Hoppa till innehåll

Kategori: På bönernas bro

Önskar med hjärtat

ägnar mina förmågor tid
ger min röst vingar
ämnar mina tankar frid
så sprid dina ringar

upplåt mitt hjärtas dörr
emot dina boningar
till att stråla som aldrig förr
med gudomliga gärningar

öppna upp mina gåvor
i flödet av din nåd
bringa mig andliga håvor
att dela i vänners råd

Sökande Källan

Längtan river i mig
Du måste se mig
höra mina tårar
ge mig att dricka
När blir tiden vår
Vad säger Din röst idag
Hur länge ska Du dröja
Varför bränner törsten så
Var är Du

Anden manade ju gott

Andens maning
att gå bönebron
starkare aning
Herrens läkande tron

vågar kliva
över djupen sväva
tanken driva
orden sig väva

hemlighetsporten
ingen känner
bilderna på korten
lyser och bränner

rösten vacklar
brister i skyn
när kampen tacklar
för själar i byn

viljan önskar
ser möjliga mål
känslan svävar
i bönernas skål

suckande längtan
ger inget svar
väldiga trängtan
kampen står kvar

maningen trägen
går bron ombord
vad står i vägen
för helandegjord?

Liksom det brister
känner ens nöd
styrkan så mister
och kallar på död

svävar och kämpar
famlande djupen kvar
frågor som lämnar
osynliga svar

kampen danade
en ondskefull lott
fast Anden manade
så kärleksfullt gott

KAMPEN:
Psalm 88
HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag till dig.
Låt min bön komma inför ditt ansikte,
vänd ditt öra till mitt rop!
Ty min själ är mättad med lidanden,
mitt liv har kommit nära dödsriket.
Jag räknas bland dem som far ner i hålan,
jag är som en man utan livskraft.
Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligger i graven,
dem som du inte längre tänker på, och som inte mer är i dina händer.
Du har sänkt mig längst ner i hålan,
ner i mörkret ner i djupet.
Din vrede ligger tung på mig, alla dina böljors svall låter du gå över mig. Sela.
Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig,
du har gjort mig förhatlig för dem,
jag ligger fången och kan inte komma ut.
Mitt öga förtärs av lidande. HERRE, jag ropar dagligen till dig,
jag sträcker mina händer mot dig.

Gör du under för de döda, kan skuggorna stiga upp och tacka dig? Sela.
Förkunnar man i graven din nåd, i avgrunden din trofasthet?
Känner man i mörkret dina under,
din rättfärdighet i glömskans land?

LÖFTET:
Jer 29:11-14
Jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp. Ni skall kalla på mig och komma och be till mig, och jag skall höra er. Ni skall söka mig, och ni skall också finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta. Ty jag skall låta er finna mig, säger HERREN.

Matt 7:7
Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas.

Matt 18:19
Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader.

Rom 15:30
För vår herre Jesu Kristi skull och för den kärleks skull som Anden ger uppmanar jag er, bröder, att bistå mig i min kamp genom att be till Gud för mig

HUR JESUS LÄR OSS ATT BE:
Matt 6:9-13
Vår fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske,
på jorden så som i himlen.
Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.

Ny tillbedjan

Höjer nu till Dig min röst
erfar som barn Din ljuva tröst
lutar sången mot Ditt bröst
luften frisk, klar och höst

Liksom när Din sköna stämma
får mitt hjärta så att rämna
inget kan mig åter hämma
eller få mig Dig att lämna

Platser där som Du beror
lever, finns och faktiskt bor
Du, min Herre, härlig, stor
Mästare och älskad bror

Må min själ få bo hos Dig
i Din närhet värma mig
lyfta händer inför Dig
Jag, en vanlig enkel tjej

Förintande ord

Något, litet
utnött och slitet
fraser, klyschor
samvete bitet

kroppsspråk, känslor
inget som sades
önskan, viljan
vid kors de lades

vänskap, gemenskap
i ett kanske låg
tro, hopp
längtandets tåg

tanke, hjärta
två som flödade
mun, öron
däremellan dödade

Jak 1:26
Den som menar sig vara from men inte kan tygla sin tunga utan lurar sig själv, hans fromhet är ingenting värd.
 
Jak 3:1-6
Mina bröder, bli inte lärare allesammans, ni vet att vi får en strängare dom, ty vi felar alla på många sätt. Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, och han kan tygla hela sin kropp.
Ords 10:19
Den talträngde undgår inte synd, klok den som tyglar sin tunga.
 
Psalm 55:13-15
Om jag smädades av en fiende, då kunde jag bära det, om jag förnedrades av en ovän, då kunde jag dra mig undan, men du är ju min like, min vän och förtrogne – vi gladdes åt att gå sida vid sida i skaran i Herrens hus.

Kom, håll mig!

