I morse när jag vaknade till tänkte jag att ikväll ska jag nog skriva ett brev, till… ja vem då? När jag var yngre hade dagboken namn….”Hej Rosa-Li”…var en av dem som inte fanns, som fick brev av mig. Nåja….nu till andra som faktiskt finns och funnits…
Så efter frukostgröten tog jag en skön promenad i höstdimman. Ensam fast ändå inte.
Idag har vi (jag och de yngre barnen) varit på en fantastisk Änglafest. Du borde vart mé 🙂 Tävling, tårta, drama och musik, och därefter en massa klipp och klistra, pyssla och måla. Den som vann tävlingen (Emanuel) fick gå först i fikakön. Bra pris! Och sist godisregn. Ja alltså inte för dem som kom sist i tävlingen utan regnet kom sist på kalaset. För alla.
Vi har som tradition den här helgen att på Alla Helgons Dag äta gott och sedan mörkret fallit på åka till kyrkogården. Ikväll har vi (min familj: idag nio stycken i skiftande åldrar) stannat till vid 9 gravplatser och tänt 5 ljus, för mina och Calles farföräldrar och hans morföräldrar och en släkting som slutade leva för tidigt samt den förste Gustaf (mina pojkar är 5:e generationen Gustaf i rakt nedstigande led) som började bygga på lillstugan.
Vilken vacker vilostad alla de som kämpat den goda kampen och gått före oss har. Mörk fast ljus. Ungefär som det står i bibeln ”natten är ljus som dagen,
själva mörkret är ljus” (Ps 139).
Den här bilden är från 2004. Miriam låg i vagnen och pojkarna hjälpte till att tända ljusen vid Alice och Axels familjegrav. Idag sprang Miriam och Emanuel omkring med varsin ficklampa och lyste på stenarna för att kunna läsa i mörkret, och Johannes följde med på morbroderns tidigare uppmaning. Sedan vid middan fick han frågan av fadern ”Visst ska du med?”
”Det verkar så” blev tonåringens svar.
Vad vi åt?
Grannäs-öring i en bädd av grädde, turkisk youghurt och räkost. Till det serverades pressad potatis och kokta grönsaker. *mums*
skriva nåt?
video på
kanske hänga tvätt
Finns det dinosaurier? undrar hon
räddaste
somnar med filt och mammas hand
trött är hon
trött är jag
och längtande
om Källan ville
porla fullt
knapp var tiden
hela dagen
stressen knackade på
många gånger
Lås!
ropade jag flera gånger
utan att lyckas
morgonbönen fastnade
på naglarna
Det är plättlätt att fylla år. Särskilt idag. Mannen gratulerade mig innan jag vaknat riktigt och drog till jobbet. När barnen fått frukost lastade vi bilen med kompis, crossmotorcykel, korv och vetebullar. Sedan rullade vi in på stugtomten. Där fanns alla element – vind, sol, vatten och eld. Underbart! Och kompisarna kappkörde sina motorer. Bullrigt och lugnt på samma gång, liksom. Buskul.
När vi väl kom hem så stod mannen beredd att starta grillen. Jag laddade tårtbotten, som jag bakat igårkväll, med bananer, jordgubbssylt, grädde, riven ljus blockchoklad och sockerfigurer som jag handlat på Konsum. Barnsligt enkelt! Passar perfekt på små kalas. Eller kalas för små. Vilket man vill. Gotti!
Jag bjuder på en bild på mig själv. Att det är Miriam som knäppt bilden ser man på fotovinkeln. Lite snett underifrån. Nu är ju det här inte alls en modeblogg, men jag kan tala om att halsbandet är ca 3 år gammalt och inköpt på h&m och örhängena har jag köpt av en kollegas barn, som har kreativa gåvor. Tröjan är också från h&m. Ringen på fingret har jag gjort själv av en liten pärlsats jag köpt på ICA.
Stolt 42-åring
Så, nu har jag delat med mig av livet i ett helt vanligt blogginlägg. Fast det känns väldigt ovanligt för att vara mig. Måste råda bot på det….
Ba’ tårta är ba’ gott
Gästen vill ha ba’ vatten
som finns i ba’ kranen
I tårtan finns ba’ nanen
Ba’ så enkelt
Att ba’ va
sa Ja till att finnas till för andra på ett eller annat sätt , samt gick med på att dra ner på pianoklinkandet (låter kanske kryptiskt, men jag och Gud har diskuterat lite).
