättre än guld.
15 Den är dyrbarare än pärlor. Allt härligt du äger går ej upp mot den.
16 Långt liv bär den i sin högra hand,
i sin vänstra rikedom och ära.
17 Vishetens vägar är ljuvliga, alla dess stigar är trygga.
18 Ett livets träd är visheten för dem som får tag i den,
de som håller fast vid den må prisas lyckliga. Job 28 1 Silvret har sin gruva, guldet en plats
där det renas.
2 Järn hämtas upp ur jorden, stenar smälts till koppar.
3 Människan sätter gränser för mörkret
och utforskar det yttersta djupet, där stenen är natt och svartaste skugga.
4 De spränger schakt långt från människoboningar,
där ingen satt sin fot, de hänger svävande, fjärran från människor.
5 Jorden, från vilken bröd kommer, förvandlas där nere som av eld.
6 Bland dess stenar har safiren sin plats, och där finns guldmalm.
7 Stigen dit är ej känd av örnen, falkens öga har ej upptäckt den.
8 Stolta vilddjur har inte trampat på den,
inget lejon har gått fram på den.
9 På den hårda stenen lägger man sin hand
och gräver ut bergen från grunden.
10 De hugger ut gångar i klipporna, och ögat får se härliga ting.
11 De stoppar upp vattenådrornas gråt,
de drar fram dolda skatter i ljuset.
12 Men visheten, var finns hon? Var har förståndet sin boning?
13 Människan vet ej hennes värde, man finner henne ej i de levandes land.
14 Djupet säger:
”Hon är inte i mig”,
havet säger:
”Hon finns inte hos mig.”
15 Man kan inte köpa henne för guld,
inte väga upp silver för att förvärva henne.
16 Hon kan ej köpas med guld från Ofir
eller med dyrbar onyx och safir.
17 Guld och glas kan inte jämföras med henne,
hon kan inte bytas ut mot guldkärl,
18 koraller och kristall må inte nämnas.
Att äga vishet är mer värt än pärlor.
19 Topas från Kush kan ej jämföras med henne,
hon kan ej vägas upp med renaste guld.20 Men visheten, var kommer hon ifrån?
Var har förståndet sin boning?
21 Hon är gömd för alla levandes ögon,
hon är dold för himlens fåglar.
22 Avgrunden och döden säger:
”Endast hörsägner om henne har nått våra öron.”23 Gud har insikt om vägen till henne, han vet var hon bor.
24 Ty han skådar till jordens ändar, han ser allting under himlen.
25 När han mätte upp vindens vikt och vägde vattnen efter mått,
26 när han gjorde en lag för regnet och en väg för åskans blixt,
27 då såg han henne och uppenbarade henne,
han lät henne stå fram och utforskade henne.
28 Och till människorna sade han:
”Se, Herrens fruktan är vishet, att fly det onda är förstånd.”