Låt mig vila mina ögon
i din sammetsbruna blick
Låt mig vila min mun
i din mjuka kyss
Låt mig vila mitt huvud
mot din starka axel
Låt mig vila mina bröst
i dina kupade händer
Låt mig vila mitt sköte
i älskogens ljuva rike
Låt mig vila mitt öra
så jag hör ditt hjärta slå
Låt mig vila min kropp
i din underbara famn
1993
Jag vill ge dig hjärtan i en korg
Det kommer ständigt nya till korgen
De är många och tar aldrig slut
De är olika stora
De har olika innehåll
Mina hjärtan till dig är röda
Ta emot dem som en gåva
Läs varje hjärta som en bok
Tro på kärleken i varje hjärteord
Jag vill ge Dig mina hjärtan i en korg
1992
Törnroshäcken är hög
vi ser inte
vi når inte
våra röster kommer inte
fram till varandra
Du är du
Jag är jag
Ett tag kände du mig
trodde jag kände dig
tiden har gått
tack och lov
häckar kan klippas
1992
dyker djupt in i dina ögon
smakar på varje del av din själ
du bjuder mig en bit av glädjen
talapparaten förstärker smaken
tittar på väggen bakom dina ögon
förlåt att jag snokar i ditt skafferi
du tvingas bjuda på hemliga sorgen
dyker än en gång in i ögonen
dessa är djupa sjöar
svämmar över
gör floder
vattnet smakar salt
simmar mot land
stiger upp
torkar mig
i solen och värmen
med siden och sammet
går tillbaka för att torka dig
du är borta
(1989)
En ros är för lite värd
doften av den räcker ej
till att visa
till att skänka
Dig, för allt du är värd
för allt du givit mig
Den djupröda färgen
är ej tillräckligt röd
för att kunna visa
för att kunna skänka
Dig, för det du har hjälpt
för de gånger du torkat tåren
Den gröna stjälken
med dess blad, har ej rätt grön färg
till att visa
till att kunna bevisa
att siffran mellan ett och fem betyder ingenting
när en själ är vackert mörkt röd
Den djupröda rosens hållning
dess uttryck och dess ljuva doft
till att visa
till att vilja skänka
något som den känner
när solen värmer i bittra stunder
Snart faller snön över rosen
ingen vet om den åter
ska visa
ska få tillåtelse att skänka
en doft av glädje
till Dig, som vattnat med tålamod
Det härligt gröna och det vackert röda
också den ljuva doften ger vika
kan inte längre visa
inte längre skänka
där saknaden tar vid
och rosen slits bort från solen och värmen
Den ej tillräckligt röda, och den ej tillfredsställande gröna
rosen lever dock kvar
och visar
och fortsätter skänka
när minnenas film spelas upp
och tanken tillåter henne att möta Dig
(1989)
Samla min dröm
ge mig din vän
försök vara öm
Högt i det blå
svävar en fågel
du vill gå
Nej, inte nu
se på fågeln
”Ja’ tyck’ om du”
Om sanningen ska fram
kram och förlåt
from som ett lamm
En romans
lång eller kort ?…kort!
bjud upp till dans
Följas en stund
Jag är trött
Go’natt, John Blund.
(1988)
Sommar är liv
träd och gröna ängar
vind som leker med löv
ha kul på sommarnattsfester
mycket sol och heta stränder
Molnen skvallrar om regn
dimma och kuling
dag som är grå
liv som är mörkt
och en tanke på död
kanske framför en buss
så att dagen dör ut
Där går sol upp
till värme och ljus
men de som bär sorg
kommer ej att veta
långt bortom molnet
lever en sång
ett rop
som ej hördes
i livets trafik
Det kvävdes i dånet
av stress
av hysteri och självupptagenhet
Mitt i sommaren
mitt i livet
tog hon sitt liv
(1988)
Hej… min… ros
öm och len röst
sista kronan ligger i
NEJ!
Tidig vinter, sen höst
Pip… pip… pip
korta, intensiva och skrämmande
gör mig rädd
VILL INTE!
Allting är så främmande
Kram… och… adjö
tiden är så kort
kronan äts upp
BLI KVAR!
Plötsligt rycks rösten bort
Allt… som… vanligt
sjumilastöveln når ej
Regnet, snön och slasket
KOM HEM!
hjärtat längtar efter dej
Men… i… drömmen
lyckan är gjord
Sångsvanen flyger glatt
TRÖSTA MIG!
Verkligheten är aldrig god
(1987)