Victoria ställde till med ett hejdundrande prinsessbröllop.
1) Bloggen funderade jag på i flera månader innan den blev av. Vad skulle den heta. Vad ville jag med den osv. Jag bloggar inte varje dag, och har inga krav från mig själv att den måste bli väldigt välbesökt. Jag känner i alla fall att jag vill dela med mig av min tro, mina tankar och mitt liv på det här sättet, och jag ville själv ha någonstans att sätta dem på pränt. Jag var 13 när jag skrev mina första dikter och när jag var 14 hade jag en tanke med varför jag skriver, och efter den fantastiska Fisken-i-vattnet-kursen, för ca 2 år sedan, upplevde jag att det här är något jag inte kan vara utan. Att skriva poesi är en del av mitt liv, och jag gör det på mitt eget sätt.
2) Husvagnssemestern likadant. Den förberedde vi i flera månader. Vi sparade pengar, läste på nätet om vad vi ville se och besöka, och vilka badplatser som var intressanta. Först landade vi på Torp-konferensen nära Örebro. Sedan drog vi tillsammans med svågern och hans familj ner till Öland. Där bodde vi på Löttorps Camping några nätter, badade i havet och gick upp i fyren Långe Erik.
Fyren Långe ErikLånge Erik utsiktLånge Erik utsiktUtsikt inifrån Långe Erik
Sedan fortsatte vi själva ner till Skåne och åkte kusten runt. Vi stannade till vid Stenshuvud, Kivik, Ale Stenar och bodde i Simrishamn. Vi besökte Tosselilla äventyrspark. Vidare igen gjorde vi ett snabbstopp vid Smygehuk och landade för ett par nätter vid Malmö Camping, vid foten av Öresundsbron.
Maine filmar kossorna vid Ale StenarCalle på vandring i Stenshuvud NationalparkUtsikt från StenshuvudJohannes och Miriam uppe på StenshuvudPå väg genom Stenshuvud Nationalpark tillbaka till bilen.SmygehukCalle och båtarna i Smygehuks hamn.Turning Torso klappade vi på portenUtsikt från camping-områdetMaine och Miriam med ryggarna mot DanmarkMiriam och Öresundsbron
Andra morgonen vi vaknade i Malmö så ville barnen HEM. Vi drog direkt till Perstorp för att träffa goda vänner. Det blev ett härligt quick-stop med väldigt god middag. Därifrån körde vi nästa morgon så fort vi kunde till Järvastaden i Stockholm, där min syster och hennes kärlek hade dukat bordet. Mums!
Vi hann med lite lek i Mulle Meck-parken också innan vi senare på kvällen passerade gränsen mot Norrland. Nästa dag landade vi på Lapplandsveckan, till många släktingars och vänners förtjusning. När vi efter den härliga Lappis-helgen nådde Storuman så hade vi kört ca 360 mil.
Mulle Mecks lekparkMulle Mecks väderstation
3) Det där med att finnas till gäller väl både familjen och andra människor – fast jag har inte lyckats leva upp till mina ambitioner riktigt. Känns som att jag lite får se vad som händer och var Gud tycker att mina kvalitéer blir till nytta, förutom inom familjen då. Sedan var det Pianospelandet, som jag inte vill släppa för att det är så enormt skönt och roligt för min själ, men som är mindre skönt för min kropp. Det är där diskuterandet med Gud kommer in. Han har visat mig på andra saker än musik det här året. Det känns rätt skönt just nu. Som att ligga i vattnet och flyta ungefär, och jag lär mig kanske simma snart. Bara Han visar mig åt vilket håll jag ska simma.
4) Eftersom jag är royalist så gillade jag bröllopet stort. Satt vid tv:n så mycket jag kunde, köpte varor som hade deras logga, skickade grattishälsning via facebook, läste alla artiklar jag kom över och efteråt köpte jag tidningen med alla bilder.
Resten av året har varit fyllt av….
