när 3 par hjärtan ses i lobbyn
svåra frågor om rymden och tron
nedsänkta i pulserande vatten
alltid samma djupa varma gemenskap
Poesi med framtidshopp, vardagsliv och kvällstankar
Kategori: Vänskapliga möten
För några dagar sedan städade jag i ett förråd med leksaker och fann en tavla, den här, som jag skannade och vill visa hela världen för att den är lika underbar som hon som gav den till mig…
Den har tidigare suttit på väggen i ett av barnrummen för att jag tyckte att den passade där. Fast egentligen är den min. Jag har fått den i födelsedagspresent av min kompis, som har målat den själv. Att bli påmind om en vän som gjort en glad, vet ni hur det känns? Bilden fyller 20 år till sommaren och jag blev så lycklig av att se den igen. Särskilt baksidestexten…
Jag blir glad när jag tänker på Dig åxå, lix! Och saknar Dig ibland…
Kramar Maine
Stare, du som kom när våren
i födslovånda stod
du som sjöng i knoppig poppel
så att jag fick mod
Flyg ej bort till främmande land
jag behöver dig ännu en gång
Våren kommer snart tillbaka
sjung för mig nu; din lovsång
Du som log och lyfte din vinge
varje gång vi såg varann
Du som önskade och drömde
fastän du egentligen inte hann
Stanna hos mig inatt
spela din kärleks harmoni
Låt ej kylan få tysta din näbb
vi får tröst och värme av din symfoni
Du som i sommarnatten kvittrade
så att min själ blev fri
Du som gav mig ditt hjärtas ädelsten
så att min ande fick liv
Vänd inte bort din blick
glöm ej våra hjärtans telepati
och när du nu måste fly
Snudda vid tanken; vi
(1987)