Somliga är stora
somliga är små
somliga är högfärdiga
med smink eller lögn uppå
Somliga är goda
somliga bär svek
somliga är duktiga
i flärd och värdslig lek
Somliga är vuxna
somliga är barn
somliga är bundna
vid prylar – Satans garn
Somliga är hungriga
somliga är rika
somliga är törstiga
på andligt himmelskt fika
(1989)
När tonerna i radioapparaten blev för skarpa
tog David fram psalmboken och sin harpa
Han spelade för skog, och sjö, och alla andra
medan han med sin fårahjord vandra’
Han spelade för mig en skön melodi
att lära mig och lycklig bli.
(1989)
Alltför sällan går vi till bönen
vi sjunga därom är källa till liv
Men är aldrig nöjd över lönen
ständigt aktiva i politiskt kiv
Sammalunda tog han ock kalken
vad är det vi dricka, förnyelse eller dom?
Kom Noa hem med arken?
Låt inte gudsordet fastna i din gom.
Vems är kyrkan, min eller din?
gemensam stolthet eller egoistiskt högmod?
Vad det än må vara i ditt sinn
Min gud är som oftast god.
Offra frikostigt till fattig och rik
den lilla slant du har med idag.
Många frågor kring kyrkans etik
vad är praxis och vad är lag?
Sång och spel till kroppen leda
lovsjung Gud med rop och dans
Låt oss en väg åt Herran bereda
sitt inte och sov, ge Gud en chans!
(1988)
Tro i smått
och tro i stort
Herren före dig har gått
och stora ting det har Han gjort
Liten människa på jord
går ut att tala Herrens ord
till det folk som inte tror
men föder barn och mjölkar kor
Pris ske Gud Han lever ju
Skänker oss den ljuva frid
Tackolov han ger den nu
den kallas omsorg för all tid
Vad gör oss så olika?
Pingstkyrka eller missionsförbund
I himlen är ju alla lika
Varför gruppera oss på jorden rund?
Kärleken är gränslös
förstås genom Golgata-historien
även om du är gatutös
gå till honom – du blir förlåten!
Alla de som tror ska dömas
och svara på frågan av Herren Gud
när jorden vi bor på ska tömmas
står vi vid porten och tio bud
I nöd och lust så vitt vi vet
Jesus aldrig svika kan
varför beskylla Honom för det
när vi själva drar oss undan
Underbar i råd, väldig också
Evig Fader, Emanuel, Adonai
Han går alltid lita på
Gud är trofast, ingen blaj
(1988)
Vem kan se, och vem kan höra?
Vem kan tro, och vem kan göra?
det som Herren befaller,
fastän han sitter bakom galler?
Du kan se, och du kan höra!
du som tror, du kan göra!
det som Herren befaller
fastän du är bakom galler!
(1988)
Du är i din ensamma vrå
känner dig övergiven
utbuad och efterbliven
men vet att i din vrå
är ni alltid minst två
i kampen om det goda
Lämna inte din vrå
om än för en kort minut
Nej, där skall ni båda
glömma allt hån
som ur din oväns mun sluppit ut
Där skall du få fröjdas
där är frid och glädje
all besvikelse dödas
och slängs i Avgrundens släde
En liten bit av Getsemane
med tårar och ångest
frågande rop och tvivel
Är det förstånd och sinne,
på knä i livets fest ?
Är den sann min bibel ?
Dagar flyter förbi, åren går
Allt vi förstår är att ni ert säde sår
Så var din vrå trogen
då blir skörden mogen
och minns att Du
är alltid Ni
i din bönevrå
(1988)
Jag ville så gärna
gå som tärna
in i ditt hjärta
fyllt av smärta
Men mitt ljus
förstod du ej
ett oroligt sus
förvillade dig
Jag ville ge
så du skulle se
Gud har dig kär
och är dig när
var stund och dag
En klippa
när du känns svag
En klippa
(1988)
Ett kors jag ser
fastän jag icke ber
Icke av människors ätt
Ner från himlen han trätt
Betong är dess slag
när jag är svag
Guld är dess fot
som lyfter och gör bot
Balsam är dess arm
och fyller min barm
När min dag är tung
Hans Ord är honung
När mörker mitt öga skymmer
Han är ljus och lyser!
(1988)