Tempelhyddan skriker ut sina smärtimpulser
snöfall och kyla
Kan julstämningen hjälpa?
Köttet skriker:
Det är bra nu!
Slaktet i soffan har rest sig
långsamt och med vördnad
tro, och hopp
och framför allt
Kärlek
Etikett: Ehlers Danlos Syndrom
Ord har makt
Tillbakablick på november 2023:
Om telefonsamsamtalet med läkaren
och hur jag sedan, frustrerad över samtalet med läkaren
bad högt en kort frågebön till Gud på väg från köket till vardagsrummet
med gråten i halsen
”Måste man gå och bryta armen för att få bli sjukskriven? Gud? Jag orkar inte mer! Det går ju inte. Jag bryter ju aldrig ben. Det är ju bara ligamenten som alltid tänjts ut till max. Hjälp mig!”
Hur jag 2 veckor senare
sorglöst vandrar runt på en solig ö
Snubblar och …
bryter armen!
Älska mig för den jag är
Fågelsången påminner mig om att vintern inte är slut. Solen och ljuset återvänder. Domherrarna visslar sitt kyliga ”våren dröjer”.
Tröttheten skriker fram min kropps zebraränder, som framträder i ljuset av vardagens utmaningar.
Om mitt sinne är blått eller svart. Om huvudet värker av för mycket stimulans. Om jag låter arg och sur.
Det kanske beror på ränderna i pälsen.
Det kanske beror på oket jag burit långt.
Det kanske inte ens är trevligt.
Eller så har jag inte fått äta vänskap på länge.
När solen vandrar vid min sida. När livet kommer med överraskningar. När allt är ljust och ärligt.
När givmildheten gör hjärtat lätt. När famnen är full av blommor.
När sinnet är fyllt av glädje och kraft.
Om jag då ler.
Det kanske beror på värmen från dig.
Det kanske beror på min tro på Jesus.
Eller på solen och fågelsången.
Du kanske inte ser det,
men det känns i hjärtat ❤️
Ledig dag
I morse visste jag precis vilka ord som skulle skrivas
om att ETT jobb blev TVÅ jobb
och…
men sedan började jag baka russinlimpor,
göra veckosallad,
och rosta rotsaker i ugn.
Sen va alla ord som borta med vinden.
Då lekte jag frisör en stund hos mina föräldrar.
Egentligen är jag en berg och dalbana
det skyller jag på klimakteriet,
som blir värre av kött, sött och mjölkiga grejer,
Men ikväll är det fredagsmys
i tystnaden och dunklet
så Berg och dalbanan intar många goda grejer,
tömmer hjärnan med pennrörlserna
och lyssnar till akvariets bubbel.
Tänker att jag skulle vilja bli Fiber Fueled
för att jag har känt att jag mår bättre av det:
äta mer grönsaker, och röra på mig lite mer,
men inte för mycket för då protesterar kroppen och knoppen.
Och idag fick jag lön för mödan.
Sämre än på förskolan, men jag mår mycket bättre.
Till och med så att familjen undrar var jag får energin ifrån.
Drog ner på arbetstid och inkomst och fyllde på med balans och energi.
Familjen är gladare och jag mår bättre. Alla är gladare.
Win-win.
Gud är god ❤️
Zebrans känslor
