lika lätta som vårens flyende steg
din Ande kommer till mig med besked
så smäktande vacker som morgonens timma
jag längtar att ännu en gång få förnimma
underbara härlighet som nu väller fram
från den rivna förlåten tack vare ett lamm
medan andra sidan grimaserande skär tänder
står hela himmelska skaran med lyfta händer
i jublande lovsång att segern Han vunnit
och ondskan och mörkrets makt då försvunnit
nu firar de troende gudstjänst och dansar
på uppståndelsens morgon klädd i Guds pansar*
renade, helgade genom Hans blod,
som nu strömmar fram som en hälsoflod
och dånet och bruset av detta vattenfall
det var och det är genom världen all.
Tidigt gick kvinnorna till den de hade kär
men Han som kan lyfta bort stenar var inte där
de möttes av änglars himmelska strålglans
och budskapet att Han gått iväg nånstans
hon vände sig om och vem fick hon se
Jo Honom som uppstått ur mörker och ve
till ljus och till glädje med evig röst
ger kvinnor och män sin kärlek och tröst
Han viskar mitt namn och blåser på mig
sin Heliga Ande. Ja, även på dig.
Jag öppnar mitt hjärta och andas in
den ljuva förlåtelsens kraft till mitt sinn
Joh 20:1-31
*Ef 6:10-18, 1Thess 5:8
