♬♩ ♪ …vi juleklappar syr, och mamma bakar kakor,
och har ett fasligt styr… ♫
Idag har jag varit hos Kråkorna, och julpysslat. De bjöd på glögg och go’bröd, som kråk-ungarna till viss del bakat själva.
Så mysigt! Och gott!
Det var julefrid. Fast det var knökat med folk.
Att det kan finnas så fina och underbara kråkor.
Jo, så äre, men ibland måste man få sig en paus mitt i allt styr. Och jag är en sån som verkar behöva mer ”paus” än ”styr”. Just nu i alla fall.
De här underbara bullarna bakades igår. Av Emanuel, Miriam och jag. Jag kände mig pigg efter middagen och drog igång ett storbak.
Tänk om man slapp att bli trött, eller slapp att få ont i halsen. Halsen började igår och nu börjar det i huvét, bihålorna och… öronen, nacken.
NEJ, nu får jag ge mig.
Så ikväll bloggar jag, som paus i styret, och tvättar trasor.
Medan Charlotte och Per sjunger sitt ”Till Betlehem, till Betlehem, där Jesus snart är född…” i högtalarna så skapades det här goda lilla huset. Tomtarna fick sig ett vackert välsmakande krypin i väntan på Knut.
Efter en stunds planering så kom de två syskonen överens om hur kristyren skulle ligga. Ni har väl hört uttrycket ”katter styr och hundar lyder”. Hon är hund och han är katt! Han målade strecken fint på taket och hon dekorerade med non-stop, och när den lille arbetsledaren gav upp så fick modern ta över.
Det här låter ju idylliskt, eller hur?
Det är det. Några minuter av dagen, och vi njuter tillsammans. Dessemellan kämpar föräldrarna mot trötthet och bristande tålamod, en tvätthög som bara växer och en pelletspanna som behöver sotas.
Nåväl.
I fjol hemsöktes pepparkakeland av en jordbävning innan Knut kommit. Vi hoppas att Knut hinner före i år.
Vi ställde förresten ett batteri-gravljus inne i pepparkakshuset som ger ett mysigt sken när det är mörkt i rummet. Ca 700 timmar står det under det. Få se…kan räcka till nyår om vi har tur.