En ny saga
en ny sång
jag kan laga
dagen lång
Ge mig tid
ge mig ork
äng och lid
bli min kork
Poesi med framtidshopp, vardagsliv och kvällstankar
En ny saga
en ny sång
jag kan laga
dagen lång
Ge mig tid
ge mig ork
äng och lid
bli min kork
Vänskap i granars värld
kärlek på gröna träd
blicken i solens sken
hjärtan på varje sten
värme i månens tjusning
leenden på vattnets krusning
frid i stugans kärna
jubel på varje tärna
tålamod i havets brus
ödmjukhet på varje krus
islossning i ömhetens knep
längtan på Andens rep
tröst i vindens susning
självet på solens ljusning
kraften i självbehärskningens tömmar
godhet på musslans sömmar
frukt i Karismas korg
pingst på själens torg
skönhet i flyktig vår
glädje på småfrönas tår
trohet i fåglars kvitter
lyckan på stranden sitter
Gal 5:22-23
Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.
Apg 2:1-4
När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.
Regn ute
sol inne
molngrått ute
sol inne
kyla ute
sol inne
Vårgrönt
överallt
🙂
April
solvarvets vändning
från kyla och mörk frusen jord
till ljus och varma glädjesånger
marken ligger öppen
redo att besås
Själarna öppnar sig
som jorden i april
frön som såtts i tillitsfull vänskapsjord
förväntas gro när vårregnet kommer
spira till underbar blomning
Tron vill växa till
som knopparna i april
brista ut i jublande färger
sprida sin oemotståndliga doft
klädsamt räta upp sin smakfulla gestalt
Blomsjälarnas öppna tacksamhet
till Den som ger dem livet
trotsa kampen och överleva
stå kvar trots blåst och kyla
och säll vända sig uppåt; framåt
1 Kor 15:38
Men Gud ger det den gestalt han har bestämt, och varje frö får sin egen gestalt.
Ps 126:6
Gråtande går de
och sår sin säd.
Jublande kommer de
och bär sina kärvar.
Det är soluppgång vid Herrens Källa
en vacker vintermorgon
solens guld strålar över bergskammen
möter den morgonmörka själen
upplyser alla hjärtats innandömen
den kupade handen närmar sig Källan
solbeströdd och glittrande som guld
Längtan Efter Ljuvhet dricker
släcker törsten som bränt
och Källans Kraft lägger salvor