älgjakt, vid vilken Calle sköt en liten älgtjur, och kötthantering.
resa till Husqvarna för att delta i Lovsångskonferens.
renoveringstänk för källartrapp och hallen nere, och det är väl nästan färdigt – bara piffet som fattas. Vi skulle på, väggen rakt fram, vilja ha en fin väggljusdekoration (LED) som kan lysa hela tiden. Hyllan nere ska målas i den mörkare blåa färgen och kanske lite schabloner på mdf-brädan som sitter på väggen där våningarna möts. För er som kommer ihåg de gröna medaljongerna så kommer här en uppdatering:Det himmelska havet
Calles byte, liten älgtjur vid pass 10, 100907
konsert-övningar både Gospel-Creo Julkonsert för mig, och Miriams JMC-bok1-avslutnings-konsert på musikskolan.
förberedelser inför den helt fantastiska julhelgen vi har just bakom oss, som var späckad av god mat och trevliga gäster (Calles bror och syster med familjer) Vi var 15 julfirare i huset varav två (mina svärföräldrar) sov hemma i sin egen lägenhet, och tre fick sova i den julpyntade husvagnen. Vilken välsignad vagn, som används både vinter och sommar. Vi räknade ut att sedan vi köpte den i februari detta året så har vi legat ungefär 8-9 veckor i den. Inte illa!!Julens Gående bordJulmust och LammfiolSmåtomtarna med sin farmor i bakgrunden
Vinteruppställd till sportlovet i Grannäs. Undra varför vi inte fotade sommarekipaget?
algbekämpning i akvariet. Den gröna mattan breder snabbt ut sig och när jag sanerar, vilket måste ske hyfsat ofta nu, så stinker huset.
lovsång. Själv eller tillsammans med andra. Jag jobbar bäst med lovsång i högtalarna. Så i köket vid bakning och matlagning så går Hillsong och Brian Johnsson i högtalarna, och på jobbet… Bamses Dunderhits och lite julsånger.
I stort sett ett underbart år med både kärlek och löneförhöjning, vilken dock inte var särskilt kärleksfull, och med det menar jag inte att den var liten, utan på vilket sätt den motiverades, men med de UNDERBARA arbetskamrater jag har så har vardagen trots det blivit till fest och glädje. Och min UNDERBARA lilla familj! Jag är så tacksam för den. Kärlek från Gud också… Det är så skönt att få ”dricka ur Källan” ibland. Fastän jag inte är perfekt så har jag haft nåden (=förmånen) att få vara i Guds härlighet flera gånger under året. Det har gett mig kraft och styrka att gå vidare. Han (Gud/Jesus/Helig Ande) är verkligen UNDERBAR.
Nyårslöfte? Nej, jag är inte sån. Jag kan motstå allt utom Frestelser ♥ Kram.
Inne på vår toa ligger en liten bok som vi fick av min mamma och min svärmor i början av den här sommaren. Jag brukar passa på att läsa i den när jag ändå måste sitta därinne. I morse vid första toa-besöket läste jag:
”Vi har alla en plats där vi är som bäst” och ”Gör saker för lustens och glädjens skull”
Det matchade inte riktigt med dagens sinnesstämning för mig, men ändå…. med en liten handskriven lista på vad som måste göras idag så försökte jag känna glädje medan jag arbetade. Och faktiskt… nu känner jag mig glad att saker och ting blev gjorda. Jag är väl inte bäst, men det blev hyffsat goda bullar, kläderna kom sig in i garderoberna, räkningarna är betalda och golvet är dammsugat.
En annan sak som gör mig glad är att Trolikt & Rimlikt hamnat på Topp100-listan påJesus-sajten. Idag (just nu..det kan ändras) är den t o m på plats 53! Kanske inte så märkvärdigt, men det kändes bra idag. Det skulle vara kul att veta vilka som läser här. Jag skulle önska att ni la in en kommentar eller varför inte klicka ’like’ på något av inläggen.
Nåväl, på sidan 28 i boken läser jag ikväll: ”Bästa motionen är den som blir av”. Jo jag hade ambitionen att gå en promenad nu efter middagen, men spöregnet satte käppar i hjulet. Så då hoppas jag istället på det som står på sidan 17: ”När man ingenting gör kan man uppleva mycket”. Men innan jag kan göra ’ingenting’ så är det dags att natta och be ’Gud som haver’ med våra två små (som tycker att de är stora nu)!