pulsar i tinningen
djupt ner under ytan
därovan är solen
värmen
och alla vännerna
men mjölksyran i låren lyfter musten ur
kylskåpet
som lämnas tomt
inget att bjuda på
mer än bara en musikalisk resa
till slut
Bilder av ett sprucket liv
Sammanflätade
med Guld
Om det vore sanning
Om det stämde in
i sången om mig
Det jag gör
Om Det som är en kamp
Mot smärtan
Mot sorgen över att
Noternas Ljud – alla delar i ett större verk,
liksom kvar – fastän avlägset tonande.
Inget da capo
Ingen repris
Bara framåt
hand i hand med sommarvind
Himmelska superkrafter
dansar backen ner
hämtar upp orken
För Kärlekens skull
bär den allt
Balanserade harmonier
i vågskålens skarpa Klang
grå är smakerna,
men sväljer ändå
För Kärlekens skull
tror den allt
Noterar musikens iver,
busiga lek och skratt
låg blir Tålamodet
med vibrerande värk
För Kärlekens skull
hoppas den allt
Diamanternas stjärnglans
sjunger försiktiga toner
Ytan till synes blank
skymmer underliggande smärta
För kärlekens skull
uthärdar den allt
I Ingenstansland spelas Overkligmusiken
Oavbrutet
I oändliga vindlingar dessa spikraka toner
Som En evig slut-ton ljuder det
Dissonant och entonigt
Huvudets egen musik
Overklig men verklig
snön som lägger sig som regn i hårbotten
rinner sakta ner över pannan
duon i löpartrikåer som springer förbi genom gloppet
pratar om att de skulle behövt skoterglasögonen ikväll
jag går
sakta och tänker
på kvällsljuset
på Televinken-knarret under fötterna
som blir en rytmisk slagverks-ensemble
modern atonal
underbar musik
pratar med Honom som skapat
så tänker jag
på vännerna
på ljust under sulorna
vem bryr sig
om det är ljust eller mörkt under sulorna
vi har alla lika färg
på insidan
hjärtat
eller vad tänker ni på när ni går hem efter en arbetsplatsträff?
Och fullmånen ropar
basunerar själarna till sig
till dånet av stora vatten
Burna på vingar av silver
upp och bort från det osande mörker
Rädda men räddade
ur evig natt
Samma barmhärtighetens änglar
navigerar obehindrat raskt
mot Universums nya oaser
väntande himmelska världar
Efter en tung vinter
sjunger Fåglarna sitt ”Nu är det sommar”
halvt manglad i smärtor sitter jag här
med tankarna på denna tunga veckan
Gröna rum omsluter mig
blommor på smultron och viol
humlor och myggor flyger omkring
altanen ligger varm i kvällssolen
En dimma av sorg vilar över bygden
hjärtan skickas till varandra
och varma kramar
Gudstjänsten andades Nåd över allt förnuft:
Tänder ljus
Och ber…….
Vila i frid hos Gud <3
Text och musik L-B Wedin och L Wedin:
Vackrare än en snökristall
har Du skapat mig, o Gud.
Rikare än än ett snöfall
är Din kärlek till mig, o Gud.
Skönare än en stjärnklar natt
är en dag med Dig o Gud.
Störst av allt Du gett mig
är gåvan Jesus Krist
