Nej, just nu kan jag inte se att jag har en uppgift. Det är en förlamande smärta och jag vet inte vad som är bäst för mig själv. Balansgången är snårig och mörk. Var har Du satt upp skylten som visar mig vägen framåt? Snitslarna har någon rivit bort, och kallt är det mellan stammarna. Inte nog med att jag är huvudlös, jag håller på att bli benlös också, och modlös. Bara jag inte blir hjärtlös. Eller hopplös. Gud hjälp mig!
🥀
När jag åker med dig Herre, då är jag trygg och vet vad jag ska göra.
Liggvagn till himlen
eller inte
så är Du ändå här
Även om alla andra är någon annanstans
så finns du kvar vid min sida.
Smärtsam dag
eller inte
så är Du ändå med
Hur snabbt än tankarna kränger i kurvorna så kan jag le mitt i svängen.
Höra musiken
eller inte
huvudstämman är Din
Vad är det när volymknappen på Din helanderöst inte fungerar?
Sordinen på
eller inte
ändå Den förnämste bland klangfärger
Med strängar av guld spelar Du på mitt hjärtas innersta väsen, och målar med uppståndelsens kraft Din glädje och Ditt ljus.
Så levande för mig ❤️
Jag har ett bollplank. Hon är ett halvår äldre än mig. På bilden är jag 18. Ibland går chatten varm. Med glädje och skratt. Ibland behövs pepp. En hand som drar upp en annan. Och det är ömsesidigt. En vän visar alltid kärlek. Hon gör det. Hon tröstar. Hon sjunger. Hon är arg. Hon gråter. Tillsammans med mig. Skickar mig bibelord, bilder och lovsång på Spotify, men… hon bor 1271km söderut, eller 15 timmar och 4 minuter bilresa.
En dag förra veckan skickade hon ett peppande och tröstande bibelord, varpå jag svarade att det var skönt att lita på det ordet för att jag nyss blivit gillaspammad av en instagrammare som lägger upp Tikva-övningar.
Jag frågade min vän om hennes erfarenheter kring Tikva, och vi hade upplevt ungefär samma saker så jag kom fram till en slutsats…
eller vi gjorde det, efter att ha lyft både positiva och kritiska röster från olika webbsidor.
Hon: Jag tror Gud beskyddar oss på olika sätt och i situationer där vi har ett ”?” Allt är tillåtet men allt är inte nyttigt.
Jag: ja, då känner jag att jag vill ha mer av Jesus❤️
Dags att börja spela piano igen kanske 🙃
sen läste jag ett par bibelord, som jag sen länge lutar mig mot:
”Oroa er inte för någonting, utan be och vädja alltid till Gud, tacka honom och låt honom veta vad ni behöver. Då ska Guds frid, som är djupare än vi någonsin kan förstå, skydda era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.”
//Filipperbrevet 4:6-7 Bibeln
”Fysisk träning är bra på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på alla sätt. Den innebär ju ett löfte om liv både i den här världen och i den kommande. Därför arbetar vi också och kämpar, för vi har satt vårt hopp till den levande Guden, som är alla människors Frälsare, deras som tror.”
//1 Timotheosbrevet 4:8-10 Bibeln
Lite konstigt tycker jag det är att när media idag pratar om hur man vilar så nämns aldrig bön och bibelords-meditation. En aftonbön har funkat bättre för mig än att lyssna på en röst som uppmanar mig att sträcka ut och spänna av. Därmed har jag inte sagt att det varit overksamt, men ett innerligt samtal med Gud och Jesus i Helig Ande är lugnande och läkande på flera sätt, och har hjälpt mig somna många nätter.
Den som följer mig på Facebook och Instagram känner till att jag delar med mig av Bibeln, min tro på Jesus och mina tankar kring detta. ’Vila i Gud’ brukade en del kristna säga när jag kände mig näst intill utbränd. Och det är nånting jag prövat, och ibland var det verkligen vilsamt och ibland var det jobbigt. Jag orkade helt enkelt inte be eller läsa Bibeln. Inte gå i kyrkan heller för den delen.
Men, tänk om Jesus hade rätt när Han sa ”Kom till mig alla ni som är trötta och bär tunga bördor, så ska jag ge er vila.” (Matteus 11:28 NUB)
https://bible.com/bible/916/mat.11.28.NUB
Det finns inga krav på hur ofta och hur länge den andakten ska eller bör vara. Det är bara jag som bestämmer hur jag vill göra. Gå till kyrkan eller vara hemma. ’Bara vara’. Eventuellt ett tänt ljus. Eller kanske lite musik i bakgrunden. Som en dans, en tavla, poesi eller tyst på knä. Ibland en promenad med Gud, eller bara en minut vid frukosten innan jobbet. Inför Gud kan jag visa precis vem jag är, och beröringen av den Helige Ande kommer. Han vet vad du och jag behöver.
❤️
Orden kommer sent
nära Dig
föds i smärta
och avskildhet
tillsammans med Dig
som En källa ur klippan
Utan Den är ensamhet
tomhet i befolkad skog
Blandade stammar
flyr till gemensam ort
söker Passion för frukt
skördar vämjelse
Men Mörkret sover
ett par steg framför Morronljuset
i gryningen
så grå helg
så tysta regndroppar
äntrar del två
i denna traven
reser i fantasin
med utomjordiska förtecken
sammanflätad gudomlighet
i svalkande duggregn
sjunger jag sången
om Dig
är sängen för hög
den inbjuder inte till knäböj
det blir snarare knästräck
jag saknar det
knäböjet
jag saknar Gud
Hans närvaro
berörande Vind – och
när allt bara flödar på
/Då är allt annat överflödigt
facebook instagram och –
– strunt i allt
spela roll –
Jag vill helst va med Gud
– Jesus –
och Helig Ande/
– som när elden brinner i kaminen
Den värmen
var kommer den sig av
– knästräck?
– knäböj?
– armlyft?
Men en
Viloplats –
– att mötas på
Vem får solen att stå?
Vem får solen att gå?
Vem?
Vem Är?
Vem där?
– Jag Är!
Vem låter tiden stå stilla?
Vem ger kraft i det lilla?
Vem?
Vem Är?
Vem där?
– Jag Är!
Vem hör kvinnans enkla bön?
Vem gör dagen trygg och skön?
Vem?
Vem Är?
Vem där?
– Jag Är!
Länk till bibeltexten som gett inspiration. Josua 10:12-15. Öppnas i ny flik.