Frälsar’n på ofernissat golv

Grus i dojjan
halkigt på vägen
ökenmöss på ett
golv med gammal fernissa
Agda heter hon som
har streck på ryggen
pälsen är len
jag sopade nyss
golvet med gammal
sprucken fernissa
två feta råttor
hoppar i skon
ja, faktiskt!
springer över golvet
stannar i hörnet
jag hör ett bubbelljud
det är nog pizzan
i min mage
klättrar upp
i sykorgen, finns
garn och sticknålar
hon ser på mig, Agda
eller är det Frälsar’n?
hopp i hopp, vad hon är fet!!
Frälsar’n alltså
är hennes namn
hon stampar på
det gamla golvet
Nej!
nu gräver hon
i ena hörnet
(paus)
jag tittar dit igen
borta, är hon
ökenmusen Agda
är så nyfiken
nosar på allt och
på min sopkvast
är mycket damm
Usch!!
det drar kallt från fönstret
det är tyvärr öppet
det hörs ljud
därifrån hörs bilar och
spikklackar på trottoaren
frenetiska intensiva
steg av stress
Agda gräver
undrar om hon hittar nåt?
jasså, du klättrar upp
på stolen, din filur
du ska ner!
äh, jag är less
tvättten är i maskinen
och på sängen
jag skriver också
mellan bytena i den
underliga tvättmaskinen
står i källar’n
nu har dom hittat nåt
på det ofernissade golvet
där var hon, Frälsar’n, i min
skrivbordshylla med saker
oj, vad de piper!
Jag skulle ringa ett
samtal, men det pep
i luren så hemskt, och
golvet är fortfarande gammalt
sprucket, ofernissat, och
nyfikna möss är som barn
det vill säga
man måste passa dem

(1989)