Herre,
törsten efter dig
i mitt inre bränna
alla sinnen i mig
vill dig djupt känna
Skölj över mig först
Håll mig, kom nu!
Kom med Din heliga källa
Håll mig, kom nu!
Släck nu min törst
minnen kan ej få mig att kvälla(=flöda)

Herre,
längtan efter dig
i mitt själsliga liv
alla djupen i mig
vill vid dig ständigt bli
Skölj över mig först
Håll mig, kom nu!
Kom med Din heliga källa
Håll mig, kom nu!
Släck nu min törst
minnen kan ej få mig att kvälla

Ps 84:2-3
Hur ljuvliga är ej dina boningar, HERRE Sebaot!
Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar,
min själ och min kropp jublar mot levande Gud.

Kämpigt värre

snårskog
mitt svärd
hugger mig fram

Ef 6:10-17 Den andliga vapenrustningen:
10 Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. 12 Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. 13 Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt. 14 Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar 15 och sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. 16 Tag dessutom trons sköld. Med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. 17 Tag emot frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord. 18 Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga.

I en öm hand

Vishet
o, att äga dig
är dygd och rätt
rättfärdighet och kompetens

Du gudagåva
till framsynt klarhet
på trånga ställen
ett ljus i mörkret

Av nåd given
för var och en
erfaren människas sätt
och sköna levnadsattribut

O Vishet,
att få hålla dig
liggandes i en öm hand
tillsammans med pärlor på rad

O, att jag
mitt svaga naiva ego
fick nudda vid dig
i livets svåra stund
2009

1 Kor 2:6-7
Vishet förkunnar vi för de andligt fullvuxna, men inte en vishet som hör till denna världen eller denna världens förgängliga makter. Vad vi förkunnar är Guds hemlighetsfulla vishet, som var fördold men som redan före tidens början av Gud var bestämd att leda oss till härlighet.
 
 
Ords 3:13-18
Vishetens välsignelser:
13 Lycklig den människa som finner visheten,
den människa som får förstånd.
14 Ty det är bättre att få vishet än silver,
den vinst den ger är bättre än guld.
15 Den är dyrbarare än pärlor. Allt härligt du äger går ej upp mot den.
16 Långt liv bär den i sin högra hand,
i sin vänstra rikedom och ära.
17 Vishetens vägar är ljuvliga, alla dess stigar är trygga.
18 Ett livets träd är visheten för dem som får tag i den,
de som håller fast vid den må prisas lyckliga.
 
 
Job 28
1 Silvret har sin gruva, guldet en plats
där det renas.
2 Järn hämtas upp ur jorden, stenar smälts till koppar.
3 Människan sätter gränser för mörkret
och utforskar det yttersta djupet, där stenen är natt och svartaste skugga.
4 De spränger schakt långt från människoboningar,
där ingen satt sin fot, de hänger svävande, fjärran från människor.
5 Jorden, från vilken bröd kommer, förvandlas där nere som av eld.
6 Bland dess stenar har safiren sin plats, och där finns guldmalm.
7 Stigen dit är ej känd av örnen, falkens öga har ej upptäckt den.
8 Stolta vilddjur har inte trampat på den,
inget lejon har gått fram på den.
9 På den hårda stenen lägger man sin hand
och gräver ut bergen från grunden.
10 De hugger ut gångar i klipporna, och ögat får se härliga ting.
11 De stoppar upp vattenådrornas gråt,
de drar fram dolda skatter i ljuset.
12 Men visheten, var finns hon? Var har förståndet sin boning?
13 Människan vet ej hennes värde, man finner henne ej i de levandes land.
14 Djupet säger:
”Hon är inte i mig”,
havet säger:
”Hon finns inte hos mig.”
15 Man kan inte köpa henne för guld,
inte väga upp silver för att förvärva henne.
16 Hon kan ej köpas med guld från Ofir
eller med dyrbar onyx och safir.
17 Guld och glas kan inte jämföras med henne,
hon kan inte bytas ut mot guldkärl,
18 koraller och kristall må inte nämnas.
Att äga vishet är mer värt än pärlor.
19 Topas från Kush kan ej jämföras med henne,
hon kan ej vägas upp med renaste guld.
20 Men visheten, var kommer hon ifrån?
Var har förståndet sin boning?
21 Hon är gömd för alla levandes ögon,
hon är dold för himlens fåglar.
22 Avgrunden och döden säger:
”Endast hörsägner om henne har nått våra öron.”
23 Gud har insikt om vägen till henne, han vet var hon bor.
24 Ty han skådar till jordens ändar, han ser allting under himlen.
25 När han mätte upp vindens vikt och vägde vattnen efter mått,
26 när han gjorde en lag för regnet och en väg för åskans blixt,
27 då såg han henne och uppenbarade henne,
han lät henne stå fram och utforskade henne.
28 Och till människorna sade han:
”Se, Herrens fruktan är vishet, att fly det onda är förstånd.”